Aktuell lagstiftning

Sedan den svenska lagstiftningen mot könsstympning av flickor och kvinnor trädde i kraft 1982 har endast ett fåtal fall lett till fällande domar. De fällande domarna är få även i fall rörande äktenskapstvång och/eller vilseledande till tvångsäktenskapsresa. Lagstiftningen har skärpts vid flera tillfällen.

Lagstiftning mot könsstympning infördes 1982 och 1999 ändrades rubriken till lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor. Tidigare användes begreppet omskärelse och denna ändring var ett tydligt ställningstagande från lagstiftaren om allvaret i brottets karaktär.

  • 1 juli 1999, infördes en ändring i lagen (1982:316) med förbud mot
    könsstympning av kvinnor, som innebar att kravet på dubbel straffbarhet för
    brott mot lagen som begås utomlands togs bort. Samtidigt höjdes straffet för normalbrottet till fängelse i högst fyra år och det blir inte längre möjligt att döma någon till böter för detta brott. Även det lägsta straffet för grovt brott höjdes, till fängelse i två år.
  • 1 juli 2010 förlängdes preskriptionstiden för könsstympning som begås mot
    barn på så sätt att preskriptionstiden börjar löpa först den dag barnet fyller eller
    skulle ha fyllt 18 år. Ändringen omfattade också försök till sådant brott.

År 2017 ändrades lagens 2 § till sin nuvarande lydelse:

Den som bryter mot 1 § döms till fängelse i lägst två och högst sex år.

Är brottet med hänsyn till omständigheterna mindre grovt, döms till fängelse i högst fyra år.

Är brottet grovt, döms till fängelse i lägst fem och högst tio år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om könsstympningen är särskilt omfattande eller om gärningen har orsakat livsfara eller allvarlig sjukdom eller om gärningsmannen i annat fall har visat synnerlig hänsynslöshet.

För försök, förberedelse och stämpling samt för underlåtenhet att avslöja eller förhindra brott döms det till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Lag (2017:333).

Den 1 juli 2014 trädde lagen mot äktenskapstvång i kraft, vilket innebär att det utöver att det är straffbart att tvinga någon att gifta sig också är brottsligt att tvinga någon att gifta sig mot sin vilja. Två nya brott infördes i brottsbalken (Brottbalken 4 kap, 4c § och 4d §). Även försök och förberedelse till äktenskapstvång är kriminaliserat i och med den nya lagen, samt att lura någon att resa utomlands i syfte att han eller hon ska giftas bort genom tvång eller utnyttjande (Justitiedepartementet, 2014; Prop. 2013/14:208).

Möjligheten för barn att få dispens för att gifta sig har tagits bort i och med den nya lagstiftningen och möjligheten att erkänna utländska barnäktenskap har begränsats till fall där det finns synnerliga skäl. Även när det gäller utländska fullmaktsäktenskap (äktenskap som ingås utan att parterna är samtidigt närvarande) måste det numera finnas synnerliga skäl om dessa ska erkännas (Justitiedepartementet, 2014).

Tidigare domar rörande könsstympning och äktenskapstvång:

  • 2007: En pappa döms för brott mot lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor, för könsstympning av en omyndig dotter, till fängelse i två år.
  • 2007: En mamma döms för brott mot lagen med förbud mot könsstympning samt grov fridskränkning, för brott mot en omyndig dotter, till fängelse i tre år.
  • 2016: En pappa döms för äktenskapstvång och olaga hot riktat mot den myndiga dottern, till fyra års fängelse. Domen fastslogs i hovrätten.
  • 2017: En pappa döms till fängelse för äktenskapstvång och ofredande mot sin myndiga dotter, till fängelse i ett år och fyra månader (ett straff som i hovrätten höjs till ett år och åtta månader). Även mamman i familjen döms för äktenskapstvång, till fängelse i ett år.
  • 2017: Tre personer frias från misstankar om äktenskapstvång mot en omyndig flicka, då rätten inte ansåg det bevisat att de tilltalade hade utnyttjad flickans utsatta belägenhet. Domen fastslogs i hovrätten.
  • 2018: Föräldrarna till en omyndig pojke döms för stämpling till äktenskapstvång, till villkorlig dom.
  • 2018: Släktingar till en omyndig flicka frias från åtal för bl.a. äktenskapstvång, då det inte anses ställt utom rimligt tvivel att flickan förts utomlands i syfte att giftas bort.
  • 2018: Föräldrarna till en omyndig flicka döms för äktenskapstvång till villkorlig dom, samtidigt som mannen till vilken hon giftes bort frias då rätten inte ansåg bevisat att han haft uppsåt i förhållande till flickans bristande vilja.
  • 2018: En pappa döms för stämpling till könsstympning av sina döttrar och olaga hot mot sin fru, till fängelse i sex månader. Domen fastslogs i hovrätten.

I vissa fall rörande könsstympning och äktenskapstvång har barn och unga också förts ut ur landet. Både i Sverige och internationellt finns brister i lagstiftning och i riktlinjer kring hur olika myndigheter ska agera i en sådan situation.

Här kan du läsa mer om den transnationella dimensionen i förhållande till hedersrelaterat våld och förtryck, barn- och tvångsäktenskap och könsstympning:

Länsstyrelsen Västmanland – Metodstöd när personer befinner sig utomlands eller riskerar att föras utomlands mot sin vilja:
http://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/SiteCollectionDocuments/Sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/hedersrelaterat-fortryck/Metodsto%CC%88d%20n%C3%A4r%20personer%20befinner%20sig%20utomlands%20eller%20riskerar%20att%20f%C3%B6ras%20utomlands%20mot%20sin%20vilja.pdf

Utrikesdepartementet:
http://www.regeringen.se/uds-reseinformation/familjekonflikt-och-familjerelaterat-vald-i-utlandet/

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor:
https://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/gift-mot-sin-vilja.pdf