Hur kan skolan arbeta?

Skolan är en central plats för alla barn och ungdomar.

Hur kan då skolan arbeta med frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck? Skolverket ser det som ett arbete på fyra nivåer, där skolpersonalen ofta behöver arbeta parallellt.

  1. Att nå alla elever genom utbildningen
  2. Att nå alla föräldrar
  3. Att upptäcka utsatthet hos elever
  4. Agera vid misstanke eller kännedom

De första nivåerna, som handlar om det främjande och förebyggande arbetet, är i högsta grad centrala för skolan. Här kan skolan göra åtskilligt för att stärka elevers psykiska hälsa och också tidigt skapa förtroendefulla kontakter med föräldrar. Läs mer om skolans möjligheter och ansvar i Skolverkets stödmaterial.

Den sista nivån att agera vid misstanke eller kännedom, handlar om att skolan ska uppmärksamma barn som far illa och anmäla detta till socialtjänsten.

Läs mer om skolans anmälningsskyldighet här

Att behålla ett barnperspektiv

”Personal kan ibland känna en osäkerhet över hur akuta hoten som riktas mot eleven är. När en elev har tagit mod till sig och berättat om sin situation är det viktigt att ge eleven stöd. Eleven själv vet om hotet är reellt. Situationen kan bli farlig för eleven om skola och socialtjänst missbedömer elevens situation. Skolan måste lyssna och tro på eleven i den stund hen berättar om sina svårigheter. En del elever har svårt att bedöma riskerna och kan undervärdera dem”

Ur Skolverket (2018) Hedersrelaterat våld och förtryck – skolans ansvar och möjligheter 

Enligt 14 kap. 1 § Socialtjänstlagen (SoL) är myndigheter och yrkesverksamma inom bland annat förskola/skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och polis skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.

  • Detta omfattar självklart kännedom eller misstanke om hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttrycksformer såsom till exempel barn- och tvångsäktenskap samt könsstympning.
  • Observera att t.ex. skolan inte ska utreda saken ”så att man säkert vet”, det räcker att man har oro eller misstankar. Det är socialtjänstens och polisens ansvar att utreda.
  • Vid osäkerhet går det att konsultera socialtjänsten utan att avslöja identiteten på den unge.
  • Anmälaren har rätt att få viss information enligt 14 kap. 1 § b,c SoL.

Viktigt att tänka på för skolpersonalen:

  • Ha samtalet med den unge själv.
  • Lyssna på elevens berättelse.
  • Kontakta elevhälsan och skolledning om du bedömer att det föreligger risk för att eleven kan komma att fara illa. Detta måste du ta upp med eleven.
  • Skolledningen går eventuellt vidare till socialtjänsten.
  • Fakta är viktigt – anteckna alltid det ni pratar om under samtalen.
  • Om sms, bilder, chattkonversationer eller annat finns mellan dig och eleven, se till att spara allt.
  • Fakta om det eleven är orolig för, eventuella hot, rädslor, signaler och oro för vad som kan hända.
  • Viktigt att spara ledighetsansökan från skolan, för att se vilket skäl man har angivit.
  • Överväg noga vad en kontakt med vårdnadshavare skulle kunna innebära för eleven när det finns oro kring barnet/den ungas situation.
  • Har rutiner för scenarier som att en elev inte kommer tillbaka efter ett lov.

Läs mer om skolans anmälningsskyldighet här.

Skolverkets webbsida kan du hitta material som går att ladda ner eller beställa.