Förhör med barn

Innan ett barn hörs är det viktigt att informera sig om barnets utvecklingsnivå och språkanvändning, levnadsförhållanden och familjerelationer. För att kunna bedöma barnets utsaga måste omständigheterna som legat till grund för polisanmälan klarläggas, exempelvis vad som initierat barnets berättelse om övergreppen och i vilken situation berättelsen lämnats. Inledande förhör bör därför i regel hållas med den eller de personer som först fått del av barnets uppgifter.

För att utifrån barnets perspektiv avdramatisera förhöret kan det vara nödvändigt att avsätta tid innan förhöret för att barnet ska få möjlighet att bekanta sig med förhörsledaren.

Förutsättningarna för förhöret kan förbättras om förhörsledaren inte är en för barnet helt okänd person. Mötet med förhörsledaren kan ske direkt innan förhöret, men ibland kan det finnas skäl att låta barnet träffa förhörsledaren någon dag innan själva förhöret äger rum. Om så sker ska samtalet inte handla om den aktuella misstanken om brott. Ett sådant samtal måste dokumenteras – att så har skett och förutsättningarna för det.

Förhör med barn ska planeras och genomföras så att barnet inte kommer till skada. Förhöret ska präglas av hänsyn till barnets bästa och ge det goda förutsättningar att berätta om sina upplevelser (Handbok, Utvecklingscentrum Göteborg, (uppdaterad februari 2016)). Det är viktigt att polis och socialtjänst samverkar för att kartläggs barnets individuella behov inför förhöret, för att det ska bli så bra som möjligt.

Enligt allmänna bestämmelsen i Rättegångsbalken bör vårdnadshavare vara närvarande vid förhöret om det kan ske utan men för utredningen. Observera att det i princip ALDRIG får förekomma att någon hörs i närvaro av en släkting i ärenden som gäller hedersrelaterat våld och förtryck. Även om den som ska höras har begärt att släktingen ska närvara går det att hindra, utifrån att det normalt måste bedömas vara till men för utredningen. Är den som hörs under 15 år kan vårdnadshavarna med samma motivering hindras att närvara (Handbok, Utvecklingscentrum Göteborg, (december 2006, bilagorna 2 och 3 uppdaterade juni 2014)).

Förhöret ska spelas in på video om barnet är under 15 år eller av annat skäl inte kan förväntas medverka vid en kommande rättegång. Förhören ska hållas av en polisanställd som är särskilt utbildad i att förhöra barn och ska hållas i en miljö som är anpassad för barn. Efter beslut av förundersökningsledaren kan representanter från socialtjänsten och BUP följa förhöret via monitor i angränsande rum, så att barnet inte behöver lämna sin berättelse vid flera tillfällen till olika personer.

Förhör med någon som är under 18 år ska inte äga rum fler gånger än vad som är nödvändigt med hänsyn till utredningens art och barnets bästa. Även om man oftast bara håller ett förhör med barnet kan det ibland finnas anledning att hålla flera förhör. Ett långt förhör kan vara tröttande för ett barn och det kan också vara så att kontrollfrågor behöver ställas till barnet. Det är också viktigt att den misstänkte eller dennes försvarare, via förhörsledaren, bereds tillfälle att ställa frågor till barnet (Länsgruppen för barnmisshandelsfrågor Östergötlands län, 2013).

Den som håller förhöret behöver ha kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck och dess konsekvenser. Detsamma gäller för förhör med misstänkta personer.