Barn- och tvångsäktenskap
Barn- och tvångsäktenskap är en form av hedersrelaterat våld och förtryck. Barn- och tvångsäktenskap kan ske genom att familj eller släktingar försöker övertyga, pressa, tvinga, hota eller misshandla den unga till att gifta sig mot sin vilja. Det drabbar främst flickor men även pojkar. Många som har tvingats in i ett tvångsäktenskap saknar rätten att skilja sig.
En av fem flickor i världen är gifta. Enligt Unicef tvingas dagligen fler än 30 000 flickor att gifta sig. Barnäktenskap innebär ofta att förlora kontrollen över sitt eget liv. Gifta flickor isoleras från familj och vänner, tvingas sluta skolan och utsätts regelbundet för sexuellt våld. De blir ofta gravida och föder barn när de själva är barn, vilket är förenat med livsfara, både för mamman och för barnet. Komplikationer vid graviditet och förlossning är den vanligaste dödsorsaken för flickor mellan 15 och 19 år världen över.
Orsaker till barnäktenskap:
- fattigdom
- kontroll av kvinnors sexualitet
- kontroll av normbrytande sexuell läggning eller könsidentitet (hbtq)
- konflikter om val av partner
- för att upprätthålla familjens ära
- för att familjen pressas av andra familjemedlemmar eller av andra centrala aktörer
- för att stärka och upprätthålla familjeband
- för att säkra egendom inom familjen
- för att bevara kulturella och /eller religiösa ideal
- för att få möjlighet till uppehållstillstånd
- för att hålla ett löfte eller avtal som ingåtts mellan två familjer sedan lång tid tillbaka
Enligt Socialstyrelsens vägledning Barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta, ökar barnäktenskap risken för att utsättas för våld och övergrepp i nära relation, både som barn och senare i livet. Fattigdom och låg utbildningsnivå, en stor åldersskillnad mellan flickan och hennes man, en maktobalans i relationen, social isolering och brist på självständighet för flickan är kända faktorer, som var för sig ökar risken för våld i nära relation. Har barnet dessutom gifts bort mot sin vilja, finns en särskild anledning att känna oro. Tvångsäktenskap är inte bara förknippat med våld i nära relationer, utan även isolering, ofrivillig graviditet, våldtäkt, psykisk misshandel och sexuellt och ekonomiskt utnyttjande. Forskning visar också att tvångsäktenskap är sammankopplat med självskadande, psykisk ohälsa och självmord.
När Allmänna Barnhuset hösten 2016 frågade elever i nionde klass och andra klass i gymnasiet om deras våldsutsatthet visade det sig att de barn som inte själva får välja sin framtida partner i högre utsträckning än andra varit utsatta för våld (88 procent jämfört med 42 procent). De olika former av våld som uppgavs var fysisk misshandel, psykisk misshandel, att bevittna våld mot en förälder, sexuella övergrepp och försummelse. Skillnaden var ännu större när man tittade på utsatthet för flera former av våld. 59 procent av de som inte får välja sin framtida partner hade utsatts för mer än en form av våld, jämfört med 16 procent i den grupp som får välja sin framtida partner.
Sambandet mellan att inte få välja sin partner och barnmisshandel
I rapporten Multiutsatta barn tittade Allmänna Barnhuset närmare på svaren från de barn som rapporterat att de är multiutsatta, det vill säga utsatta för tre eller fler former av våld. Att inte själva få välja sin framtida partner är en av de främsta riskfaktorerna för multiutsatthet.
I en kartläggning från 2019, genomförd av Nationella kompetensteamet vid Länsstyrelsen Östergötland tillfrågades landets 290 kommuner om de har kännedom om barn som uppges vara gifta. 192 kommuner besvarade enkäten. I skolans verksamhet svarade 7 procent ja på frågan. Motsvarande siffra för socialtjänsten var 14 procent. De 27 kommuner som svarade ja på frågan hade sammanlagt kännedom om 36 barn.
Särskilt sårbara grupper
Homo- och bisexuella, transsexuella och queerpersoner löper en särskilt hög risk att giftas bort mot sin vilja, eftersom det ses som ett sätt att kontrollera och förhindra att de lever ut sin sexualitet eller könsidentitet. Ett tvångsäktenskap kan vara ett omvändelseförsök, det vill säga att föräldrar eller andra släktingar försöker ”bota” personens homosexualitet genom att tvinga hen in i ett heterosexuellt äktenskap.
