Polismyndigheten

”Det finns ett behov av personer med djupare kunskap i dessa frågor”

Intervju med Martin Permén, Polismyndigheten

Poliser över hela landet utbildas för att bättre upptäcka och utreda hedersrelaterad brottslighet. Hedersrelaterade brott prioriteras högt av polisen. Det finns en särskild kontaktperson för ärenden rörande hedersrelaterade brott i varje län. Det finns även personer som är specialiserade på personskydd. Inom polisen finns även brottsoffersamordnare eller liknande som arbetar med brottsofferstödjande verksamhet.

Vad är Polisens uppdrag gällande hedersrelaterat våld och förtryck?
– Polisen har naturligtvis alltid i uppdrag att lösa brott, men Polismyndigheten har haft två regeringsuppdrag där hedersrelaterad brottslighet har varit en uttalad del. Syftet var att öka förståelsen och kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck och öka medvetenheten om de här frågorna, både inom Polisen och i samhället i stort.

2007 fick Polisen ett uppdrag från regeringen som innebar ett omfattande internarbete med utbildning och metodutveckling för att öka vår förmåga att upptäcka och klara upp den här typen av brott. I det uppdraget ingick även informationskampanjen Kom till oss för att öka kunskapen om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.29 I delen om hedersrelaterat våld gjordes en satsning tillsammans med Länsstyrelsen Östergötland. År 2012 fick Polisen i uppdrag att göra en fortsättning på informationskampanjen.

Berätta om varför Polismyndigheten inrättade ett kompetensteam gällande
hedersrelaterade brott. Hur ser det ut idag?
– Kompetensteamet inrättades för att det finns ett behov av personer med djupare kunskap de gånger dessa frågor kommer upp. Det är ändå relativt sällsynta brott och att bygga upp egen erfarenhet tar lång tid. Därför behövdes ett ställe att samla rutin och kunnande på. Idag är det nedlagt och istället hänvisar vi till Länsstyrelsen Östergötlands Nationella Kompetensteam. Detta för att få en bredare syn på dessa brott med både socialtjänst och frivilligorganisationer, vilka har en viktig roll. Erfarenheten av de här frågorna är också att de är mycket bredare än att bara vara polisiära, det handlar till exempel om skyddat boende, vilket faller på de sociala myndigheterna. Ofrånkomligt är också att de innehåller ett internationellt perspektiv. Därför behövs många olika kompetenser som samverkar. Inom Polisen ser vi över arbetet just nu, om vi ska ha kontaktpersoner eller arbeta i någon annan form.

Polismyndigheten har nyligen genomgått en stor omorganisation. Hur kommer arbetet med hedersrelaterad brottslighet att bedrivas i den nya organisationen? Blir det några skillnader jämfört med hur arbetet bedrevs tidigare?
– Det finns ett tydligare hemvist för de här frågorna i den nya organisationen. Polisen är numera organiserad i sju regioner som i sin tur är indelade i polisområden. De här frågorna hanteras nu på polisområdesnivå vilket ger ett mer centrerat kunnande högre upp i organisationen. Man har sett att de här frågorna är komplicerade och att det kräver en viss slags kunskap för att hantera dem. Därför har man gjort så.

Vilken hjälp kan en person som är utsatt för hedersrelaterat brott få av polisen?
– Polisen ansvarar för två delar: dels brottsofferbiten där vi är ansvariga för den akuta trygghetssituationen för den som är utsatt. Där samarbetar vi med socialtjänsten och frivilligorganisationer för att göra det så bra som möjligt för den utsatte. Dels har vi den brottsutredande/brottsförebyggande delen: om vi kan utreda och hitta bevis och få till en fällande dom så kan det ha en brottsförebyggande verkan. En fällande dom blir en mycket tydlig signal att samhället tar de här brotten på stort allvar.

På vilket sätt kan polisen arbeta för att förebygga hedersrelaterad brottslighet?
– Det finns olika sätt. Det ligger på Polisens ansvar att arbeta brottsförebyggande, men andra aktörer har också ett ansvar att arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck. Från Polisens sida kan vi också bidra till exempel genom att informera om människors fri- och rättigheter. Det är också viktigt att vi syns ute i de utsatta områdena, och då handlar det om ett lokalpolisarbete. Det är den ena delen. Den andra är att vi måste bli bättre på att få till fällande domar. Dels för den enskilda utsatta personens skull så att man lagför den skyldige, men också för det stora signalvärdet. En fällande dom är en tydlig markering av att detta är ett brott mot svensk lag och att samhället inte tolererar hedersrelaterat våld och förtryck.

Vilken betydelse har den nya lagstiftningen om stärkt skydd mot barnäktenskap och tvångsäktenskap för polisens möjlighet att utreda brott där det finns misstanke om barnäktenskap och/eller tvångsäktenskap?
– Den nya lagstiftningen är jätteviktig och ger oss ett verktyg att agera på ett annat sätt än innan. Tidigare var brottsrubriceringen för de här brotten olaga hot eller olaga tvång, brott som ligger längre ner på straffskalan. Eftersom Polisen måste prioritera de brott som ger strängast straff hamnade de här brotten följaktligen längre ner i prioriteringen. Den nya lagen ger strängare straff och därmed får polisen möjlighet att prioritera de här fallen. Den nya lagen innebär också att fler områden blir kriminaliserade. Vi har helt enkelt fått en tydligare lagstiftning som ger oss större möjligheter.