Utredning

Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden (11 kap. 1 § SoL). Vissa personer ansöker själva om hjälp och ansökningar ska alltid utredas.

Barn och unga under 18 år utreds inom ramen för en barnavårdsutredning (utredning enligt 11 kap. 1 § SoL). Inom ramen för en sådan utredning finns särskilda regler om vårdnadshavarna eller barnet inte samtycker till socialtjänstens utredning. För barn och unga under 20 år kan det även bli aktuellt med vård enligt 2 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Läs om utredning av barn här samt i handboken Våld och handboken Utreda barn och unga – Handbok för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen.

Huvudprincipen när det gäller myndiga personer är att socialtjänsten inte får inleda utredning mot personens vilja. När det gäller personer som fyllt 18 men inte 20 år finns det dock möjligheter att under vissa omständigheter ge vård utan personens samtycke, med stöd av 3 § LVU. Utredning mot en vuxen persons vilja får också inledas om personen befinner sig i en situation som kan leda till åtgärder enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM. Läs om utredning av vuxna personer här samt i handboken Våld.

I Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2014:4 finns bland annat rekommendationer för vad en utredning av en våldsutsatt person ska omfatta. Där finns också krav på att en riskbedömning ska ingå i en utredning. Eftersom personer som utsätts för hedersrelaterat våld kan befinna sig i mycket hotfulla situationer där det inte går att finna något skydd inom den egna familjen eller släkten är det viktigt att inte underskatta risken för att de kommer att utsättas för ytterligare våld. En hotbild kan snabbt förändras och en riskbedömning kan behöva göras vid flera tillfällen, både i en akut situation och sedan på nytt – en eller flera gånger, såväl under utredning som när insatser ges (Socialstyrelsen, 2014). Det kan vara nödvändigt att samverka med polisen när det bland annat gäller riskbedömning. I föreskrifterna och de allmänna råden rekommenderas att socialtjänsten tar del av polisens riskbedömning, och att de delger polisen sin, det vill säga socialtjänstens, riskbedömning.

Det kan också behöva göras en säkerhetsplanering.

Syftet med en utredning är att kartlägga den våldsutsatta personens livssituation som helhet och bedöma personens behov av stöd och hjälp på kort och lång sikt. Då är det viktigt att ta hänsyn till att enstaka händelser kan vara delar i ett mönster. I en helhetsbedömning av situationen behöver även sådana faktorer vägas in som har med annat att göra än våldsutsattheten, till exempel hur personens nätverk ser ut. Detta är viktigt för att se om det finns någon eller några personer som känner till situationen och som kan vara ett stöd. När det gäller personer som utsätts för hedersrelaterat våld kan det vara så att det helt saknas stöd i omgivningen. Det kan finnas personer som stödjer den våldsutsatta personen i sak, men som ändå har svårt att ge henne eller honom stöd eftersom de då tar egna risker (Socialstyrelsen, 2015). En utredning ska utmynna i ett skriftligt beslut om bistånd till insatser eller i ett avslagsbeslut.