Personer med intellektuell funktionsnedsättning är också en särskilt sårbar grupp när det gäller utsatthet för barn- och tvångsäktenskap. Läs mer på sidan Intellektuell funktionsnedsättning och heder.
Även asylsökande och ensamkommande flickor utgör en särskilt sårbar grupp för barn- och tvångsäktenskap. Läs mer här.
Länsstyrelsen Östergötlands filmer om barn- och tvångsäktenskap
Gift mot sin vilja- en informationsfilm för yrkesverksamma om den nya lagstiftningen mot tvångsäktenskap
Vad säger lagen?
Att acceptera barnäktenskap är uteslutet enligt barnkonventionen och enligt artikel 2 i konventionen gäller dessa rättigheter för alla barn som befinner sig i Sverige. Den 1 januari 2020 inkorporerades barnkonventionen i svensk lagstiftning genom Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Enligt artikel 16 i barnkonventionen ska barnet skyddas mot godtyckliga eller olagliga ingripanden i sitt familjeliv. Av artikel 19, 34, 35 och 36 kan bland annat utläsas att medlemsstaterna ska skydda barnet mot alla former av övergrepp och utnyttjande som kan skada barnet i något avseende.
Lagstiftningen kring barnäktenskap och tvångsäktenskap har skärpts i flera omgångar under senare år, läs mer om lagstiftningen här.
Om barnäktenskap internationellt
Barnäktenskap är skadligt för flickors liv, hälsa och utveckling. Ett av FN:s utvecklingsmål är att barnäktenskap ska stoppas. Riskerna med barnäktenskap är många och väl kända, som till exempel att barn (främst flickor) förnekas sin barndom, deras utbildning avbryts, deras hälsa riskeras och risken för våld och övergrepp ökar.
Att andelen barnäktenskap ökar under flykt framgår av flera rapporter (t.ex. av Rädda Barnens rapport Barndom i krigets skugga. Flickor som är på flykt riskerar att utsättas för såväl barnäktenskap, människohandel, tvångsäktenskap, våldtäkter och övergrepp. (Se bland annat Barnombudsmannen och Unicef).
Enligt uppgifter från Unicef gifts mer än 12 miljoner flickor bort som barn varje år. Mer än 650 miljoner kvinnor som lever världen över idag har ingått äktenskap som barn.
Barnäktenskap förekommer även bland pojkar. Pojkar som ingår barnäktenskap tvingas ofta ta ansvar för försörjningen av den nya familjen. Det är ett stort ansvar, som ett barn inte är redo för. Ofta påverkas också pojkarnas möjligheter till utbildning, eftersom många tvingas arbeta istället.
Enligt den senaste statistiken från Unicef har 115 miljoner pojkar ingått äktenskap som barn. Det är en betydligt lägre siffra än bland flickor, men det utgör alltjämt en kränkning av dessa pojkars rättigheter.
Migrationsverket konstaterar i rapporten, Är du gift? Utredning av handläggning av barn som är gifta när de söker skydd i Sverige att uppskattningsvis 70 procent av äktenskapen i Afghanistan är tvångsäktenskap. Trots att det är förbjudet enligt lag är många kvinnor under 16 år när äktenskap ingås. Få äktenskap registreras, vilket gör att tvångsäktenskap hamnar utom laglig kontroll. Av samma rapport framgår att lokal polis ibland på uppmaning av familjen, arresterar flickor för att de motsatt sig familjens val av partner.
En rapport från Minority Rights Group International (The lost women of Iraq: Family based violence during armed conflict s. 20-25, 2015) beskriver utsattheten för kvinnor i Irak. Inom ramen för rapporten har bland annat 111 fall av tvångs- och tidiga äktenskap undersökts. 54 procent av dem som ingick i ett tidigt äktenskap var inte läskunniga eller hade utbildning på högst grundskolenivå. Rapporten hänvisar också till en studie som omfattar 4 265 äktenskap, varav strax över en tredjedel inte var lagligt registrerade äktenskap. 22 procent av dessa äktenskap rörde flickor under 14 år.
Barnäktenskap och ensamkommande gifta flickor
Under 2015 fick den nationella stödtelefonen för yrkesverksamma, vid Länsstyrelsen Östergötland, flera samtal rörande en för oss ny problematik, nämligen asylsökande ensamkommande flickor i barnäktenskap med vuxna män.
