Den medicinska delen av elevhälsan

Hälsobesök är frivilliga, men den medicinska delen av elevhälsan behöver vara uppmärksam på om någon inte kommer till de besök som erbjuds – och vad det kan stå för. (Socialstyrelsen och Skolverket, 2014, s. 97) Det kan vara så att en flicka har problem som hon vill dölja och det är då viktigt att ta kontakt med flickan för att få klarhet i orsaken.

Inför ett hälsobesök kan det vara bra att eleven får besvara ett hälsoformulär med strukturerade frågor. Hälsoformuläret kan sedan ge skolsköterskan stöd och underlätta dialogen under hälsosamtalet. Det är viktigt att det finns med frågor som handlar om hedersrelaterat våld och förtryck samt könsstympning. Fördelarna med hälsoformulär är bland annat att obekväma frågor normaliseras eftersom alla förväntas att svara på dem. (Socialstyrelsen och Skolverket, 2014, s.153)

Det är särskilt viktigt att vid det första hälsobesöket skapa en förtroendefull samverkansrelation till elev och vårdnadshavare. Om elevens  barnhälsovårdsjournal är överförd till elevhälsans medicinska del kan skolsköterska och skolläkare ta tillvara på den kunskap som barnhälsovården har fått kring familjen. (Socialstyrelsen och Skolverket, 2014, s.85, 162)

I samrådsmöten med skolsköterskor berättar många hur de tycker att arbetet fått en ny mening sedan de börjat ställa frågor om könsstympning och kunnat förändra unga flickors liv till det bättre. För en del har det skett genom att flickor fått hjälp att söka vård för sina besvär, för andra att de kunnat erbjuda en trygg plats för flickor att gå på toaletten om det är svårt att kissa, eller förvara bindor om de inte vill berätta för vårdnadshavare att de fått sin mens.

En del flickor kan söka upp skolsköterskan för diffusa symptom utan att de själva vet att symptomen beror på att de är könsstympade.

För flickor med svårigheter och problem, som till exempel har att göra med att de är könsstympade, kan den öppna mottagningen vara en ”oas” för samtal. En skolsköterska kan upptäcka flickor som är i behov av extra stöd eller att en flicka far illa eller riskerar att fara illa. Flickan kan tillsammans med skolsköterskan reflektera över sin hälsa och livssituation och på så sätt kan skolsköterskans mottagningsverksamhet arbeta både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. (Socialstyrelsen och Skolverket, 2014, s.164.) Det är viktigt att veta att flickor kan vara utsatta för olika typer av könsstympning och att symptomen kan vara fysiska, psykiska eller både och. Du som skolsköterska kan ta tillfället i akt och ställa frågor när flickan kommer och söker för till exempel huvudvärk, om det gör ont när hon kissar, om hon har svår mensvärk etc. Det är viktigt att ställa frågor kring medicinska svårigheter, men även om det psykiska måendet. Här har även skolkuratorn en viktig roll.