Omedelbart omhändertagande

Skyddsbedömningen som ska göras genast efter en anmälan kan visa att flickan eller pojken behöver omedelbart skydd. Utredning inleds då omgående enligt 11 kap. 1 och 2 §§ SoL och flickan eller pojken kan omhändertas med stöd av 6 § LVU. I andra fall kan ett omedelbart omhändertagande behöva göras en tid efter att utredningen har inletts, beroende på hur situationen har utvecklat sig.

Då socialtjänsten bedömer att ett barn behöver omhändertas omedelbart inleds utredning enligt 11 kap. 1 och 2 §§ SoL. Ordföranden i socialnämnden ska därefter fatta beslut om det omedelbara omhändertaget med stöd av 6 § LVU, om vistelseadressen ska hemlighållas enligt 14 § LVU, om begränsning av umgänget och om det ska få förekomma telefonsamtal eller brevkontakt mellan den unge och den eller de som hon eller han ska skyddas från.

En läkarundersökning bör göras och ett rättsläkarintyg utfärdas. Det ska också övervägas om en polisanmälan ska göras, om det inte redan gjorts en. Huvudprincipen är att en misstanke om brott mot barn skyndsamt bör polisanmälas om det är till barnets bästa. Socialtjänsten kan göra en polisanmälan och lämna ut uppgifter om ett barn – om de får kännedom om uppgifter, misstankar eller förhållanden som tyder på att brott riktas eller har riktats mot barnet. Det ska då vara fråga om brott i 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken (dvs. brott mot liv och hälsa, brott mot frihet och frid eller sexualbrott) eller lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor. Läs mer här om polisanmälan.

Slutligen ska vårdnadshavare underrättas. Det är viktigt att planera hur och när det ska göras och att ha ett säkerhetstänkande kring det. Se även Socialstyrelsens Utreda barn och unga – Handbok för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen.