Ungdomsmottagningen / Ungdomshälsan

Ungdomsmottagningen och vad som på vissa håll kallas Ungdomshälsan (UM/UH) har en helhetssyn på ungdomar där kroppslig, psykisk och social utveckling ingår. Helhetssynen innebär att man möter, försöker förstå och stärker samt erbjuder insatser till ungdomar i identitetsutveckling mot bakgrund av det sociala och kulturella sammanhang de ingår i.

UM/UH tar emot ungdomar oavsett sexualitet, könsidentitet, genusuttryck,  förutsättningar i livsvillkor, etnisk, kulturell eller religiös bakgrund eller politisk ståndpunkt. Nedre åldersgräns är 12-13 år, medan den övre åldersgränsen anpassas till de lokala behoven och vanligtvis ligger mellan 23 och 25 år. Det övergripande målet för verksamheten är att främja fysisk, psykisk hälsa och sexuell hälsa. Verksamheten ska utgå från ungdomarnas situation och initiativ och med respekt för deras vuxenhet i utveckling. Frivillighet är en bärande princip i verksamheten och det är i huvudsak ungdomarna själva som söker sig till mottagningarna.

För många ungdomar är UM/UH ofta den första plats där de söker hjälp på egen hand utan föräldrars vetskap. UM/UH har en viktig roll att spela för ungdomar i allmänhet och dem vars utveckling hindras av olika svårigheter i synnerhet. Många gånger är flickor som utsatts för könsstympning också utsatta för andra typer av hedersrelaterat våld och förtryck.

För en del ungdomar är det extra känsligt och svårt att ta kontakt med UM/UH och det första mötet kan bli avgörande för om den unga kommer att fortsätta att besöka mottagningen. Detta gäller även de flickor som utsatts för könsstympning. UM/UH är bland annat förknippat med preventivmedel och sex, och det kan innebära katastrof för en flicka som lever med starka hedersrelaterade normer och begränsningar att bli sedd på eller i direkt anslutning till mottagningen, eftersom detta område är tabu och det skulle kunna ifrågasätta hennes oskuld och heder. Det krävs därför extra försiktighet. Redan vid tidsbokning är det bra att fråga om det går bra att besöket görs på själva mottagningen. Om besöket sker på icke tidsbeställd mottagning, Drop-in, har flickan
själv beslutat sig för att hon kan besöka mottagningen men då behöver frågan ställas om hur hon vill ha det vid  återbesök.

Om flickan exempelvis söker vård på ungdomsmottagningen genom skolsköterskan eller på egen hand, för besvär i samband med menstruation och vid urinering, urvägsinfektioner, besvär med klåda, allmän oro och ångest, återkommande påträngande minnesbilder:

  • Informera om tystnadsplikten (enligt Offentlighets- och sekretesslagen) och anmälningsplikten till socialtjänsten (enligt Socialtjänstlagen).
  • Fråga den unga initialt om förälder är informerad om hennes besök på mottagningen och om kontakt från vårdens sida med förälder är önskad eller icke önskad.
  • Om den unga är under 18 år så ska information ges redan i början av kontakten om UM/UH:s starkare sekretess gentemot föräldrar för ungdomar över 15 år. Om den unga är under 15 år kan Socialtjänsten behöva kontaktas. Vid vissa insatser i dessa ärenden när den unga är under 18 år kan Socialtjänsten även
    behöva kontaktas för att träda in i vårdnadshavarens ställe.
  • Fråga om positiva relationer och om det finns någon i familjen/släkten/klanen som har förståelse för hennes situation och som skulle kunna vara ett positivt ombud/stöd.

Besöket på UM/UH kanske behöver ske på skoltid om den unga inte förfogar över sin egen tid och är bevakad av familjen. Om en flicka under 18 år besöker UM/UH på skoltid så behöver man tillsammans diskutera om hur frånvaro från skolan rapporteras. Kanske får föräldrarna ett SMS direkt när eleven saknas i skolan och hon kommer då att behöva förklara sig för föräldern. UM/UH behöver därför ta kontakt med personal på
skolan för att undvika detta. Den unga beslutar själv vem hon har en förtroendefull relation till och som har möjlig åtkomst till frånvarorapporteringen.