Hälso- och sjukvårdens ansvar

Hälso- och sjukvården har ansvar för att se till att personer som har utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck får det stöd och den vård och behandling som de behöver. Detta omfattar även flickor och kvinnor som är könsstympade och har behov av vård av den anledningen. Rätten till vård och behandling styrs av de generella regler som alltid gäller vid hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, och patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL.

Varje landsting ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget. Det gäller även de som är kvarskrivna (16 § folkbokföringslagen (1991:481)) och som stadigvarande vistas inom landstinget (3 § HSL).

Hälso- och sjukvården har en viktig roll i att upptäcka och uppmärksamma våldsutsatthet samt för att de som utsatts för våld erbjuds vård. Hälso- och sjukvården kan även hänvisa utsatta personer till stöd- och hjälpinsatser från andra aktörer, som till exempel socialtjänsten. Detta gäller alla verksamheter inom hälso- och sjukvården, bland annat primärvården, akutmottagningar, barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin, elevhälsan och ungdomsmottagningar. I och med det behöver våldsutsatthet definieras som ett ansvarsområde och rutiner och riktlinjer för det arbetet behöver fastställas inom alla verksamheter. Läs mer om hälso- och sjukvårdens ansvar i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer och i den kompletterande handboken Våld – Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer.

Anmälningsskyldigheten

Vid misstankar om att barn eller ungdomar under 18 år far illa är personal inom hälso- och sjukvården enligt socialtjänstlagen (14 kap. 1 § SoL) skyldiga att anmäla detta till socialtjänsten. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) ska ”(v)årdgivare som i sin verksamhet tar emot barn eller deras närstående […] fastställa rutiner för hur anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) ska fullgöras vad gäller ett barn som kan vara våldsutsatt eller kan ha bevittnat våld.” Det är viktigt att det handlar om misstankar som ska anmälas till socialtjänsten, det handlar alltså inte om att man ska veta att ett barn far illa. Misstankarna kan exempelvis handla om att ett barn utsätts för kränkningar och/eller våld, att ett barn riskerar att giftas bort eller att en flicka riskerar att bli könsstympad eller lider av konsekvenser av att vara könsstympad.

Läs mer om hälso- och sjukvårdens anmälningsskyldighet här.

Samverkan

Det är viktigt att hälso- och sjukvården samverkar såväl internt för att samordna olika typer av hälso- och sjukvårdsåtgärder till en våldsutsatt person, som externt med andra myndigheter och organisationer. Extern samverkan behövs både på ett övergripande plan och på den lokala nivån. Läs vidare om samverkan här  samt i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer och i den kompletterande handboken Våld – Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer.