Könsstympning av flickor och kvinnor

Könsstympning av flickor och kvinnor görs för att kontrollera flickors och kvinnors kroppar och sexualitet och har bland annat att göra med föreställningen att mäns och familjers heder beror på kvinnors och flickors sexuella beteende.

Ingreppen har inte någon medicinsk grund och innebär att större eller mindre delar av de yttre kvinnliga könsorganen tas bort eller skadas, ofta utan bedövning. Könsstympning innebär förutom de akuta smärtorna ofta ett långsiktigt lidande för utsatta flickor och kvinnor.

Det finns olika former av könsstympning och de kan klassificeras på olika sätt. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) finns fyra olika former:

  • Typ I. Bortskärande av förhud runt klitoris och/eller klitoris topp.
  • Typ II. Bortskärande av klitoris och ibland delar av eller hela de inre blygdläpparna.
  • Typ III. Bortskärande av klitoris samt inre och yttre blygdläppar. Kallas även infibulation eller faraonisk omskärelse och är det mest omfattande ingreppet. Efter bortskärandet stängs vulvan genom att det som är kvar av yttre blygdläppar fästs eller sys ihop, bara en liten öppning lämnas kvar för urin och menstruationsblod. Öppningen kan vara lika liten som ett risgryn.
  • Typ IV. Oklassificerade former, dvs. övriga ingrepp, till exempel att klitoris rispas med ett vasst föremål.

Det är oftast flickor i 4-14-årsåldern som könsstympas, men även spädbarn kan könsstympas. Könsstympning av flickor och kvinnor förekommer bland annat inom olika grupper i cirka 30 länder i Afrika, i vissa länder i Mellanöstern, och i vissa länder i Asien. Det är dock viktigt att betona att könsstympning riskerar att förekomma i stora delar av världen.

Sedan 1982 är alla former av könsstympning av flickor och kvinnor förbjuden i Sverige enligt lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor. I och med en skärpning av lagen år 1999 kan en person dömas i Sverige även om brottet har begåtts utomlands. Preskriptionstiden är 10–15 år från den dag flickan fyller 18 år.

Svenska myndigheter har ansvar både för att professionellt bemöta och ge vård och omsorg till flickor och kvinnor som är könsstympade och för att förebygga könsstympning genom att uppmärksamma flickor som riskerar att utsättas för detta. Enligt Socialstyrelsens kartläggning från 2015 uppskattas ca 38 000 flickor och kvinnor i Sverige idag leva med konsekvenserna av könsstympning.

För information om hur det går att arbeta mot könsstympning av flickor och kvinnor i avsnittet ”Att arbeta mot könsstympning av flickor och kvinnor” från vägledningen Våga se.

 

Läs mer i Länsstyrelsen Östergötlands vägledning Våga se: en vägledning för stöd, vård och skydd av flickor och kvinnor som är eller riskerar att bli könstympade 

 

Länsstyrelsen Östergötlands filmer om könsstympning av flickor och kvinnor

Könsstympning av flickor och kvinnor- en informationsfilm för yrkesverksamma

Könsstympning av flickor och kvinnor- en informationsfilm för föräldrar och vårdnadshavare

Könsstympning av flickor och kvinnor- en informationsfilm för barn och unga