Kollektivistiska strukturer

Att leva i ett kollektivistiskt sammanhang kan innebära att det finns förväntningar och/eller krav på att sätta familjens, släktens eller ett ännu större kollektivs intressen framför sina egna intressen. Det innebär att individerna kan tvingas göra avkall på sina grundläggande mänskliga rättigheter.

Den som inte gör det kan riskera att övertalas, pressas eller bestraffas fysiskt eller psykiskt. Något centralt som många gånger inte är en individs eget val är till exempel valet av partner som är familjens eller ett större kollektivs angelägenhet.

En kollektivistisk struktur kan också, för de barn och unga som växer upp i ett sådant sammanhang, bland annat innebära svårigheter att utveckla ett tydligt eller helt ”jag”. Det kan också innebära sämre förmåga att utveckla självständighet. De ungas handlingar och val kan styras av viljan att vara någon annan till lags, och av rädsla för bestraffningar om man bryter mot familjens och kollektivets normer och värderingar.

Själva våldsutövandet kan också ha en kollektiv karaktär, det vill säga att det ofta är fråga om flera förövare från familjen och ibland även från släkten. Våldet kan också vara sanktionerat och/eller pådrivet av familjemedlemmar eller släktingar som inte direkt medverkar i att utöva våld.

 

Läs mer om kollektivistiska strukturer på s. 35-36 i Länsstyrelsen Östergötlands vägledning Våga göra skillnad: en vägledning för skydd, stöd och rehabilitering av unga som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck och/eller som riskerar att bli gifta mot sin vilja eller som har blivit gifta mot sin vilja