Handlingsplan och rutiner för arbetet mot könsstympning

Under arbetet med regeringsuppdraget har det framkommit att könsstympning av flickor och kvinnor uppmärksammas sällan i rutiner och handlingsplaner som är utformade för arbetet med barn som på olika sätt far illa eller riskerar att fara illa, till exempel då de utsätts för våld av närstående.

En förutsättning för att implementera en handlingsplan är att det finns förankring på ledningsnivå i verksamheten när det gäller att aktivt arbeta med frågan om könsstympning. En annan förutsättning är att det finns kunskap inom verksamhetens alla nivåer om könsstympning.

För att underlätta arbetet mot könsstympning, inklusive när misstankar blir aktuella, är det viktigt att det finns en handlingsplan i varje verksamhet och att man fastställer rutiner för vad som kan, bör och ska göras.

Huvudansvaret för att utforma en sådan handlingsplan när det gäller till exempel skolan kan förslagsvis ligga på skolans elevhälsoteam. Det kan också när det gäller skolan vara bra att ha en gemensam policy kring hur ämnet kan tas upp med eleverna – både de som kan vara direkt berörda och övriga.

En handlingsplan kan bland annat innehålla följande punkter:

  • Bemötande av flickor som är könsstympade, var de kan få stöd och hjälp, och hur man som personal ska förhålla sig till föräldrarna/vårdnadshavarna.
  • Bemötande av barn och unga som vill tala om och veta mer om könsstympning av flickor och kvinnor.
  • Information om relevant lagstiftning.
  • Tillvägagångssätt vid kännedom eller misstanke om att en flicka kommer att bli könsstympad eller är könsstympad.
  • Rutiner för anmälan till socialtjänsten, bland annat vem som ska stå för anmälan
  • Beskrivningar av ansvarig personal- vem som gör vad
  • Sekretess i förhållande till vårdnadshavare.
  • Rutiner för samverkan med andra myndigheter.

Det är viktigt att en handlingsplan revideras med kontinuerligt.