Utredning av barn

När socialnämnden får kännedom om att ett barn har utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående, om ett barn har utsatts för hedersrelaterat våld eller om ett barn har bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot en närstående ska nämnden utan dröjsmål inleda en utredning om barnets behov av stöd och hjälp. Nämnden ska också bedöma risken för att barnet kommer att utsättas för eller bevittna ytterligare våld. Detta framgår av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer. Utgångspunkten ska vara barnets behov och rättigheter.

När en utredning till skydd eller stöd för en person under 18 år inleds ska den person som berörs av utredningen, till exempel vårdnadshavare, informeras (11 kap. 2 § tredje stycket SoL). Det kan finnas vissa situationer som medger att socialnämnden kan vänta något med att ge detta besked. Ett sådant skäl kan vara att vårdnadshavaren eller någon annan familjemedlem är misstänkt för övergrepp mot barnet eller den unge, samt att en polisutredning befinner sig i ett känsligt läge och skulle försvåras om nämnden gav information om att den inlett en utredning (JO 2004/05 s. 202). Det kan till exempel vara aktuellt om en ung person utsatts för hedersrelaterat våld eller förtryck i sin familj. Det får dock inte bli fråga om någon längre tid som en vårdnadshavare hålls ovetande om en pågående utredning (JO 1999/00 s. 243). I handläggnings- och dokumentationssystemet Barns behov i centrum (BBIC), som är ett komplement till socialtjänstlagens regler om utredning, är utgångspunkten barnets behov i relation till föräldrarnas förmåga och olika faktorer i familjen och miljön. Dessutom ingår det att bedöma om det finns faktorer i omgivningen som kan kompensera brister i föräldraskapet för att tillgodose barns behov, exempelvis andra personer i nätverket som kan vara ett stöd för barnet eller föräldern. För mer information se Grundbok. Barns behov i centrum (BBIC).

Hedersrelaterat våld och förtryck mot ett barn eller en ung person kan begås av både föräldrar och andra, till exempel av syskon och andra i släkten. Personer som inte är direkta förövare kan ändå sanktionera eller vara pådrivande i våldet eller förtrycket. I utredningar av ärenden som rör hedersrelaterat våld och förtryck är det viktigt att beakta våldets kollektiva karaktär. Det är också nödvändigt att särskilt beakta konsekvenserna av att prata med föräldrarna om det barnet eller den unge har berättat (Socialstyrelsen, 2014). Under utredningstiden kan det under vissa omständigheter bli aktuellt med ett omedelbart omhändertagande. Se Socialstyrelsens handbok Utreda barn och unga – Handbok för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen för mer generell information om utredning av barn och unga.

Övervägande om polisanmälan

Socialtjänsten kan göra en polisanmälan och lämna ut uppgifter om ett barn – om de i sitt uppdrag får kännedom om uppgifter, misstankar eller förhål­landen som tyder på att brott riktas eller har riktats mot barnet. Det ska då vara fråga om brott som avses i 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken (dvs. brott mot liv och hälsa, brott mot frihet och frid eller sexualbrott) eller lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor (Socialstyrelsen, 2012). Läs mer om utredningen om misstanke av könsstympning här.

Socialtjänstens ställningstagande måste bygga på en helhetsbedömning av alla kända omständigheter. Huvudprincipen är att en misstanke om brott mot barn skyndsamt bör polisanmälas om det är till barnets bästa. Det kan dock i vissa fall finnas nackdelar med att alltför snabbt göra en polisanmälan, det kan till exempel behövas motivationsarbete för att barnet ska inse behovet av en polisanmälan. Se vidare rapporten Socialnämndens ansvar för polisanmälan vid misstanke om brott mot barn.

Under utredningen – ta reda på bland annat förekomsten av:

  • Tidigare våld mot den utsatta och/eller den utsattas syskon.
  • Tidigare anmälningar till socialtjänsten om familjen.
  • Om barnet eller familjen varit aktuell hos socialtjänsten i andra kommuner.
  • Våld mellan föräldrar.
  • Familjens bakgrund.
  • Starkt patriarkal familjestruktur.
  • Bortgifta syskon i familjen eller släkten.
  • Personer i flickans eller pojkens släkt och omgivning som tidigare är dömda för våldsbrott.
  • Redan inarbetade relationer med någon vuxen, till exempel på skolan, som är insatt i hennes eller hans situation och som kan var ett stöd för flickan eller pojken under utredningen.
  • Föräldrarnas uppfattning.

Utredningen kan kompletteras med att tillsammans med den utsatta göra en släktpyramid, livslinje, eller nätverkskarta.

Innehållet i en utredning av barn

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer är det ett krav att socialtjänsten när det gäller utredningar av barn som utsatts för våld av en närstående, av en partner eller för hedersrelaterat våld samt barn som bevittnat våld av eller mot en närstående ska göra en bedömning av risken för att utsättas för ytterligare våld.

För övrigt bör, enligt SOSFS 2014:4, en utredning av våldsutsatta barn, barn som bevittnat våld och barn som har utsatts för hedersrelaterat våld eller för våld av en partner omfatta följande:

  • barnets behov stöd och hjälp akut, inklusive vård eller boende i ett annat hem än det egna
  • våldet karaktär och omfattning
  • våldets påverkan på barnet och dess relation till föräldrarna
  • barnets egen uppfattning om våldet
  • vardera förälderns uppfattning om våldet konsekvenser för barnet
  • barnets behov av stöd och hjälp på både kort och lång sikt

Poängtera socialtjänstens ansvar

Det är viktigt att poängtera att det är socialtjänstens ansvar att se till att flickan eller pojken får det stöd och den hjälp som hon eller han behöver, till exempel efter en placering. Det är också viktigt att förmedla hopp till flickan eller pojken och att samtala ingående om hur den nya situationen kan gestalta sig. Läs mer i vägledningen Våga göra skillnad.

Om syskon

Det är viktigt att även uppmärksamma eventuella syskon till flickan eller pojken. Det kan till exempel finnas yngre syskon i familjen som har bevittnat våld mot den aktuella flickan eller pojken – och som då också ska utredas. Det kan även finnas äldre syskon som utövar våld och kontroll mot flickan eller pojken, och som samtidigt själva kan vara utsatta för exempelvis hot, våld eller begränsningar av föräldrarna. En och samma person kan både vara offer och förövare. Pojkar eller flickor under 18 år som utsätter syskon för våld och/eller kontroll kan också behöva utredas enligt 11 kap. 1 § SoL.

Viktigt att tänka på!

Att tänka på vid kontakterna med föräldrarna:

  • Hur och när ska föräldrarna kontaktas för att det inte ska bli riskabelt för flickan eller pojken?
  • Bedöm var det är lämpligt att samtalet sker.
  • Överväg om polis bör finnas med.
  • Ha en plan för fortsatta samtal som föräldrarna erbjuds.
  • Erbjuda stöd till föräldrar.