Utredning av myndiga personer

Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden (11 kap. 1 § SoL). En ansökan ska alltid utredas om det inte är uppenbart att personen enbart frågar efter information. En ansökan kan vara muntlig och behöver inte vara noggrant preciserad. Om personen som kontaktar socialtjänsten är i behov av stöd och hjälp ska förfrågan betraktas som en ansökan.

I alla ärenden som rör vuxna som är utsatta för våld av en närstående bör socialnämnden enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer bland annat utreda den våldsutsattas behov av stöd och hjälp akut samt på kort och lång sikt.

Enligt föreskrifterna och de allmänna råden ska utredningen omfatta en bedömning av risken för ytterligare våld. Att göra en riskbedömning är alltså ett krav på socialnämnden. Läs mer om riskbedömningar här.

Exempel på vad som för övrigt kan vara aktuellt att utreda är: hur boendet ska ordnas på kort och lång sikt, om det behövs någon form av stödjande samtal, hur den ekonomiska situationen ser ut, om det behövs kontakt med hälso- och sjukvården och om den utsatta personen behöver skyddade personuppgifter? Behovet av stöd och hjälp kan finnas under lång tid och i varierande grad (Socialstyrelsen, 2015).

Om utredningen gäller en ung kvinna eller man så är det hon eller han som avgör om och i så fall hur vårdnadshavarna ska informeras.

Personer som har utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck kan ha stora och långvariga behov av stöd, inte minst eftersom många blir helt isolerade när de lämnar eller flyr från sin familj (Socialstyrelsen, 2007b och Länsstyrelsen Östergötland, 2011). Behoven kan handla om stöd, hjälp och skydd, från flera olika myndigheter och andra aktörer, både akut och på längre sikt och det kan då finnas behov av att de olika myndigheterna samverkar med varandra. Läs mer i vägledningen Våga göra skillnad.

Vissa som har varit utsatta har varit mycket kontrollerade och inte fått lära sig att fatta självständiga beslut och kan ha svårt att ta ansvar och fatta egna beslut – stora som små. De kan därför behöva stöd och hjälp även i praktiska frågor, som till exempel att kontakta olika myndigheter eller organisationer och att hantera sin ekonomi.

Flera personer kan behöva utredas

I vissa fall är det aktuellt att utreda flera personer som ansöker om stöd och skydd. Det kan till exempel handla om flera syskon, om par och om kvinnor eller par med barn. Det kan också vara så att något eller några barn har bevittnat våld mot eller av en närstående och då ska även de barnen utredas. Läs om utredning av barn.

Vuxna personer som inte vill utredas eller inte vill ha insatser

I vissa fall vill en person inte att det görs någon utredning och bedömning av hennes eller hans behov. I andra fall kan socialtjänsten efter en utredning ha kommit fram till att en person har behov av stöd och hjälp men hon eller han säger nej till detta. I båda dessa fall är det viktigt att socialtjänsten ändå informerar om möjligheterna att få stöd och hjälp, inklusive att det finns rådgivning och andra öppna verksamheter som inte förutsätter en föregående utredning. Det är viktigt att dokumentera vad som erbjuds och hur personen det gäller har ställt sig till det.

Det är också bra att informera om den hjälp som finns att få från exempelvis hälso- och sjukvården och från ideella kvinnojourer, brottsofferjourer eller andra föreningar.

Det är mycket viktigt att socialtjänsten försöker motivera den utsatta personen att ta emot stöd eller hjälp och diskuterar eventuella risker för personen om hon eller han inte tar emot något stöd (Socialstyrelsen, 2014). Motiverande samtal är en metod för att motivera till förändring. Sådana samtal kan vara mycket betydelsefulla, inte minst för att den utsatta ofta kan känna stark ambivalens inför att lämna eller stanna kvar i familjen. Läs mer om uppbrottsprocessen här. Det är därför också viktigt med en tät och kontinuerlig kontakt med socialtjänsten.

En person som inte vill ha stöd eller hjälp kan ändå vackla i detta beslut och det kan behövas flera möten för att ta upp möjligheterna till stöd och skydd. Det är också bra att ge personen information om hur hon eller han kan kontakta socialtjänsten om hon eller han ångrar sig eller om något inträffar som förändrar situationen.

Den som har varit utsatt för hedersrelaterat våld kan ha svårt att lita eller tro på att det finns ett annat sätt att leva. Det är viktigt att förmedla att detta är möjligt och för det behövs en förtroendefull relation med den som är utsatt så att hon eller han till exempel kan känna att det är möjligt att berätta om sina drömmar och förhoppningar. Detta kan också bidra till att motivera henne eller honom att ta emot hjälp eller stöd.

Dokumentation

Det är viktigt att dokumentera vilken information som getts och vilket stöd som erbjudits m.m. och hur personen har ställt sig till det. Regler om dokumentation finns i 11 kap. 5 och 6 §§ SoL. Se även Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS.

Innehållet i en utredning av vuxna och av barn i vissa situationer

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer är det ett krav att socialtjänsten när det gäller utredningar av vuxna personer som utsatts för våld av en närstående och av personer under 18 år som har utsatts för hedersrelaterat våld eller för våld av en partner ska göra en bedömning av risken för att utsättas för ytterligare våld.

För övrigt bör, enligt SOSFS 2014:4, en utredning av vuxna personer som är eller har varit utsatta för våld av en närstående och av personer under 18 år som har utsatts för hedersrelaterat våld eller för våld av en partner omfatta följande:

  • behovet av stöd och hjälp akut
  • våldets karaktär och omfattning
  • våldets konsekvenser för den våldsutsatta
  • hur den våldsutsatta hanterar sin situation
  • hur den våldsutsattas nätverk ser ut
  • om den våldsutsatta behöver stöd i sitt föräldraskap
  • behovet av stöd och hjälp på både kort och lång sikt

När det gäller barn som utsatts för hedersrelaterat våld eller för våld av en partner, se även avsnittet om innehållet i utredningar av barn.

Det som kommer fram i utredningen ska analyseras och ligga till grund för ett beslut med utgångspunkt i den enskilda individens behov. Om individen har behov av en insats men kommunens utbud av insatser inte uppfyller hennes eller hans behov kan det behöva skapas en specifik individanpassad insats. Detta kan behöva göras i samverkan med andra myndigheter eller över kommun- eller länsgränser.

Polisanmälan när det gäller myndiga personer

När det gäller polisanmälan för vuxna så är det viktigt att socialtjänsten motiverar och ger stöd så att myndiga personer själva gör en polisanmälan. Det finns under särskilda omständigheter som till exempel allvarlig och omfattande misshandel  möjlighet för socialtjänsten att göra en polisanmälan även när det gäller myndiga personer. Läs mer i Socialstyrelsens Våld – Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer.