Regeringsuppdrag

Länsstyrelsen Östergötland har sedan år 2005 haft uppdrag från regeringen att förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck. I uppdraget utgår vi från svensk lagstiftning och internationella konventioner såsom Barnkonventionen, Kvinnokonventionen och Istanbulkonventionen.

Vårt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av kvinnor och flickor handlar om alla människors grundläggande rättigheter, om rätten att få vara barn, rätten till kroppslig integritet och att få bestämma över sin egen kropp och sexualitet, rätten att få forma och påverka sitt eget liv, rätten av få leva med den man vill och rätten till ett liv fritt från våld och förtryck.

Länsstyrelsen Östergötlands arbete syftar främst till att stärka andra myndigheters och yrkesverksammas insatser på området. Praktiskt stöd spelar en central roll i detta, liksom kvalitets- och metodutvecklande insatser samt informations- och kunskapsspridning. Detta för att de som är utsatta ska få det stöd de är i behov av och har rätt till, och för att förebygga utsatthet.

Länsstyrelsens nationella regeringsuppdrag

Länsstyrelsen Östergötland ska enligt nuvarande uppdrag bidra till att stärka statliga och kommunala verksamheters förmåga att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av kvinnor och flickor. Detta genom en stödtelefon till yrkesverksamma, webbaserat stöd för yrkesverksamma, stöd till nationella myndigheter, stöd till övriga länsstyrelser och rådgivning till civilsamhället.

Av regeringsuppdraget framgår att Länsstyrelsen Östergötland ska stödja enskilda yrkesverksamma och nationella myndigheter i deras arbete och även genom kunskapsutveckling skapa bättre förutsättningar för andras arbete på området. Vidare anser regeringen att varje länsstyrelse inom sitt län bör kunna bistå kommuner och regioner genom kunskap och metodstöd i deras arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck, samt främja samverkan mellan aktörer inte minst i samordning av insatser i enskilda ärenden. Länsstyrelsen Östergötlands uppgift är därför att stärka övriga länsstyrelsers förmåga att göra detta.

Länsstyrelsen Östergötlands har sedan 2005 haft flera olika uppdrag kring hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning, såväl av generellt som av mer specifikt slag.

Genom åren har Länsstyrelsen Östergötland haft i uppdrag att bland annat:

Aktuella uppdrag

Myndighetsgemensamt uppdrag om information och vägledning i arbetet mot hedersrelaterad brottslighet (A2020/02649/JÄM)

Nationella kompetensteamet har fått i uppdrag av regeringen att ta fram information om den nya lagstiftningen och det rättsliga skyddet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Denna del av uppdraget ska genomföras i samverkan med Brottsoffermyndigheten. Uppdraget innefattar att genomföra en målgruppsanalys och att därefter ta fram och sprida information till barn och unga och deras anhöriga. Informationen ska tas fram på lämpliga språk. Motsvarande information ska tas fram och spridas till vuxna som i sitt yrke arbetar med barn och unga. Nationella kompetensteamet ansvarar efter redovisning av uppdraget för att hålla materialet tillgängligt och uppdaterat.

Under 2021 ska Nationella kompetensteamet även sammanställa ett samordnat stöd i form av en myndighetsgemensam vägledning för personal inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, skolväsendet och polis för att förhindra och förebygga att barn lämnar landet för att giftas bort, könsstympas eller utsättas för olika former av hedersrelaterat våld eller tvång. Vägledningen ska också omfatta ovan nämnda aktörers arbete och ansvar när barn och vuxna av sådana skäl blir utsatta utomlands. Vägledningen ska belysa hela samverkanskedjan mellan berörda myndigheter avseende både den förebyggande och den transnationella dimensionen. I uppdraget ingår också att sprida vägledningen till relevanta aktörer. Socialstyrelsen ska ta fram underlag till och kvalitetssäkra de delar av vägledningen som rör socialtjänst, hälso- och sjukvård. 

Linköpings universitet, Polismyndigheten, och Åklagarmyndigheten ska i relevanta delar aktivt bistå Nationella kompetensteamet och Brottsoffermyndigheten i framtagandet av informationsmaterial. Samtliga ovan nämnda myndigheter ska också aktivt bistå Nationella kompetensteamet i framtagande av den myndighetsgemensamma vägledningen, liksom Socialstyrelsen i dess arbete med underlag till vägledningen. Samråd ska även ske med Enheten för konsulära och civilrättsliga ärenden vid Utrikesdepartementet (UD KC).

FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) ska vara en utgångspunkt för uppdraget liksom Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet.

Vid genomförandet av uppdraget ska Nationella kompetensteamet, Brottsoffermyndigheten och Socialstyrelsen inhämta kunskap och erfarenheter från Barnombudsmannen, Inspektionen för vård och omsorg, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Myndigheten för stöd till trossamfund, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Skolverket, Enheten för konsulära och civilrättsliga ärenden vid Utrikesdepartementet (UD KC), Sveriges Kommuner och Regioner samt civilsamhällesorganisationer.

Vid uppdragets genomförande ska myndigheterna beakta hur det globala utbrottet av covid-19 kan påverka barns och ungas sårbarhet samt förutsättningarna för skydd och stöd.

Senast den 30 april 2021 ska Nationella kompetensteamet vid Länsstyrelsen Östergötland till regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) redovisa en plan för myndigheternas arbete 2021-2022. Den 16 juni 2023 ska Nationella kompetensteamet vid Länsstyrelsen Östergötland lämna en samlad redovisning av uppdraget till regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet).

Uppdrag att förbereda inrättandet av ett nationellt kompetens­centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck (A2020/02708/JÄM)

Regeringen ger Nationella kompetensteamet vid Länsstyrelsen Östergötland i uppdrag att förbereda inrättandet av ett nationellt sektorsövergripande kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF), Migrations­verket, Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Statens skolverk och Åklagar­myndigheten uppdras att under 2021 bistå länsstyrelsen i planeringen av kompetenscentrets verksamhet. Myndigheterna ska utifrån sina respektive ansvarsområden bidra med kunskap och perspektiv så att centrets sektorsövergripande funktion blir så ändamålsenlig som möjligt. 

Centret ska vara sektorsövergripande och stödja kommuner och regioner att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck genom att utveckla ett strategiskt, förebyggande och kunskapsbaserat arbete. Centret ska samverka med berörda myndigheter och kommuner utan att ta över det ansvar som ligger på andra aktörer. De yrkesgrupper som arbetar med ärenden om enskilda kan centret ge värdefulla råd utifrån sammanställningar av typfall. Det är angeläget att centret utgår från de regelverk som gäller för olika verksam­heter och kunskapsstöd från ansvariga nationella sektors-myndigheter så att informationen till yrkesverksamma blir korrekt, sammanhållen och an­vändarvänlig. Exempelvis ansvarar Socialstyrelsen för kunskapsstöd och vägledning till socialtjänsten samt hälso- och sjukvården, inklusive i frågor om tillämpning av relevant lagstiftning såsom lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Samtidigt kan centret bidra i framtagandet av nationella sektorsmyndigheters kunskapsstöd. Vidare ska centret följa den princip om kunskapsbaserad praktik som gäller för styrningen av vård och omsorg.

Till det nationella kompetenscentrets uppgifter ska höra att:

  • ge råd och vägledning på generell nivå till vuxna, unga och barn som själva är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersvåld samt deras anhöriga,
  • stödja kommuners, regioners och statliga myndigheters samordning av insatser till utsatta,
  • ge råd och förmedla kunskap om hedersvåld till yrkesverksamma,
  • stödja kommuner och regioner i deras arbete att kartlägga förekomst av hedersvåld, planera verksamhet samt att införa, följa upp och utvärdera kvalitetssäkrade arbetssätt och metoder för att förebygga hedersvåld och erbjuda stöd till enskilda utsatta,
  • regelbundet undersöka omfattningen av hedersvåld i Sverige samt utvecklingen av samhällets insatser på området,
  • samla och sprida kunskap om förebyggande arbete mot hedersvåld liksom långsiktigt stöd baserat på forskning och beprövad erfarenhet, samt
  • främja övergripande informationsutbyte mellan nationella myndigheter i frågor om hedersvåld.

Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Läns­styrelsen Östergötland ska ta fram en plan för det nationella kom­petenscentret. Planen ska bland annat omfatta de uppgifter som anges ovan och även innehålla en redogörelse för rollfördelningen mellan centret och berörda nationella myndigheter, vilka uppgifter centret bör ha i förhållande till länsstyrelserna samt hur rådgivning och stöd till enskilda ska kunna genomföras med hänsyn till bland annat regler om sekretess och anmälnings­skyldighet.

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Migrationsverket, Polis­myndigheten, Socialstyrelsen, Skolverket och Åklagarmyndigheten ska sär­skilt bistå Länsstyrelsen Östergötland i planeringen av centrets verk­samhet. Synpunkter i arbetet ska även inhämtas från övriga länsstyrelser, Barnombudsmannen, Brottsförebyggande rådet, Delegationen mot segregation, Jämställdhetsmyndigheten, Linköpings universitet (Barnafrid – Nationellt kunskapscentrum), Myndigheten för stöd till trossamfund,
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Enheten för civilrätts­liga och konsulära ärenden vid UD, Uppsala universitet (Nationellt centrum för kvinnofrid) och Sveriges Kommuner och Regioner.

Senast den 1 september 2021 ska Länsstyrelsen Östergötland redovisa vidtagna åtgärder och en plan för det fortsatta arbetet med kompetenscentret. Länsstyrelsen ska redovisa uppdraget i dess helhet senast den 25 mars 2022.

Utgångspunkt i arbetet

I arbetet med att förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning utgår vi på Länsstyrelsen Östergötland från ett rättighetsperspektiv. Vår utgångspunkt är att alla barn, unga och vuxna ska ha samma skydd utifrån lagstiftning samt internationella konventioner. Inte minst sätter vi fokus på barns och ungas rättigheter och behov.

Arbetet baseras på regeringens definition av hedersrelaterat våld och förtryck, som uttryckt i Regeringens proposition 2019/20:131 Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet:

Med hedersrelaterat våld och förtryck avses att människor, främst flickor och kvinnor men även pojkar och män, begränsas i sina liv och utsätts för påtryckningar och våld som syftar till att upprätthålla familjens kontroll över individen. Hedersrelaterat våld och förtryck är kopplat till hedersnormer som bygger på starka patriarkala eller heteronormativa föreställningar. De patriarkala föreställningarna tar sig uttryck i kontroll av flickor och kvinnor som sträcker sig från begränsningar i vardagen rörande klädsel, umgänge och rörelsefrihet till begränsningar i val av utbildning, arbete, äktenskap och äktenskapsskillnad. I sin mest extrema form kan hedersnormerna leda till allvarlig brottslighet såsom t.ex. hot om våld och våld, inklusive dödligt sådant. För de individer som försöker trotsa kontrollen kan följderna bli allvarliga.

Hedersrelaterat våld och förtryck kännetecknas av att det finns ett starkt kollektivistiskt inslag, ofta i en familj och släktrelation, som bl.a. innebär att individens intresse och handlingar anses vara underordnat familjens intresse och att individens sexualitet och intima relationer är hela familjens angelägenhet som kan påverka familjens anseende. Hedersnormerna grundar sig i en föreställning om heder som inte delas av övriga samhället och som strider mot principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet. Till hedersnormerna hör bl.a. uppfattningen att familjens rykte och anseende är avhängigt kvinnliga familjemedlemmars kyskhet och oskuld samt deras faktiska och påstådda beteende i förhållande till dessa ideal.

I familjer som lever med hedersnormer är det oftast männen som bestämmer, men även kvinnor kan utöva hedersförtryck. Det förekommer också att pojkar och unga män är utsatta för hot, kontroll och begränsningar samt äktenskapstvång som har sin bakgrund i hedersrelaterade normer. Pojkar förväntas också i stor utsträckning att bevaka och kontrollera sina systrar eller andra kvinnliga släktingar. Brottsligheten syftar till att på ett omotiverat sätt skambelägga barn och unga människor som fritt vill utforma sina liv och själva bestämma vem de vill leva med.

De heteronormativa föreställningarna innebär att hbtq-personers sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck betraktas som ett hot mot familjens heder. Hbtq-personer kan utsättas för samma typ av hedersrelaterat våld och förtryck som andra unga men specifikt förekommer även s.k. omvändelseförsök. Det innebär att familjemedlemmar eller släktingar försöker få dem att bli heterosexuella, t.ex. genom att hitta en lämplig partner och tvinga dem att ingå äktenskap. Hbtq-personer är därför också en utsatt grupp i hederssammanhang.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat våld eller annat förtryck är en annan sårbar målgrupp eftersom dessa ofta står i en särskilt tydlig beroendeställning till gärningsmannen eller gärningsmännen och har andra referensramar. Vidare är förtryck mot personer inom denna kategori särskilt svårupptäckt eftersom förtrycket kan ta sig andra uttryck än det förtryck som utövas i förhållande till personer som inte har en intellektuell funktionsnedsättning.

Hedersrelaterat våld och förtryck kan också ta sig uttryck i form av barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor. Som regeringen konstaterar i ovan nämnda proposition har även dessa företeelser sin grund i uppfattningen att familjens rykte och anseende är avhängigt kvinnliga familjemedlemmars kyskhet och oskuld. Det har därför varit viktigt för Länsstyrelsen Östergötland att kommunicera att barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är en del av det hedersrelaterade våldet och förtrycket.

Barns och ungas särskilda sårbarhet

Barn är, bara genom att vara barn, särskilt sårbara. Detta är själva grunden till barnkonventionen, som utgår från premissen att barn är en utsatt grupp i samhället med särskilda behov av omvårdnad och skydd.

Att som barn utsättas för våld, hot och kränkningar av föräldrar och andra nära anhöriga är en svår och potentiellt traumatiserande erfarenhet. Det finns flera emotionella, kognitiva och kontextuella hinder för barn att själva berätta om sin utsatthet för vuxna. Det kan handla om att barn inte känner till sina rättigheter, att de känner lojalitet mot familjen eller att de är rädda för konsekvenserna av ett avslöjande och att inte bli trodda.

Trots att barns och ungas rätt till ett liv fritt från våld och förtryck är starkt fastslagen i svensk lagstiftning såväl som i internationella konventioner m.m., fortsätter barn att utsättas för olika former av våld. Det svenska samhället fortsätter att brista i sitt ansvar att förebygga våld mot barn, och skydda de barn och unga som redan utsatts. Alltför många barn får lida i tystnad, medan vuxna inte vågar se, vågar fråga och vågar agera till stöd och skydd för barn som far illa eller riskerar fara illa

Det är viktigt att berörda aktörer har förmågan att bemöta alla barn och unga utifrån deras individuella behov. Det är också viktigt att yrkesverksamma identifierar och motverkar de hinder som gör att barn inte får hjälp. Annars riskerar vi att svika de barn och unga som vårt uppdrag riktar sig till.

Om du själv är utsatt kan du klicka här för att ta reda på hur du kan få hjälp.

Regeringens nationella strategi

I slutet av 2016 presenterade regeringen en tioårig nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Strategin inbegriper även arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck.

I utredningen Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55) betonades bl.a. att det behövs en bättre samordning, struktur och tydlighet när det gäller arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck på nationell nivå, och att det behövs ett tydligare ställningstagande från samhällets sida om att det handlar om brottsliga gärningar, brottsoffer och gärningsmän.

