De utsattas behov och hälso- och sjukvårdens åtgärder

Barn och ungdomar under 18 år som är eller har varit utsatta för hedersrelaterat våld kan behöva hjälp från hälso- och sjukvården utan att deras vårdnadshavare känner till eller godkänner det, eftersom barnen kan utsätta sig för en risk om de söker hjälp och berättar om sin situation. I Socialstyrelsens meddelandeblad Barn under 18 år som söker hälso- och sjukvård, nr 7/2010 beskrivs olika frågor om till exempel information, beslutskompetens och sekretess som kan bli aktuella när barn söker hälso- och sjukvård. Läs även mer i vägledningen Våga göra skillnad.

Bland barn och unga som blivit placerade på grund av utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck förekommer det i hög utsträckning psykisk och fysisk ohälsa, självskadebeteende, självmordstankar och självmordsförsök, läs mer i vägledningen Våga göra skillnad. Många som har utsatts är traumatiserade och behöver därför adekvat vård inom hälso- och sjukvården.

Det förekommer att flickor och kvinnor inför att de ska gifta sig – eller giftas bort – söker hjälp inom hälso- och sjukvården på grund av att de är rädda att det ska upptäckas att de har haft sex före äktenskapet – och att de därför inte kommer att blöda på bröllopsnatten. Läs mer om detta här.

Läs mer här om konsekvenser av att vara eller ha varit utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck.

Flickor och kvinnor som är könsstympade

När det gäller flickor och kvinnor som har behov av vård och stöd på grund av att de är könsstympade har Länsstyrelsen Östergötland tagit fram vägledningen Våga se och Socialstyrelsen har tagit fram en webbutbildning med fokus på bemötandet av denna målgrupp.

Läs mer om könsstympning av flickor och kvinnor här. Du kan också klicka här för att hitta mer information om Socialstyrelsens material för arbetet mot könsstympning av flickor och kvinnor.

Akuta åtgärder

När någon som har utsatts för våld söker hjälp inom hälso- och sjukvården kan det vara aktuellt med akuta undersökningar och behandling. Den utsatta kan ha behov av olika typer av medicinsk behandling och/eller av psykosociala insatser som exempelvis krisbearbetning. En undersökning av den utsatta kan också ligga till grund för ett rättsintyg, vilket i sin tur kan vara en del i en förundersökning inför ett åtal.

Den som har varit eller är utsatt för hedersrelaterat våld kan också behöva få information om olika typer av stöd och hjälp som går att få från exempelvis socialtjänsten och kan även behöva information om hur hon eller han kan göra en polisanmälan.

Åtgärder på längre sikt

Det finns ofta stora behov av insatser på grund av den psykiska ohälsan bland de som varit utsatta för hedersrelaterat våld och för många behövs ett sådant stöd under lång tid. Psykosociala insatser som till exempel stödsamtal eller psykoterapi kan på lång sikt göra det lättare att bearbeta skuld- och skamkänslor, att stärka självförtroendet och bidra till att ge personen möjlighet att ta kontroll över sitt eget liv.

Många blir traumatiserade av att ha varit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck och kan drabbas av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.

Läs mer om hälso- och sjukvårdens anmälningsskyldighet här.