Migrationsverket

”Vi har ett ansvar att fatta korrekta beslut.”

Intervju med Annica Dahlqvist, Migrationsverket

Hur anser ni att området hedersrelaterat våld och förtryck berör er verksamhet?
– En asylsökande kan åberopa att han eller hon har blivit utsatt eller riskerar bli utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck samt könsstympning, under asylprocessen. Även människor som ansöker om uppehållstillstånd för att återförenas med sina familjer i Sverige kan utsättas för eller riskera bli utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck och könsstympning. Exempelvis kan en person som bor i Sverige riskera att tvingas gifta sig med någon från det tidigare hemlandet eller i föräldrarnas hemland för att den personen sedan ska få uppehållstillstånd i Sverige.

Medföljande barn kan också utsättas för detta t.ex. genom att de begränsas i sin rörelsefrihet eller saknar inflytande över sin egen situation. De som arbetar på asylboenden har möjlighet att upptäcka hedersrelaterat våld, och bör när de gör det anmäla. Vid misstanke om att barn far illa anmäler Migrationsverket detta till socialtjänsten.

Om det hedersrelaterade våldet kan påverka en persons möjligheter att få asyl i Sverige så är det viktigt att vi samarbetar mellan enheterna så att de som ska avgöra asylansökan får information om detta. Om den person som blivit utsatt eller riskerar bli utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck bor i Sverige finns information om vart Migrationsverkets personal ska hänvisa den utsatte. Om situationen så kräver finns möjlighet att möte med socialtjänst och polis sker i verkets lokaler.

Finns det några insatser som genomförts inom området på er myndighet som ni särskilt vill lyfta fram?
– Migrationsverket har med stöd av Länsstyrelsen Östergötland tagit fram en interaktiv utbildning Migration och heder. Det startade som en diskussion om hur en utbildning för all personal inom hela verket skulle se ut. När medarbetarna tillfrågades om behov av vidareutveckling sa de klart och tydligt att de önskade stöd och vidareutbildning inom frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Den skulle innehålla en generell del och förklara problematiken hedersrelaterat våld och förtryck, resterande del av utbildningen skulle anpassas och göras mer specifik för respektive verksamhetsområde: besök och bosättning, asylprövning samt mottagande av asylsökande.

Under framtagandet av utbildningen genomfördes flera seminarier och utbildningsinsatser för personalen. Till hjälp med framtagandet av utbildningen fanns både en intern referensgrupp med representanter för myndigheten som främst tittade på innehållet som anpassades för verksamhetsområdena men även en extern referensgrupp bestående av experter inom området hedersrelaterat våld och förtryck från både myndigheter och ideella organisationer.

Hur arbetar Migrationsverket med hedersrelaterad problematik idag?
– Vi arbetar på flera sätt, dels genom utbildningen, men också med ett omfattande arbete med normer och normkritik. Det är viktigt att vi som tjänstemän kan sätta oss in i andra normsystem och vara medvetna om våra egna normer så att vi inte oreflekterat tolkar information utifrån dem. Vi måste skapa ett medvetande hos alla anställda att det finns underliggande saker som vi inte ser direkt, liksom ge kunskap om hur och vad man gör när man möter problematiken. Oftast sker det i samtalen, utsatta kan berätta att de riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck vid ett återvändande. Vi ser det också i asylboenden, till exempel att någon blir bevakad och har begränsad rörelsefrihet, men det kan också märkas när en släkting eller familjemedlem kontaktar Migrationsverket.

Vad är Migrationsverkets ansvar och roll när det gäller de här frågorna?
– Migrationsverket har ett ansvar för att fatta korrekta beslut. Vi har en utredningsskyldighet, alltså skyldighet att se till att fakta kommer fram, men det är den sökande som har bevisbördan. Därför har både verket och den sökande ett gemensamt ansvar. Det är viktigt att man som tjänsteman kan hänvisa till rätt instans i samhället, när det framkommer att en individ är utsatt för att t.ex. ingå ett påtvingat äktenskap. Under handläggning kan det även bli aktuellt med andra åtgärder såsom biträdesbyte, byte av mottagningsenhet och extra uppföljning av mottagningsenheten.