Med utgångspunkt i utredningens förslag presenterade regeringen En nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, som en del i den jämställdhetspolitiska skrivelsen Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid (Skr. 2016/17:10). Strategin löper under perioden 2017–2026 och har fyra politiska målsättningar:

  • Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld.
  • Förbättrad upptäckt av våld och starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn.
  • Effektivare brottsbekämpning.
  • Förbättrad kunskap och metodutveckling.

Strategin ska bidra till att uppnå regeringens sjätte jämställdhetspolitiska delmål: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. I strategin beskrivs att den omfattar ”hedersrelaterat våld och förtryck oavsett om den som utövar denna form av våld och förtryck är man eller kvinna och oavsett kön på den som våldet och förtrycket riktas mot”.

Utöver strategin har regeringen även beslutat om en specifik Handlingsplan mot könsstympning av flickor och kvinnor.

Tidigare handlingsplaner

Under åren 2007–2010 bedrevs arbetet på området inom ramen för Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (Skr. 2007/08:39). Handlingsplanen innehöll 56 åtgärder inom sex insatsområden:

  • ökat skydd och stöd till våldsutsatta,
  • stärkt förebyggande arbete,
  • stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet,
  • utveckling av insatser riktade till våldsutövare,
  • ökad samverkan,
  • ökade kunskaper.

Arbetet med handlingsplanen följdes och utvärderades av Brottsförebyggande rådet, som redovisade sina bedömningar i en delredovisning och en slutrapport.

En tidigare handlingsplan var också Handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja (Skr. 2009/10:229). Handlingsplanen bestod av femton åtgärder, varav en åtgärd var att tillsätta en utredning som skulle göra en samlad översyn av relevant straffrättslig, civilrättslig och internationellt privaträttslig lagstiftning i syfte att stärka skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap (Dir. 2010:54). Utredningens slutbetänkande Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap (SOU 2012:35) resulterade i olika förslag som till exempel kriminalisering av tvångsäktenskap m.m. Förslagen togs om hand i en proposition (Prop. 2013/14:208) som antogs i riksdagen och lagförslaget trädde i kraft 1 juli 2014. Läs mer om lagstiftningen här.

Våga se och Våga göra skillnad

Satsningar för att sprida och utveckla vägledningarna 

Under 2015 genomförde Länsstyrelsen Östergötland en rad satsningar inom ramen för uppdraget att sprida vägledningarna Våga göra skillnad – om skydd, stöd och rehabilitering av unga som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck, riskerar att bli gifta mot sin vilja eller som har blivit gifta mot sin vilja och Våga se – om stöd, vård och skydd av flickor som är eller riskerar att bli könsstympade.

Uppdraget skulle genomföras med utgångspunkt i att insatserna skulle bli långsiktigt hållbara och implementeras i ordinarie verksamhet. Spridningen av vägledningarna riktades till landets kommuner och genomfördes i samverkan med länsstyrelserna.

Vid slutredovisningen 2016 konstaterade Länsstyrelsen Östergötland att det fanns utvecklingsbehov på följande områden:
  • Utbildning, fortbildning och kompetenshöjning för yrkesverksamma och ideellt verksamma när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttrycksformer som till exempel barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor.
  • Satsningar på långsiktig och hållbar utveckling av arbetet samt implementering av fungerande arbetsrutiner i det ordinarie arbetet.
  • Riktade förebyggande och åtgärdande insatser till ensamkommande flickor och pojkar.
  • Uppmärksamma problematiken med stora kostnader för placeringar för kommunerna i ytterligare satsningar på barn- och ungdomsvården.
Några förslag kring det fortsatta arbetet med att motverka och förebygga hedersrelaterat våld och förtryck var:
  • Att se över och vidta åtgärder när det gäller lagstiftning som berör barnäktenskap (inklusive lagen (1904:26 s.1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap) samt se över myndigheters rutiner i förhållande till flickor som blivit bortgifta som barn.
  • Långsiktiga uppdrag för att fortsätta det redan påbörjade arbetet med att sprida vägledningarna Våga se och Våga göra skillnad.
  • Att regelbundet följa upp det arbete som påbörjats i landet, via de olika länsstyrelserna.
  • Fortsatt spridning av information om den nya lagstiftningen mot barnäktenskap och tvångsäktenskap.
  • Att identifiera kommuner som kommit längre i sin utveckling och bygga upp en struktur kring dem, dels för utvecklingsarbete och erfarenhetsutbyte, dels för att de ska kunna vara ett stöd för kommuner som nyligen börjat detta utvecklingsarbete. Detta skulle länsstyrelserna kunna ansvara för.
  • Riktade informations- och utbildningsinsatser till chefer och politiker på alla nivåer för att synliggöra deras ansvar för målgruppen.
  • Att fortsätta utveckla lättillgängligt och användarvänligt informationsmaterial till barn och unga samt föräldrar.
  • Att hedersrelaterat våld och förtyck och dess olika uttrycksformer som barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor, alltid synliggörs och ingår som en del i de publikationer och utbildningar om barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa, som andra myndigheter tar fram till yrkesverksamma.
Även några specifika förslag kring satsningar mot könsstympning lämnades:
  • Fortsatta långsiktiga satsningar i arbete mot könsstympning av flickor och kvinnor. Det krävs både grundläggande kunskap om könsstympning och fördjupade kunskaper för att kunna skapa den särskilda kompetens som krävs i arbetet. En ansvarig samordnare för arbetet bör utses.
  • Tydlig och lättillgänglig information om lagsstiftning, könsstympning, barns och ungas rättigheter, föräldrars ansvar m.m. på olika språk, som också sprids till olika verksamheter.
  • Förebyggande arbete på olika nivåer riktat till både barn och unga samt föräldrar, i syfte att motverka och bryta skadliga sedvänjor och traditioner som könsstympning.
  • Fortsatt arbete med att stärka barns och ungas rättigheter.
  • Tillgodose att alla flickor och kvinnor som lider av konsekvenser av sin könsstympning ska få rätt till vård.
  • Ta fram ytterligare konkret stödmaterial om hur man kan samtala om könsstympning, hedersrelaterat våld och förtryck, barns och ungas rättigheter m.m. i möten med föräldrar, när barn och unga är i behov av stöd, vård och skydd.
  • Tillse att könsstympning ingår i ordinarie arbete, befintliga rutiner och styrdokument kring när det finns misstanke om barn som far illa eller riskerar att fara illa.
  • Skapa en fungerande konkret samverkan inom kommuner och mellan kommuner och olika myndigheter och organisationer.

