Många barn och unga som lever i hedersförtryck förs utomlands

Länsstyrelsen Östergötland har lämnat över en rapport till regeringen kring arbetet med det nationella uppdraget att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. I rapporten beskrivs bland annat de ärenden som kommit till Länsstyrelsens nationella stödtelefon. Det handlar om många utsatta barn och unga, som exempelvis har förts utomlands mot sin vilja, där de riskerat att giftas bort eller blivit bortgifta.

Ett av Länsstyrelsen Östergötlands uppdrag är att ansvara för ett nationellt kompetensteam för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Kompetensteamets uppdrag omfattar bland annat att driva en nationell stödtelefon dit yrkesverksamma och ideellt verksamma kan vända sig för stöd och råd i ärenden som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen har beslutat att förlänga uppdraget i ytterligare tre år (2018-2020), vilket Länsstyrelsen Östergötland välkomnar.

Under 2016 kom samtal om 455 ärenden till stödtelefonen. Det är en ökning av ärenden med drygt 50 procent sedan 2015. Samtalen handlar om barnäktenskap och tvångsäktenskap, om barn och unga som förts ut ur Sverige, om dödshot samt om psykiskt, fysiskt och sexuellt våld som i många fall är grovt. Det handlar också om stark kontroll och stora begränsningar av de utsattas liv och handlingsfrihet. Många är utsatta av flera olika förövare, till exempel barn som är utsatta av föräldrar, syskon och andra släktingar samt kvinnor som är utsatta av sin man eller före detta man och av sina egna och/eller mannens släktingar. Samtalen kommer från cirka hälften av landets kommuner. En stor majoritet av de utsatta, 86 procent, är flickor eller kvinnor och minst 55 procent av de utsatta är under 18 år.

Sedan stödtelefonen inrättades, i mars 2014, har det totalt kommit in ärenden som rör 79 bortförda personer, varav minst 61 av dem varit under 18 år.

- Det är viktigt att alla myndigheter har kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck, säger Juno Blom, utvecklingsledare vid Länsstyrelsen Östergötland. Men det är också nödvändigt att kunskaperna i myndigheter omsätts i praktisk handling så att utsatta barns och ungas situation uppmärksammas, förebyggande arbete sker och att åtgärder vidtas till stöd och skydd för utsatta. I dag är det stora skillnader i myndigheternas arbete när det gäller att tillgodose barns behov.

- För att myndigheter ska kunna ha ett framgångsrikt arbete krävs ett tydligt ansvar och stöd från chefer och politiker, säger landshövding Elisabeth Nilsson. Så att yrkesverksamma ska få nödvändiga förutsättningar att genomföra sitt arbete med god kvalitet och med de utsattas behov i fokus.

Länsstyrelsen Östergötland föreslår i rapporten att regeringen ger en lämplig myndighet i uppdrag att se över problematiken kring bortförda barn och unga. En utgångspunkt för uppdraget bör vara att det i förlängningen ska leda till att främja att myndigheter tidigt vidtar lämpliga åtgärder och agerar i dessa ärenden. Det är viktigt för att undvika den passivitet från myndigheters sida som Länsstyrelsen Östergötland menar har präglat många ärenden om bortförda barn och unga.

Länsstyrelsen Östergötland lämnar även andra förslag till regeringen i rapporten, till exempel att det bör genomföras en analys av situationen för asylsökande, bland annat med fokus på hur information till nyanlända ser ut, hur utsattheten ser ut, samt på de utsattas behov av stöd och skydd under asylprocessen.

Här hittar du den fullständiga rapporten

Länsstyrelsen Östergötland har även lämnat redovisningar av två andra uppdrag som rör hedersrelaterat våld och förtryck. De rapporterna hittar du här:

Insatser för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck

Rapport om tre uppdrag