Skyddade personuppgifter och namnbyte

En person som är utsatt för hedersrelaterat våld kan behöva någon typ av skyddade personuppgifter. Det finns tre nivåer av det: sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter. Alla tre nivåerna kan kombineras med till exempel namnbyte.

Tre nivåer av skyddade personuppgifter

Beskrivningen av de tre olika nivåerna av skyddade personuppgifter är i stora delar hämtad från Socialstyrelsens handbok Våld och uppgifter från Skatteverket.

Markering för särskild sekretessprövning, så kallad sekretess- eller spärrmarkering

Sekretessmarkering är en varningssignal som sätts in på en eller flera uppgifter i folkbokföringsdatabasen. Den signalerar att det ska göras en noggrann prövning innan uppgiften lämnas ut. Det är vanligt att det är namn, personnummer eller adress som man vill skydda med en sekretessmarkering, och i dagligt tal kallas detta ibland även ”skyddad adress” eller ”skyddad identitet”. Den som vill ha sekretessmarkering begär detta hos Skatteverket. Det saknas formella krav för att begära detta och kring Skatteverkets beslut, men en begäran bör åtföljas av någon form av intyg eller liknande, t.ex. från polisen eller socialtjänsten, som styrker att det finns en hotbild mot personen.

Sekretessmarkering gäller oftast i ett år och kan förlängas. När Skatteverket lämnar ut uppgifter ur folkbokföringsdatabasen till andra myndigheter följer uppgiften om sekretessmarkeringen med. Skatteverket kan vidarebefordra post till personer med sekretessmarkering.

Kvarskrivning

Kvarskrivning innebär att en persons bostadsort och adress hålls hemlig. En person med kvarskrivning är efter flyttning skriven på församlingen på den gamla folkbokföringsorten och med adress hos Skatteverket. Skatteverket eftersänder all post. Det är Skatteverket som beslutar om kvarskrivning enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481). Kravet för att få kvarskrivning är att man ”av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat sätt”. Detta innebär i regel en konkret och allvarlig risk för förföljelse, till exempel efter att någon har dömts för ett brott mot den person som begär kvarskrivning. Kvarskrivning beviljas endast om behovet av skydd inte kan tillgodoses genom kontaktförbud eller på annat sätt. Kvarskrivning kombineras ofta med sekretessmarkering. Kvarskrivning beviljas för högst tre år i taget tills den inte längre behövs.

För en person med kvarskrivning kan det innebära problem att få hjälp och service från samhället som är knuten till var man är folkbokförd. Den fördröjning som uppstår genom eftersändningen av posten ger ofta upphov till praktiska problem och kostnader.

Fingerade personuppgifter

Fingerade personuppgifter innebär att en person får byta identitet genom att använda andra personuppgifter än de verkliga. Denna möjlighet finns vid särskilt allvarliga hot och medges enligt 1 § lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter. Stockholms tingsrätt (i första instans) fattar beslut om medgivande för en person att använda fingerade personuppgifter. Ett medgivande får inte lämnas om tillräckligt skydd kan beredas genom kvarskrivning eller på något annat sätt. Den som vill ha fingerade personuppgifter begär detta hos Rikspolisstyrelsen som sedan ansöker hos Tingsrätten.

Om Rikspolisstyrelsen avslår begäran kan den som vill ha fingerade personuppgifter själv ansöka hos domstolen. Medgivande till att använda fingerade personuppgifter får begränsas till viss tid. Kopplingen mellan den gamla och nya identiteten finns endast hos Rikspolisstyrelsen.

Personer som får fingerade personuppgifter måste helt bryta med sitt tidigare liv, inklusive med släkt och vänner. Till stor del är det polisen som ansvarar för att tillgodose dessa personers stora behov av stöd och hjälp. Om de har behov av bistånd från socialtjänsten, kan det vara polisen som först kontaktar socialtjänsten för deras räkning.