Våga göra skillnad

Länsstyrelsen Östergötland hade 2010–2013 i uppdrag att ta fram, utveckla och sprida en vägledning kring skydd, stöd och rehabilitering av barn och unga som riskerar att bli eller har blivit gifta mot sin vilja. Vägledningen tar sin utgångspunkt i de ungas perspektiv och rättigheter, för att öka förståelsen för deras behov.

Sedan Länsstyrelsen Östergötland fick regeringsuppdrag att ta fram Våga göra skillnad – en vägledning för skydd, stöd och rehabilitering av unga som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck och/eller som riskerar att bli gifta mot sin vilja eller som har blivit gifta mot sin vilja (2011:14) (IJ2010/961/JÄM) har ett omfattande utvecklingsarbete bedrivits på nationell nivå för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck genom främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Detta arbete har delvis skett tillsammans med de sex pilotkommunerna som knöts till uppdraget. Länsstyrelsen har bland annat utvecklat metoder, till exempel genom att ta fram en modell för hur det konkret går att arbeta på lokal nivå Våga stå kvar! – En mindre kommuns erfarenheter av ett framgångsrikt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck (2014:08), handboken Man vill ju finnas – En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter (2014: 25) och Du är född till att göra skillnad – en empowermentbok till unga tjejer där en ung kvinna mot bakgrund av sin tioåriga resa till ett självständigt liv, ger råd såväl till andra ungdomar som till myndighetspersoner om villkoren och möjligheterna för en förändring.

Erfarenheter av arbetet

Länsstyrelsen hade följande utgångspunkter för detta uppdrag:

  • De utsattas situation och behov.
  • Att de utsatta barnen och ungdomarna har en särskild utsatthet som följd av att de står i en beroendeställning till sina föräldrar och av att våldet ofta sker i hemmet eller i ett privat sammanhang.
  • Att arbetet ska bygga på forskning och erfarenhetsbaserade kunskaper.
  • Att principen om likhet inför lagen innebär att inga barn eller unga ska diskrimineras på grund av kön, etnicitet och/eller sexuell läggning.

Genom vägledningsarbetet har Länsstyrelsen kunnat identifiera vilka framgångsfaktorer som bidrar till ett utvecklingsarbete och vilka resurser som behövs för att ge stöd, skydd och rehabilitering till barn och unga som är utsatta. En viktig lärdom är vikten av tidiga insatser för att motverka att barn och unga utsätts för kontroll, kränkningar, hot om våld, våld, barn- och tvångsäktenskap samt förhindra att barn och unga ska riskera att utsättas för könsstympning.

Erfarenheter som framkommit under arbetet med Våga göra skillnad är bland annat:

  • Oavsett hur mycket utbildning man har haft tillgång till, så finns ett stort behov av konkret handledning vid faktiska ärenden.
  • Kunskap är en färskvara och att hög personalomsättning riskerar att snabbt utarma den beredskap som finns idag.
  • Att alltid ha den utsattes behov i fokus samt kunskap om området och om relevant lagstiftning.
  • Att ansvariga aktörer måste stå upp för den som är utsatt för att den ska kunna få adekvat hjälp. Detta innebär att ibland våga ifrågasätta den egna verksamheten och andra samverkansaktörer, och utgöra ett skydd gentemot de som utsätter barnet/den unga.
  • Att våga se att det kan handla om brottsoffer och gärningsmän. Detta har varit särskilt utmanande för socialtjänsten, då arbetssättet traditionellt präglas av samförståndslösningar och samverkan med vårdnadshavare.
  • Att det finns ett konkret stöd från politiker och chefer, och att det har tagits beslut på politisk nivå. I de kommuner detta saknas, blir det tydligt hur svårt verksamheterna får att prioritera arbetet på lokal nivå.
  • Att arbetet är förankrat i respektive organisation/verksamhet.
  • Att det finns behov av en särskild samordnare/HRV-strateg med mandat att sammankalla de ansvariga verksamheterna. Detta bör vara en person med gedigen kunskap och mod, för att ge stöd till övriga aktörer inom kommunen och på den lokala nivån. I de fall en samordnare saknas eller att samordnaren saknar mandat, blir det betydligt svårare att organisera arbetet på lokal nivå.

Det var kombinationen av kommuners praktik och erfarenheter och Länsstyrelsen Östergötlands kunskaper som gjorde det möjligt att göra ett metodutvecklande arbete baserat på teori och praktik. Lika viktigt var det löpande stöd som Länsstyrelsen Östergötland gav pilotkommunerna i de ärenden som pilotkommunerna kände en osäkerhet kring. Länsstyrelsen Östergötland fanns också tillgänglig för stöd kring frågor som rörde det långsiktigt strategiska utvecklingsarbetet på lokal nivå.

Våga se

I september 2013 fick Länsstyrelsen Östergötland i uppdrag av regeringen (U2013/5292/JÄM) att undersöka hur verksamheter och myndigheter i Sverige arbetar eller har arbetet för att förebygga och förhindra könsstympning av flickor och kvinnor, och vilket stöd de som redan blivit utsatta får. I uppdraget ingick även att ta fram förslag på vägledande material för hur myndigheter och verksamheter kan arbeta, och ge förslag på fortsatt spridning av detta material.

Länsstyrelsen Östergötlands har under genomförande av regeringsuppdraget:

  • Undersökt hur yrkesverksamma arbetar med frågan om könsstympning av flickor och kvinnor i Sverige.
  • Undersökt hur och var unga vill få information om könsstympning.
  • Fört samtal med och intervjuat flickor och kvinnor som har blivit utsatta för könsstympning om hur och var de vill bli mötta, och vilka behov de har när det gäller agerande från yrkesverksamma.
  • Fört samtal med yrkesverksamma och ideellt verksamma om vilka behov de har och vilket stöd de behöver i arbetet.
  • Spridit information och föreläst om ämnet för yrkesverksamma runt om i landet som möter flickor och kvinnor.
  • Anordnat samrådsmöten och rundabordssamtal med myndigheter och ideella aktörer för att diskutera framgångsfaktorer i arbetet och om de brister som finns.
  • Tagit del av andras länders erfarenheter i arbetet mot könsstympning.
  • Tagit fram vägledningen Våga se för att stötta yrkesverksamma att uppmärksamma och möta målgruppen, det vill säga både de flickor och kvinnor som är könsstympade och de som riskerar att bli könsstympade.
  • Tagit fram informationsfilmer som riktar sig till utsatta, yrkesverksamma och vårdnadshavare.

Vid slutrapportering av uppdraget 2015 konstaterade Länsstyrelsen Östergötland att det är viktigt att vi drar lärdom av den erfarenhet som finns i Sverige av tidigare satsningar, så att frågan om könsstympning av flickor och kvinnor blir en naturlig del av myndigheters ordinarie verksamhet.  För det behövs:

  • Tydliga direktiv från regeringen kring hur arbetet mot könsstympning ska bedrivas långsiktigt.
  • Riktade informations- och utbildningsinsatser till chefer och politiker på alla nivåer för att synliggöra deras ansvar för målgruppen.
  • Ett uppdrag för att sprida och implementera vägledningen till berörda aktörer på lokal nivå så, att relevanta aktörer får baskunskap om könsstympning som kan omsättas i praktiken.
  • Lättillgängligt och användarvänligt informationsmaterial.
  • Att hedersrelaterat våld och förtyck, inklusive könsstympning av flickor och kvinnor, ingår som en självklar del i de publikationer och utbildningar om barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa, som andra myndigheter tar fram till yrkesverksamma.

Föräldrastödsuppdragen

Ytterligare några av Länsstyrelsen Östergötlands mer specifika uppdrag har rört universellt och riktat föräldrastöd med syfte att motverka hedersrelaterat våld och förtryck, barn- och tvångsäktenskap och könsstympning.

Under 2015 genomförde Länsstyrelsen Östergötland en kartläggning över förebyggande insatser i form av universellt och riktat föräldrastöd. Kartläggningen visade bl.a. att det finns flera exempel på föräldrastöd som har utformats för målgruppen, men att de också visar på svårigheter och inte har utvärderats på längre sikt.

Med utgångspunkt i kartläggningen gav regeringen Länsstyrelsen Östergötland i uppdrag att tillsammans med kommuner och landsting utveckla ett våldsförebyggande program för arbete med föräldrar, som i ett senare skede kan prövas och utvärderas på ett begränsat antal platser i landet. Vid slutredovisning av 2018 års uppdrag poängterade Länsstyrelsen Östergötland att man utgått från en bred förståelse av vad som kan ses som insatser som syftar till att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Detta dels eftersom målgruppen föräldrar har olika förutsättningar och att man därför inte kan förvänta sig att utveckla ett program som fungerar för alla, dels då ett förebyggande arbete förutsätter att det sker innan samhället fått någon indikation på att någon i familjen är utsatt för våld och förtryck. Att arbeta med preventiva insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck på universell och selektiv nivå, kräver också en medvetenhet kring risken för stigmatisering av vissa grupper.

Länsstyrelsen konstaterade dessutom att hedersproblematikens kollektiva karaktär gör att det inte är tillräckligt att skapa förändring hos enskilda föräldrar utan att det krävs insatser på flera olika nivåer för att skapa ett sammanhang där en förändring på individnivå i större utsträckning möjliggörs.

Vidare konstaterades att föräldraskapsinsatser med en tydlig programuppbyggnad kan vara ett verktyg i det förebyggande arbetet, men Länsstyrelsen Östergötland bedömer att för att nå ut brett till föräldrar behöver information och stöd finnas tillgängligt i verksamheter där föräldrar redan finns. Länsstyrelsen Östergötland ser att befintliga verksamheter som på olika sätt och vid olika tidpunkter träffar föräldrar, behöver få tydligare ansvar och roller i arbetet med att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning. Det kan handla om allt ifrån skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård, kommuners ordinarie föräldraskapsprogram, till samhällsinformation och SFI. Vidare behöver stödet anta olika former, såväl information som reflekterande diskussioner (individuellt och i grupp), samt anpassas till föräldrarnas olika förutsättningar och behov.

Länsstyrelsen Östergötland föreslår att föräldraskapsstödssatsningen ska testas i några utvalda kommuner/stadsdelar under en treårsperiod. Valet av pilotkommuner föreslås utgå ifrån tidigare erfarenheter av att arbeta med föräldrar på ett sätt som kan ses ha en viss koppling till arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning, med utgångspunkt i befintliga verksamheter/program. Till satsningen bör följeforskning kopplas som ska titta på satsningens verkningsgrad i olika delar och vad det får för faktiska effekter inte bara för de deltagande föräldrarna utan också för barnen.

För att föra utvecklingen framåt när det gäller föräldraskapsstöd i hederskontext bedömer Länsstyrelsen Östergötland att det även krävs en sammanhållande styrning och en långsiktighet i genomförande och uppföljning. Ett sätt att möjliggöra detta är med ett upplägg liknande det som nu genomförs avseende upprättande av resurscentra, det vill säga en flerårig satsning som testas i ett antal pilotområden och med en nationell samordnings- och stödstruktur. Den nationella samordningen kan under pilotperioden bidra med kunskap, utbildning och handledning till de verksamheter och yrkesverksamma som medverkar i utvecklingsarbetet i de utvalda kommunerna

Uppdraget Gift mot sin vilja

År 2011 fick Länsstyrelsen Östergötland i uppdrag (U2011/7068/UC) att genomföra insatser för att förebygga och förhindra att unga mellan 13 och 25 år blir gifta mot sin vilja.

Uppdraget Gift mot sin vilja (U2011/7068/UC) bestod av tre delar:

  • Utarbeta och sprida information riktad till unga, bl.a. om relevant lagstiftning och till vem de kan vända sig för att få stöd.
  • Genomföra utbildningsinsatser riktade till berörd personal inom statliga, kommunala och fristående verksamheter.
  • Vara sammankallade för ett nätverk av nationella myndigheter.

Inom ramen för informationsinsatsen tog Länsstyrelsen Östergötland kontakt med Rikspolisstyrelsen (nuvarande Polismyndigheten) som då hade i uppdrag att utveckla sin informationsinsats kring våld i nära relationer Kom till oss för att synliggöra hedersrelaterad brottslighet.

Utbildningsinsatser genomfördes runt om i landet och många gånger i samverkan med andra länsstyrelser, myndigheter och aktörer. Insatser innefattade både grundkunskap om hedersrelaterat våld och förtryck, vilka uttryck det kan ta sig och riktade utbildningar där yrkesverksamma har fått utbildning i hur just de kan arbeta för att förstärka arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Mer information om den del av uppdraget som rörde sammankallande av ett myndighetsnätverk hittar du längre ned på den här sidan.

I april 2014 fick Länsstyrelsen Östergötland ett förlängt uppdrag att se över och förstärka en pågående informationsinsats till unga i den del den gäller tvångsäktenskap och barnäktenskap (2014/2666/UC). Bakgrunden till det uppdraget var propositionen Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap samt tillträde till Europarådets konvention om våld mot kvinnor  som resulterade i den lagstiftning som trädde ikraft juli 2014.

Myndighetsnätverket

En del av Länsstyrelsen Östergötlands arbete innebär att vara sammankallande för ett nätverk av statliga myndigheter. De flesta myndigheter som ingår i nätverket har pågående eller avslutade uppdrag gällande hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttrycksformer som t.ex. barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor eller i övrigt kopplat till den nationella strategin. Inom flera av myndigheterna är området integrerat i den dagliga verksamheten utifrån tidigare eller pågående uppdrag.

Syftet med Myndighetsnätverket är att skapa förutsättningar för att respektive myndighets insatser ska få större genomslag och förutsättningar att kunna bidra till en långsiktig förändring för de utsatta. Det är även till för att bidra till att myndigheter koordinerar insatser och samverkar med varandra inom området.