Trots högre medvetenhet och vidtagna åtgärder på området ser vi fortfarande att ensamkommande flickor är en riskgrupp när det gäller att utsättas för barnäktenskap. Ensamkommande flickor placeras i nätverkshem i högre utsträckning än jämnåriga, ensamkommande pojkar. Nätverksplaceringar kräver särskild uppmärksamhet kopplat till arbetet kring barn som är gifta, där det finns en risk att barnet placeras hos vad som uppges vara släktingar men som i själva verket är maken och hans familj/släkt. Utredning och uppföljning är därför av största vikt.
Barnäktenskap bland ensamkommande
I Migrationsverkets rapport från 2016 Är du gift? Utredning av handläggning av barn som är gifta när de söker skydd i Sverige, framkom att 132 gifta ensamkommande barn hade uppmärksammats i handläggningen och mörkertalet bedömdes vara mycket stort. Av de 132 identifierade barnen var 129 flickor och 3 pojkar och nästan alla hade sitt ursprung i Afghanistan, Irak och Syrien. Cirka en tredjedel av barnen hade själva barn. I samtliga ärenden saknades ”vigselbevis/andra dokument” som bevisade äktenskap. Detta innebar i praktiken att myndigheter i Sverige utgick ifrån muntliga uppgifter som framförts av barnet och dennes vuxna man.
Hur dessa ärenden hanterades av socialtjänsten
Efter att de ensamkommande barnen haft kontakt med Migrationsverket vid ankomst till Sverige, fick socialnämnderna i de aktuella kommunerna kännedom om barnen. Under 2015 inkom det flera ärenden till den nationella stödtelefonen som handlade om ensamkommande flickor i barnäktenskap, i en del fall flickor som var under 15 år, som kom till Sverige tillsammans med vuxna män som de var gifta med. I dessa ärenden anvisade Migrationsverket flickor tillsammans med sina män till asyl-, flyktingboenden eller en adress som mannen angivit. Socialtjänsten i de aktuella kommunerna ringde sedan till den nationella stödtelefonen för att få stöd i hur de skulle hantera dessa situationer.
Socialstyrelsen gjorde 2017 en analys av socialtjänstens handläggning av ärenden som rör barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta. I rapporten nämns att arbetet måste stärkas på följande punkter:
- Socialtjänsten behöver ha kunskap om de risker som är förknippade med barnäktenskap.
- Den risksituation som ett barnäktenskap utgör innebär att socialtjänsten behöver göra noggranna och omsorgsfulla skyddsbedömningar, utredningar och uppföljningar grundade på hur det enskilda barnet påverkas av att leva i äktenskap.
- Socialtjänsten behöver säkerställa att de tillämpar rådande regelverk så att de gifta barnen handläggs på ett rättssäkert sätt.
- Både socialtjänsten och andra samhällsaktörer behöver utveckla arbetssätt så att barn som är gifta uppmärksammas, får stöd och skydd.
Behov av tydligt stöd och vägledning till kommunerna
Kommunerna har det yttersta ansvaret för att säkerställa att barn får den hjälp de har rätt till och är i behov av. Det gäller inte minst ensamkommande barn då de med stor sannolikhet är traumatiserade och kan ha utsatts för olika övergrepp, både innan och under flykten till Sverige. Barnen saknar även kunskap om landet de kommer till, vilka rättigheter de har och de olika myndigheternas ansvar och arbete för barn och unga.
I vägledningen Barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta återger Socialstyrelsen vad som är gällande rätt vid socialtjänstens handläggning av ärenden som rör barn som uppges vara gifta. Vägledningen är ett stöd för att bedöma, utreda och fatta beslut om insatser. Den vänder sig till socialsekreterare, arbetsledare och chefer inom den sociala barn- och ungdomsvården. Syftet med vägledningen är bl.a. att ge praktiskt stöd i socialtjänstens handläggning av dessa ärenden och att uppmärksamma risker och konsekvenser av barnäktenskap
Arbetet med gifta asylsökande barn i Norge och Danmark
I våra grannländer Danmark och Norge finns vissa rutiner gällande handläggning av barnäktenskap. I Danmark separeras gifta asylsökande barn från vuxna och de placeras i olika boenden. I Norge har de tagit fram särskilda frågor som myndigheter ska ställas vid mottagande av ensamkommande barn som även rör barnäktenskap m.m.