Den kollektivistiska strukturens betydelse

Att leva i ett kollektivistiskt sammanhang kan innebära att det finns förväntningar och krav på att sätta familjens, släktens eller ett ännu större kollektivs intressen framför sina egna. Det innebär att individerna kan tvingas göra avkall på sina grundläggande mänskliga rättigheter.

Den som inte rättar sig efter kollektivets intressen kan riskera att övertalas, pressas eller bestraffas fysiskt eller psykiskt. De ungas handlingar och val kan styras av viljan att vara någon annan till lags, och av rädsla för bestraffningar om man bryter mot familjens och kollektivets normer och värderingar.

När det gäller polisens arbete vid misstänkt hedersrelaterade brott är det viktigt att tänka på att själva våldsutövandet också kan ha en kollektiv karaktär, det vill säga att det ofta är fråga om flera förövare från familjen och ibland även släkten. Våldet kan också vara sanktionerat och/eller pådrivet av familjemedlemmar, släktingar eller andra i den närmaste omgivningen som inte direkt medverkar i att utöva våld. Det behöver utredande polis ha med sig när man håller förhör och säkrar bevis vid hedersrelaterad brottslighet.

Att det ofta kan finnas flera personer som är direkt eller indirekt inblandade i brottet innebär också att hotbilden mot den brottsutsatta inte med säkerhet minskar i och med att en gärningsperson grips. Att kollektivets intresse sätts framför individen bör också beaktas vid upptagande av vittnesmål och det kan vara särskilt viktigt att hålla förhör även med personer utanför den närmaste familjen/släkten/gruppen, till exempel skolpersonal, kompisar eller grannar.

Det kan dessutom finnas andra i familjen som också är utsatta, t.ex. syskon (läs mer om detta på sidan Syskon eller barn till en utsatt person).