Hedersvåld och intellektuell funktionsnedsättning

Personer med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat förtryck och våld är en oerhört sårbar och svårupptäckt målgrupp. Sårbar för att de ofta är i beroendeställning till den/dem som utövar våldet och har en annan referensram kring önskvärd behandling. Svårupptäckt då det hedersrelaterade förtrycket och våldet tar sig andra uttryck; dock med förödande konsekvenser för den unge.

Den hedersrelaterade värdegrunden bygger på kontroll av framförallt kvinnors sexuella beteende där ett fokus ligger på bevarandet av kvinnans oskuld – detta gäller även för personer med funktionsnedsättning! Hedersrelaterade normer och begränsningar gäller därför även för personer med intellektuell funktionsnedsättning; men det tar sig andra uttryck och får andra konsekvenser:

Passivt våld:
Till skillnad från ungdomar utan funktionsnedsättning behöver familjer till dessa ungdomar inte aktivt göra så mycket för att kontrollera och bestraffa. Genom att exempelvis inte bistå den unge med praktiskt stöd så som att skjutsa till kompisar, anmäla sig till aktiviteter, söka LSS- insatser m.m. kontrollerar föräldrarna den unge och dennes tillvaro. Även bestraffningen kan vara passiv på så sätt att personen inte får sin medicin, inte får gå till skolan, inte får hjälp till att gå på toaletten o.s.v.

Vilseledande äktenskap:
Till skillnad från ungdomar utan funktionsnedsättning som ofta blir tvingade eller övertygade till att ingå ett äktenskap så vilseleds ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning in i äktenskap. Det kan ske genom att lägga fokus på bröllopsfesten där den unges förståelse av ett äktenskap blir lika med bröllopsfest. Det kan också ske genom att förmedla till den unge att han/hon kommer att bli ”normal” och ”som alla andra” i familjen om de gifter sig. Vilseledande äktenskap innebär att den unge tackar ja till att ingå äktenskap utan att egentligen veta vad det innebär.

Svårt att följa den hederskulturella normen och familjens förväntningar:
Personer med intellektuell funktionsnedsättning har svårt att veta hur han/hon ska bete sig och vad denne får/inte får göra. Dessa ungdomar saknar dessutom den kognitiva förmågan att leva ett så kallat dubbelliv och har svårt att se konsekvenser i sitt agerande. Den unge kan exempelvis berätta för sina föräldrar att denne skaffat en pojkvän/flickvän vilket i ett hedersrelaterat sammanhang kan ge förödande konsekvenser för den unge.

Hur många är utsatta?

Enligt TRIS rapport Trippelt utsatt uppger 9 % av alla tjejer samt 6 % av alla killar på gymnasiesärskolor att deras föräldrar bestämmer vem de ska gifta sig med. Vidare svarar 35 % av tjejerna samt 22 % av killarna att de inte får ha sex med någon de är kära i för sina föräldrar. För att ta del av fler resultat av rapporten klicka här.

Att förebygga hedersvåld bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

TRIS- tjejers rätt i samhället har flera publikationer för att förebygga hedersrelaterat förtryck och våld bland personer med intellektuell funktionsnedsättning som finns att tillgå via denna länk. Ett av materialen är Nå- vidare; ett gruppmaterial med syfte att förebygga hedersrelaterat förtryck och våld bland unga med en intellektuell funktionsnedsättning. Detta material har Länsstyrelsen Östergötland beviljat medel för att kunna sprida till gymnasiesärskolor i hela landet. För mer information kontakta TRIS på info@tris.se.

Kommunikationsverktyget Våga förstå

Kommunikationsverktyget Våga förstå! gör det möjligt för barn och unga i olika åldrar och med olika typer av kommunikationssvårigheter att få stöd i att uttrycka sina känslor och berätta om sin utsatthet med hjälp av emojis och bilder. Kommunikationsverktyget är unikt på så sätt att den särskilt lyfter situationer som inkluderar hedersvåldsutsatta barn och ungas erfarenheter av exempelvis barn- och tvångsäktenskap och könsstympning.

Länsstyrelsen Östergötland har i samarbete med TRIS (Tjejers rätt i samhället) tagit fram detta verktyg, vilket är riktat mot de som i sin verksamhet möter hedersvåldsutsatta ungdomar som har en intellektuell funktionsnedsättning. TRIS erfarenheter visar att barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårt för att uttrycka sina känslor, relatera till och redogöra för vad de utsatts för verbalt.

Klicka här för att komma till kommunikationsverktyget Våga förstå!