Förhandsbedömning och skyddsbedömning

När socialnämnden fått in en anmälan som rör ett barn eller en ungdom under 18 år ska nämnden genast göra en bedömning av om barnet eller ungdomen är i behov av omedelbart skydd (11 kap. 1a § SoL). Bedömningen ska dokumenteras. Det är inte acceptabelt att under förhandsbedömningen pas­sivt avvakta händelseutvecklingen utan man bör aktivt inhämta de uppgifter som behövs.

Om anmälan gäller misstanke om våld mot barn ska utredning inledas (se 6 kap 1 § SOSFS 2014:4). När socialnämnden får kännedom om att ett barn kan ha

  1. utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående, eller
  2. bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot en närstående

ska nämnden utan dröjsmål inleda en utredning om barnets behov av stöd och hjälp.

Nämnden ska vidare bedöma risken för att barnet kommer att utsättas för eller bevittna ytterligare våld.

Skyddsbedömningen ska göras samma dag som anmälan kommer in eller senast dagen efter om anmälan kommit in sent den dagen (Prop. 2012/13:10 s. 60). Om det finns behov av omedelbart skydd ska socialtjänsten omedelbart omhänderta flickan eller pojken med stöd av 6 § lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Det innebär att en utredning inleds omgående. I många fall kan det handla om barn och unga som väntat länge med att kontakta socialtjänsten – eller berätta för någon annan, till exempel i skolan, och situationen kan då vara så riskfylld att barnet behöver skyddas under utredningen. Kontakten med socialtjänsten i sig också kan göra att riskerna för våld ökar. Läs mer om omedelbart omhändertagande.

Då inte utredning inleds omgående ska förhandsbedömningen utmynna i ett beslut om att inleda utredning alternativt inte inleda utredning (11 kap. 1 och 2 §§ SoL). Beslutet ska, om det inte finns synnerliga skäl, fattas inom 14 dagar efter det att anmälan har kommit in (11 kap. 1a andra stycket SoL). Ett sådant beslut behöver dock inte fattas om det redan pågår en utredning om det barn eller den unge som anmälan avser. Läs mer om utredning.

Om en flicka eller pojke som har anmälts till socialtjänsten inte vill att en utredning inleds kan handläggaren utan att informera vårdnadshavaren träffa flickan eller pojken några gånger för att klarlägga hennes eller hans situation och behov. Detta ska då ske skyndsamt och under en kort period (JO 1999/2000 s. 243 och 2002/03 s. 62). Syftet med sådana samtal kan vara att ska en förtroendefull relation med flickan eller pojken och också att informera om hur en utredning går till samt vilka insatser och vilket skydd socialtjänsten kan erbjuda. Om handläggaren kommer fram till att en utredning måste inledas är det viktigt att den unge får tydlig information om när och hur vårdnadshavaren kommer att informeras om det (Socialstyrelsen, 2011). Se vidare Utreda barn och unga – Handbok för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen.

Om förhandsbedömningen utmynnar i att inte inleda en utredning ska detta dokumenteras. Se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:6) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS. Om socialtjänsten beslutar att inte inleda utredning så kan det vara viktigt att föräldrarna inte informeras om kontakten med socialtjänsten, eftersom en sådan kontakt i sig kan utgöra en risk för barnet. Sekretess gäller till skydd för ett barn i förhållande till vårdnadshavaren om det kan antas att barnet lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren (12 kap. 3 § första stycket, Offentlighets- och sekretsslagen (2009:400). Se även SOSFS 2014:4 om våld i nära relationer samt handböckerna Våld – Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer och Utreda barn och unga – Handbok för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen.

Det är viktigt att aktivt använda tiden för förhands­bedömning, bland annat för att noggrant kunna värdera det akuta skyddsbehovet och vidta åtgärder, till exempel ett omedelbart omhän­dertagande enligt 6 § LVU om detta är nödvändigt.

Bemötandet av flickan eller pojken är avgörande för vad och hur mycket hon eller han berättar. Det är också viktigt att ha ett säkerhetstänkande, till exempel att socialtjänsten träffar flickan eller pojken på en plats där hon eller han inte kan bli sedd av i familjemedlemmar eller släktingar. I mötet måste socialtjänsten förmedla att flickan eller pojken är viktig och att socialtjänstens utgångspunkt är hennes eller hans utsatthet och behov av stöd. Ett sätt att förmedla det är att ta upp att socialtjänsten kommer att informera vårdnadshavarna först när hon eller han fått skydd och att hon eller han själv kommer att få information innan de gör det.

Det kan inledningsvis vara svårt att berätta och därför kan det vara lämpligt att börja med ja- och nejfrågor. Om anmälan gäller en specifik händelse, så bör det vara denna som är utgångspunkten för samtalet.

 Att tänka på under en förhandsbedömning:

  • Har socialtjänsten tidigare kännedom om flickan eller pojken eller om familjen?
  • Det är viktigt av säkerhetsskäl att kontakten med socialtjänsten inte blir känd och att mötet därför inte sker på socialkontoret. En lämplig och neutral plats för mötet kan vara skolan. I så fall är det nödvändigt att det arrangeras på ett sådant sätt att det inte väcker uppmärksamhet. Om utomstående får känne­dom om besöket kan det leda till negativa konse­kvenser för flickan eller pojken.
  • Ta hänsyn till vilken tid som passar flickan eller pojken. Särskilt flickor kan ha stora krav på sig att vara hemma till en viss tid.
  • Ta reda på om flickan eller pojken vill att någon, exempelvis anmälaren, följer med till mötet med socialtjänsten som ett stöd. Om hon eller han vill det – verka i så fall för det.

