Konsekvenser av att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck

Både att anpassa sig och att göra motstånd mot normer kopplade till heder, skam, sexualitet, kön, makt och sociala relationer har en inverkan på den drabbades fysiska och psykiska hälsa, både på kort och på lång sikt. Det kan handla om direkta fysiska skador av misshandel och övergrepp men också olika fysiska och psykosociala symtom som en konsekvens av att leva med maktlöshet, rädsla, skam och skuld. I vägledningen Våga göra skillnad beskrivs individers olika sätt att anpassa sig och göra motstånd mot hedersnormer, våld och förtryck och de konsekvenser detta kan leda till.

Fysiska konsekvenser

Blåmärken, rodnader och sår är exempel på fysiska konsekvenser av våld, men det är viktigt att komma ihåg att andra fysiska symptom såsom huvudvärk, värk i magen, och värk eller smärta i andra delar av kroppen också kan vara relaterade till våldsutsatthet. Likaså kan fysiska skador som har orsakats av självskadebeteende ha en koppling till utsatthet för våld.

Könsstympning kan leda till fysiska konsekvenser både på kort och på lång sikt. Läs mer om könsstympning här.

Psykosociala konsekvenser

Att tvingas anpassa sig till familjens normer och värderingar och/eller vara utsatt för våld och förtryck kan få många olika psykosociala konsekvenser på både kort och lång sikt. Detta till exempel leder svårigheter kopplade till nära relationer och sexualitet, depression, sömn- och ätstörningar, koncentrationssvårigheter, ångest, skuld- och skamkänslor samt att den utsatta blir isolerad från andra.

Socialstyrelsens undersökning ”Frihet och familj” om ungdomar som placerats i skyddade boenden på grund av hedersrelaterat våld eller risk för att utsättas för det, har visat att en stor majoritet av dem hade psykosomatiska och psykiska problem som hade samband med vad de hade utsatts för. Cirka 70 procent hade ofta eller alltid huvudvärk och svårt att sova, och en lika stor andel hade ofta eller alltid ångest eller kände sig deprimerade. Cirka 30 procent hade självmordstankar. En uppföljning efter ett år visade att många fortfarande mådde dåligt psykiskt.

Länsstyrelsen Västra Götalands studie ”Stress och trauma” från 2009 fokuserar på posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, har också visat att psykisk ohälsa är vanligt bland dem som har utsatts för hedersrelaterat våld. Av personer som vistats på skyddat boende på grund av hedersrelaterat våld uppfyllde 71 procent kriterierna för PTSD, jämfört med 20 procent  i en jämförelsegrupp. Läs mer om PTSD här, eller besök Vårdguiden för mer information om PTSD och dess uttryck.

Bland hbtq-ungdomar som lever i familjer med hedersnormer finns det en ökad risk för  psykisk ohälsa och självdestruktivitet. Enligt RFSL Brottsofferjouren har det även förekommit att hbtq-personer somlever i en hederskontext har tagit sitt liv. Läs mer om hbtq och heder här.

Utagerande beteende och självdestruktivitet

Att ha ett utagerande eller självdestruktivt beteende i form av exempelvis missbruk eller kriminalitet, kan vara ett sätt att hantera de känslor av maktlöshet, låg självkänsla, skuld och skam som kan följa av hedersrelaterat våld och förtryck. Folkhälsomyndigheten lyfter att barn som växer upp i hem där det förekommer våld löper större risk för att utveckal psykisk och fysisk ohälsa samt olika former av missbruk.

Konsekvenser av att bryta upp från hedersrelaterat våld och förtryck

En del av de som har utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck bryter upp från sin familj. För många av dem innebär uppbrottet en stor omställning.

I vägledningen Våga göra skillnad beskrivs att den individ som varit stark och stått emot släktens krav och tagit sig ur sin situation kan ”kollapsa” efter ett uppbrott från familjen. Det kan vara först efter uppbrottet som de psykiska och fysiska konsekvenserna av den tidigare utsattheten blir tydliga samtidigt som det finns många andra faktorer som är svåra. Som till exempel rädsla för hur familj och släkt ska agera, känslor av skuld, skam och ensamhet i förhållande till uppbrottet och osäkerhet inför framtiden och rätten till stöd och skydd. Läs mer om uppbrottsprocessen här

[