Namnbyte

För byte av för- eller efternamn tar man kontakt med Patent- och registreringsverket. Om en person byter ut, stryker eller lägger till ett förnamn måste dock minst ett av förnamnen behållas. Namnbyte ger inte ett lika omfattande skydd som sekretessmarkering, kvarskrivning eller fingerade personuppgifter (se ovan). För mer information se Patent- och registreringsverkets webbplats.

Hantering av skyddade personuppgifter

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2014:4 ska socialnämnden fastställa rutiner för hur skyddade personuppgifter ska hanteras.

Det är viktigt att det finns ett säkerhetstänkande i exempelvis hanteringen av handlingar så att inte sekretessbelagda uppgifter kommer ut. Det kan bland annat handla om checklistor för säkerhetsåtgärder, särskilda tekniska lösningar i dokumentationssystemen och att alltid motringa i kontakter med andra myndigheter och personer som rör någon med skyddade personuppgifter. Det är också bra att begränsa antalet personer inom socialtjänsten som känner till de uppgifter som är skyddade.

Verksamheter som ger insatser behöver också ha kunskap om hur de ska hantera skyddade personuppgifter. Den som beslutar om en insats ska informera utföraren om en person har skyddade personuppgifter och om vem eller vilka som utföraren ska ha kontakt med hos socialnämnden (Socialstyrelsen, 2015).

Samverkan om skyddade personuppgifter

I kommuner där man ofta har kontakt med personer med skyddade personuppgifter kan det vara bra att ta fram handlingsplaner för hanteringen av skyddade personuppgifter och att ha ett strukturerat samarbete med andra myndigheter och organisationer, som exempelvis polisen, Skatteverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, hälso- och sjukvården, kvinnojourer samt när det gäller barn och unga med förskola och skola. Inom en kommun kan det också behövas samarbete med bland andra kommunala hyresvärdar samt kultur- och fritidsförvaltningar (Socialstyrelsen, 2011).

Se vidare Socialstyrelsens handbok Våld, Socialstyrelsens meddelandeblad om skyddade personuppgifter, Skatteverkets webbplats och Skolverkets skrift Unga med skyddade personuppgifter .

Att leva med skyddade personuppgifter

Den som lever med skyddade personuppgifter befinner sig i en särskilt utsatt situation och det är viktigt att socialtjänsten tar hänsyn till detta i bedömningen av personens behov och i handläggningen.

Att leva med skyddade personuppgifter har praktiska, sociala, ekonomiska och psykologiska konsekvenser. En del personer behöver lägga mycket energi och tid till att vidta åtgärder för att inte identiteten ska bli avslöjad. Följderna av det kan bland annat bli rädsla, isolering, ohälsa och dålig ekonomi samtidigt som känslan av utsatthet kan fortsätta att vara stark.

Att leva med skyddade personuppgifter innebär ofta ökade kostnader till exempel för att vissa säkerhetsåtgärder kan vara nödvändiga, som titthål i dörr, byte av lås eller extra mobiltelefoner. Levnadsomkostnader som boende, livsmedel och kläder kan också bli större. Att det tar lång tid innan man får sin post kan medföra extra kostnader. Det går inte att köpa något på avbetalning eftersom man då måste lämna ut namn, adress och personnummer.

Allt som kan knytas till ett personnummer hos någon i hushållet innebär en risk, vilket innebär bibliotekskort, terminskort för skolresor, högkostnadsskydd etc. måste väljas bort. Det kan också innebära en risk att lämna sina personuppgifter till exempelvis enarbetsgivare vilket betyder att skyddade personuppgifter till och med kan innebära svårigheter att försörja sig.

Barn som lever med skyddade personuppgifter blir starkt begränsade i aktiviteter och handlingsfrihet. De får till exempel avstå från att vara med i idrottsföreningar, prenumerera på tidningar eller låna böcker och filmer på bibliotek. Det påverkar också deras relationer till klasskamrater och andra barn. Även för barnen kan livet präglas av rädsla, såväl för egen del som för mammans eller syskonens del (Hindberg, 2009).

Läs mer i Länsstyrelsen Östergötlands Man vill ju finnas! – En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.

Beskrivningen ovan är till stor del hämtad från Socialstyrelsens handbok Våld .