Nätverket har sin bakgrund i regeringens Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (skr. 2007/08:39) i vilken en rad uppdrag gällande hedersrelaterat våld riktades till flera olika myndigheter. Regeringens Handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja (skr. 2009/10:229) resulterade i ytterligare uppdrag för nationella myndigheter rörande hedersrelaterat våld och förtryck. Detta ledde till att Länsstyrelsen Östergötland bildade ett nationellt nätverk för att samordna myndigheternas insatser inom området.

Behovet av nationellt utbyte där myndigheter bl.a. kan dela information och erfarenheter kring sina respektive uppdrag och insatser har visat sig vara stort. Länsstyrelsen Östergötland fortsätter att leda myndighetsnätverket inom ramen för uppdraget att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor.

Klicka här för att ladda ner en publikation om Myndighetsnätverket och de insatser som gjorts inom en rad myndigheter under åren 2007–2015.

I det nuvarande nätverket ingår följande aktörer

ArbetsförmedlingenBarnafrid (Linköpings universitet), BarnombudsmannenBrottsoffermyndighetenCenter mot våldsbejakande extremismFolkhälsomyndighetenFörsäkringskassanJämställdhetsmyndighetenKriminalvården, Länsstyrelserna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne län, MigrationsverketMyndigheten för delaktighetMyndigheten för familjerätt och föräldraskapsstödMyndigheten för samhällsskydd och beredskapMyndigheten för stöd till trossamfundMyndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågorNationellt centrum för kvinnofridPolisenSkatteverketSkolverketSocialstyrelsenStatens institutionsstyrelseSveriges Kommuner och Regioner, Utrikesdepartementet samt Åklagarmyndigheten.

Regionalt uppdrag

Sedan år 2004 har alla länsstyrelser haft i uppdrag av regeringen att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. I det nuvarande uppdraget att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, inkl. hedersrelaterat våld och förtryck, ingår att:

  • I samverkan med kommuner, landsting, myndigheter, det civila samhället och näringslivet utveckla sektorsövergripande regionala strategier och handlingsplaner med utgångspunkt i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.
  • Främja samverkan mellan kommuner (särskilt socialtjänsten), landsting, myndigheter på regional nivå samt civilsamhällesorganisationer, inte minst för att uppnå väl samordnade insatser i enskilda ärenden.
  • På några platser i landet stödja utvecklingen av regionala, kommun- och myndighetsgemensamma resurscentra för barn och vuxna som är utsatta, eller riskerar att utsättas för, våld av närstående, i synnerhet hedersrelaterat våld och förtryck.
  • Främja utvecklingen av universella förebyggande insatser mot våld, inklusive våld i ungas partnerrelationer. Länsstyrelserna bör även främja våldsförebyggande arbete med föräldrar, inklusive i hederskontext.
  • I arbetet med kompetensstöd till socialtjänst samt hälso- och sjukvård ska länsstyrelserna tillsammans med Socialstyrelsen och övriga medverkande myndigheter följa sina åtaganden enligt regeringens beslut samt myndigheternas gemensamma genomförandeplan.
  • Inom länen följa och analysera utvecklingen av insatser enligt den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Om du önskar information om vilka insatser som pågår i ett visst län, vänligen kontakta berörd länsstyrelse

Det handlar om kärlek/Kärleken är fri (2014-2017)

För att kunna nå fler barn och unga som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck startade Länsstyrelsen Östergötland 2008 samverkansmodellen Det handlar om kärlek tillsammans med Rädda Barnen.

Projektet bygger på att myndigheter och frivilligorganisationer samverkar på lokal nivå och tillsammans möter elever på skolorna för att informera om deras rättigheter och på vilka sätt de kan få stöd.

Samarbetet med utvecklingen av Det handlar om kärlek har även inkluderat att ta fram en webbplats riktad till barn och unga om deras rättigheter, dinarattigheter.se (nu karlekenarfri.se), som är översatt till tio språk.

Det finns tre grundprinciper att utgå ifrån i arbetet med Det handlar om kärlek:

  • Att träffa och möta barn och unga i deras vardagsmiljö, i skolan.
  • Att samverka mellan frivilligorganisationer och myndigheter i arbetet kring att levandegöra barns rättigheter.
  • Att arbeta utifrån Barnkonventionen, att utgå från ett rättighetsperspektiv.

Projektets målgrupp är högstadie- och gymnasieelever. Läs mer om projektet på Rädda Barnens webbplats dinarattigheter.se.

Det handlar om kärlek har bedrivit en långsiktig satsning för att implementera modellen i ordinarie verksamhet i de kommuner där aktiva samverkansgrupper finns. 

Under 2014 utvecklade Länsstyrelsen Östergötland i samarbete med Rädda Barnen och Folkteatern Gävleborg samverkansmodellen Det handlar om kärlek till Arvsfondsprojektet Kärleken är fri (2014–2017). I detta projekt samarbetade ett stort antal frivilligorganisationer under ledning av Rädda Barnen och byggde upp ett stödforum för barn och ungdomar. Frivillighetsorganisationerna bemannade bland annat en chatt för barn och unga som behöver stöd och hjälp. I metodutvecklingen ingick även att utveckla av ett pedagogiskt material riktat till lärare och annan skolpersonal.

Efter att Arvsfondsprojektet avslutats 2017 drivs dinarattigheter.se (nu under namnet karlekenarfri.se) och tillhörande stödchatt enbart av Rädda Barnen.

Innehåll

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.