Ungdomsmottagningar och elevhälsan

Personal på ungdomsmottagningar och inom elevhälsan har en viktig roll både för att uppmärksamma barn och unga som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck och för att ge stöd åt dem. Liksom för alla annan hälso- och sjukvårdspersonal (och andra personalgrupper) gäller anmälningsskyldigheten till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn eller en ungdom under 18 år far illa. Det är viktigt att signalera att det finns kunskap och medvetenhet om frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck – och att förmedla att det finns hjälp och stöd att få. Detta kan bland annat göras genom att sätta upp informationsmaterial eller genom att ta upp det i uppsökande verksamhet, om det finns sådan.

Ungdomsmottagningar

Till ungdomsmottagningar kan det bland annat komma ungdomar som har relationer som de vet att föräldrarna (och släkten) inte skulle acceptera eller tolerera. De kan vara oroliga eller rädda för vad som skulle hända om någon fick veta om relationen. Om det upptäcks att en flicka har en pojkvän som inte accepteras eller om det finns ett rykte om att hon har en pojkvän, kan en akut situation uppstå. Att flickor/unga kvinnor eller pojkar/unga män kommer till ungdomsmottagningen kan också bero på att de är oroliga för att de ska eller riskerar att giftas bort mot sin vilja och att de inte ser hur de ska kunna undvika det. Det kan också komma flickor och unga kvinnor som söker hjälp inför ett bröllop för att de vill ha ett ”oskuldsintyg” eller för att de vill göra en hymenoperation. Oskuldskontroller är ett övergrepp mot flickor och unga kvinnor och är förbjudet.  

En viktig del i ungdomsmottagningarnas kontakt med flickor och unga kvinnor är att förmedla kunskap om kroppen och om sexualitet. Detta kan till exempel stärka självkänslan och identiteten. Det krävs gott om tid och förberedelse, inte minst inför en eventuell gynekologisk undersökning, eftersom en del flickor och unga kvinnor kan känna skamkänslor och främlingskap inför sitt kön. Se vidare till exempel rapporten Ungdomsmottagningarnas arbete mot hedersrelaterat våld. Eftersom något annat än heterosexualitet är otänkbart i sammanhang som präglas av ett hedersrelaterat tänkande kan ungdomar som är homosexuella, bisexuella eller transpersoner vara särskilt utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. De kan dessutom ha starka skuld- och/eller skamkänslor över sin sexualitet. Läs mer i rapporten Hon hen han. Det är viktigt att tänka på att en del ungdomar inte vill riskera att bli sedda på ungdomsmottagningar. Ett sätt att lösa detta kan vara att ungdomsmottagningens personal vid vissa tider tar emot besök i skolans lokaler. Man kan också komma överens om andra mötesplatser.

Utåtriktat arbete

Ungdomsmottagningarnas utåtriktade arbete är viktigt för att nå ungdomar som inte själva söker sig till mottagningarna. Detta arbete kan till exempel handla om att ta emot studiebesök av skolklasser och att besöka skolor för att informera om verksamheten samt prata generellt om attityder och värderingar men också om mer specifika frågor som exempelvis sexuell läggning och myterna/föreställningarna om den så kallade mödomshinnan.

Elevhälsan

Elevhälsan har, liksom ungdomsmottagningarna, en viktig roll för att uppmärksamma utsatta barn och unga. Elever som är utsatta för hedersrelaterat våld kan uppvisa allmänna symtom på detta. Det kan bland annat handla om koncentrationssvårigheter, psykosomatiska problem, uppgivenhet och självmordstankar. Frånvaro från vissa ämnen eller lektioner som exempelvis musik, idrott och sexualundervisning kan vara tecken på att någon är begränsad på grund av hedersnormer men behöver naturligtvis inte vara det. I en handbok från Länsstyrelsen Östergötland för bland annat skolan beskrivs fyra olika typer av situationer som rör omyndiga respektive myndiga elever som antingen är utsatta för brott eller är i riskzonen för att utsättas för det. Dessa beskrivningar kan vara till stöd för personal inom skolan, inklusive inom elevhälsan. Läs mer här.