Hur uppnår man som yrkesverksam en dialog med vårdnadshavare

När det finns ett behov av att samtala med vårdnadshavare kring frågor som rör könsstympning är det viktigt att tänka på att de vårdnadshavare som kommer till ett möte eller ett samtal om könsstympning som yrkesverksamma har bjudit in till, kan eventuellt känna sig oroliga och otrygga. De kanske undrar vad som kan komma att hända. För att skapa en avslappnad och trygg atmosfär är det viktigt att visa att du har kunskap, att barnets bästa är i fokus, och att inför mötet se till att de förstår bakgrunden och syftet med samtalet.

En god utgångspunkt kan vara att börja med att tala om att man känner till att könsstympning av flickor och kvinnor är något som är vanligt i det land vårdnadshavarna kommer ifrån. Det kan följas upp med att fråga om vårdnadshavarnas attityder och erfarenheter. För att de inte ska känna sig kritiserade eller dömda, är det ofta bra att visa att man vet att många blir utsatta för påtryckningar av mor- eller farföräldrar eller andra släktingar i ursprungslandet. Red ut situationen med familjen, och prata om hur och vad man kan göra/hur du kan hjälpa till att stå emot eventuell press. Uttryck förståelse för vårdnadshavarens situation. Om de är oroliga över till exempel påtryckningar, ta del av oron och var tydlig med att du kommer att stödja dem. Visa att ni har ett gemensamt intresse för barnets bästa.

Du kan vidare fråga om deras kunskaper om hälsokonsekvenserna av könsstympning. Specificera även de olika typerna. Erbjud även mer information, både muntlig, visa bilder och ge dem material som de kan ta med sig hem.

Många, men inte alla, känner till den svenska lagstiftningen om könsstympning (Berggren, 2005) eftersom det inte spridits tillräcklig information om lagen till de som kan vara berörda. De negativa hälsokonsekvenserna som är en viktig grund för lagstiftningen är än mindre kända. Det kan också vara bra att informera om att könsstympning är kriminaliserat i mer än 20 länder i Afrika och Mellanöstern.

Avslutningsvis kan du be vårdnadshavarna sammanfatta vad de fått ut av samtalet. På det sättet kan man säkerställa att det finns en gemensam förståelse av situationen och komma överens om vad man ska göra framöver. Alternativt kan du själv sammanfatta samtalet och höra med dem om de har samma uppfattning.

När du pratar med vårdnadshavare om könsstympning, kan det ibland underlätta att benämna könsstympning med andra ord som till exempel omskärelse. Det är dock viktigt att inte osynliggöra att det är ett allvarligt brott.

Förslag på hur man inleder ett samtal med vårdnadshavare

Som personal är det viktigt att ta upp frågor om könsstympning av flickor och kvinnor, Jag vet att du/ni kommer från ett land där det förekommer att man låter könsstympa sina flickor…

När jag tar upp detta ämne, är det för att det är viktigt att förebygga att flickor och kvinnor könsstympas. Om det inte har hänt så tänker jag informera om konsekvenser för hälsan och om den svenska lagstiftningen. Om det redan har hänt, kommer jag att berätta om möjligheterna till vård, stöd och behandling inom hälso- och sjukvården.

Förslag på frågor om vårdnadshavares relation och förhållningssätt till könsstympning

Frågorna nedan bygger på en norsk vägledning om könsstympning, en guide från Storbritannien till yrkesverksamma för att motverka könsstympning av flickor och kvinnor, dokument från hälsoministeriet i Finland samt erfarenheter från Länsstyrelsen Östergötlands arbete med att ta fram denna vägledning. (NKVTS & Danwad, 2014; UK Home Office, 2011; Tiilikainen M, 2011.)

Nedan följer exempel på frågor som du kan ställa:

  • Är det vanligt att flickor utsatts för könsstympning i er familj/släkt? Berätta om traditionen. (Exempel på frågor kan vara könsstympar/omskär ni både flickor och pojkar? När gör ni det? Vem i din familj bestämmer om flickor ska genomgå ingreppet? Vem utför det? Har du tänkt på varför det är viktigt i din familj? Vad händer med flickan/den unga kvinnan efter ingreppet? Vad uppnår flickan/den unga kvinnan genom att könsstympas?)
  • Du kom hit när er dotter var X år gammal. Var hon könsstympad/omskuren innan du kom till Sverige?
  • Om familjen beslutar att flickan/unga kvinnan inte ska könsstympas/omskäras, hur kommer det att påverka familjen och flickan?
  • Nu när du är i Sverige, så vet du säkert att könsstympning/ omskärelse av flickor är förbjudet. Kan du säga något om de tankar du har kring det? Skapar det några problem för dig att det inte är lagligt?
  • Vad tänker din familj i ursprungslandet om de svenska lagarna mot könsstympning/omskärelse?
  • Vad tänker du/ni om könsstympning?
  • Jag vet att några upplever press från familjen/släkten i ursprungslandet eller i Sverige, och att det är väldigt svårt att stå emot. Hur är det för er?
  • Hur vill du/ni skydda er flicka så att inte någon annan könsstympar/omskär henne, eventuellt under lovet på utlandsresa?
  • Kan/Hur kan du stå emot press från andra?
  • Är det någon risk att tex. mor- och farföräldrar arrangerar könsstympning/omskärelse för din dotter mot ditt vetande och din vilja?
  • Kan du använda den svenska lagstiftningen som skydd? Hur?
  • Finns det annat som du kan använda som skydd? Till exempel ett intyg?
  • Har ni tänkt fortsätta bo kvar i Sverige eller planerar ni att flytta tillbaka? Hur blir det att flytta tillbaka om dottern/döttrarna inte är könsstympade/omskurna?
  • Vad tror du familjen i ursprungslandet tycker och tänker om det?
  • Om ni inte tänker könsstympa/omskära er dotter/era döttrar, har ni berättat det för släktingar?
  • Om äldre syskon är könsstympade/omskurna. Vad har fått dig/er att ändra uppfattning när det gäller yngre döttrar som inte ska könsstympas?
  • Flickor som är könsstympade/omskurna kan lättare få infektioner i underlivet. Detta beror på att det är mer naket och öppet ifall vävnad avlägsnas. Om flickan har blivit utsatt för infibulation kan det hindra att urin och menstruationsblod kommer ut som det ska, är detta något ni känner till?
  • Flickor som är könsstympade/omskurna kan uppleva att det framträder bollar eller klumpar nära ärret. Är det något du känner igen hos din dotter/döttrar?
  • Några av dem som blivit könsstympade/omskurna, upplever att det tar lång tid att kissa och/eller att det är smärtsamt och svårt. Är det någon din dotter kan vara plågad av/eller något du känner igen?
  • Många tror att de problem de har i livet, som ”alltid” funnits där, inte kan tas upp. I många fall finns det hjälp att få. Jag vet inte hur det är för er, men har ni pratat om att det finns hjälp att få om det behövs?

Socialstyrelsens handledningsmaterial (Läs mer om materialet på Socialstyrelsens webbplats: http://www.socialstyrelsen.se/valdsochbrottsrelateradefragor/konsstympningavflickorochkvinnor) för samhällskommunikatörer ”Om könsstympning av flickor och kvinnor – ett handledningsmaterial för samhällskommunikatörer”(Socialstyrelsen, 2015c) är utformat för att ge information till nyanlända om könsstympning, och kan ge vägledning i att prata med vårdnadshavare. Handledningen är utformad som ett diskussionsunderlag med ”reflektionskort” som innehåller påståenden och tillhörande frågor. Tanken är att de som tar emot information om könsstympning av flickor och kvinnor, ska samarbeta gruppvis kring dessa frågor.