Två bra frågor att ställa inledningsvis

Inledningsvis kan det vara bra att ställa två öppna frågor som ger bra möjlighet att få den utsattas situation beskriven:

  • Vad får hon eller han inte göra som hon eller han skulle vilja kunna göra?
  • Vad måste hon eller han göra som hon eller han inte vill göra?

Men mer specifika frågor behöver också ställas för att ta reda på om flickan eller pojken är utsatt för hedersrelaterat våld eller förtryck. Var tydlig med att frågorna inte ställs för att ifrågasätta flickan eller pojken, utan för att få situationen klart för sig och utifrån det kunna göra så bra bedömningar som möjligt av behovet av stöd och skydd och av om en utredning ska inledas eller inte.

Ytterligare frågor

Ytterligare frågor som kan ställas är:

  • Vilka begränsningar är hon eller han utsatt för? Det kan bland annat handla om att inte få delta i fritidsaktiviteter, om att vara tvungen att alltid gå direkt hem efter skolan eller att ha andra begränsningar i fråga om tider, om val av kompisar, kläder eller utbildning.
  • Är hon eller han utsatt för fysiskt våld? Finns det i så fall synliga skador? Vem utsätter, på vilket sätt, hur ofta och när?
  • Är hon eller han utsatt för kränkningar och hot? Vem utsätter, på vilket sätt, hur ofta och när?
  • Talar hon eller han om att förlova sig eller gifta sig trots att hon eller han är ung och inte är klar med skolan? Är partnern någon som hon eller han inte känner särskilt väl?
  • Är syskon eller andra i familjen eller släkten bortgifta eller gifta mot sin vilja?
  • Vad ska hon eller han göra på sommarlovet? Finns det planer på att åka till barnets eller föräldrarnas tidigare hemland? Kan det finnas en risk för att en semesterresa i stället är en resa för att göra en överenskommelse om förlovning och äktenskap?
  • Måste hon eller han ljuga om pojkvän eller flickvän?
  • Uppvisar hon eller han psykosomatiska symtom (till exempel huvudvärk eller magont)?
  • Hur beskriver hon eller han sin eventuella ofrihet i förhållande till krav från föräldrar eller andra i omgivningen?
  • Vad är det hon eller han tror kommer att hända om hon eller han bryter mot dessa krav?
  • Får hon eller han delta i all undervisning, inklusive idrott och sex & samlevnad?
  • Får hon eller han vara med på skolresor och lägerskolor?
  • Måste hon eller han ljuga om vilka hon eller han umgås med, fritidsvanor och dylikt?

 Om det är en flicka som är utsatt kan även följande frågor ställas:

  • Är hon utsatt för någon form av bevakning, till exempel från en bror, i skolan och/eller på fritiden?
  • Är hon kraftigt begränsad när det gäller kläder, rörelsefrihet och fritid?
  • Har hon stort ansvar för hemmet?
  • Är hon könsstympad eller är hon orolig för att bli det?
  • Har hon någon syster som är könsstympad?

Om det är en pojke som är utsatt kan man också ställa frågan om han måste kontrollera systrar eller kusiner på något sätt, till exempel i skolan.

Skyddsbedömning

En viktig del i förhandsbedömningen är att bedöma behovet av omedelbart skydd, vilket ska göras genast då en anmälan som rör ett barn kommer in (11 kap. 1a § SoL). Om flickan eller pojken är utsatt för hedersrelaterat våld eller förtryck kan detta påverka skyddsbehovet, eftersom både föräldrar och släktingar utanför den närmaste familjen kan utgöra ett hot mot henne eller honom. Skyddsbedömningen kan leda till att en utredning behöver inledas omgående och till ett omedelbart omhändertagande.

Lyssna på flickans eller pojkens egna tankar om situationen, lösningar och eventuella konsekvenser av dessa. Detta är viktigt men innebär inte att det är hon eller han som ska göra sin egen skyddsbedömning. Det är inte alltid så att hon eller han själv förstår allvaret i hotbilden eller konsekvenserna i samband med att hon eller han berättar om sin utsatthet för utomstående. Det är alltid socialtjänsten som har ansvar för att analysera och bedöma hotbilden, risker och skyddsbehov utifrån den information som finns, inklusive den utsattes egen berättelse.

Tänk på:

För att bedöma behovet av akut skydd behöver man ta hänsyn till graden av utsatthet, flickans eller pojkens ålder och hennes eller hans egen upplevelse av situationen. I bedömningen vägs uppgifterna i anmälan samman med flickans eller pojkens egen berättelse.

Läs mer om skyddsbedömning i proposition 2012/13:10 Stärkt stöd och skydd för barn och unga.

Riskbedömning

Om det inleds en utredning ska det enligt SOSFS 2014:4 göras en bedömning av risken för ytterligare våld, men detta kan även behöva göras inom ramen för förhandsbedömningen. Om en polisanmälan har gjorts är det viktigt att det finns ett samarbete mellan socialtjänst och polis när det gäller riskbedömningen. Riskbedömningar kan behöva göras vid flera tillfällen, till exempel både när en utredning pågår och när insatser ges.

Viktigt att tänka på!

Under den tid som förhandsbedömningen tar bör flickan eller pojken ha telefonnummer till ansvariga handläggare på socialtjänsten, polis och socialjour om situationen skulle bli akut.

Var noga med att bestämma tid relativt snart för nästa möte eller telefonsamtal så att hon eller han känner sig trygg och förstår att du arbetar aktivt med ärendet.