Nationella stödtelefonen

Är du yrkesverksam eller arbetar ideellt och behöver råd och konsultation i situationer där barn och vuxna är eller riskerar att bli utsatta för hedersrelaterat förtryck, våld, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning? Då kan du ringa till den nationella stödtelefonen. Syftet med stödtelefonen är att stötta aktuella aktörer så att utsatta barn och vuxna ska få det stöd och skydd som de har behov av och rätt till.

Till stödtelefonen kan du ringa såväl i ett akut skede som i frågor som rör förebyggande insatser eller långsiktigt stöd. Vi får frågor om bland annat bemötande, att upptäcka utsatthet, hot- och riskbedömningar, omhändertaganden och placeringar, samverkan och information om gällande lagstiftning.

Ring telefonnummer: 010-223 57 60

Telefonen är bemannad helgfria vardagar, måndag till fredag, kl. 09:00-16:00

Det har vid några tillfällen inträffat att det inte gått nå stödtelefonen på grund av tekniska problem. Om detta händer, ring Eva Asmar på tfn: 010-223 52 84 (eller växeln 010-223 50 00).

Att tänka på innan du ringer

Avidentifiera ärendet, uppge inte namn eller personnummer för den person ditt ärende gäller.

Med anledning av Covid-19

Covid-19 skapar dagligen nya situationer som vi får lära oss att hantera. Hedersrelaterat våld och förtryck är inte en ny situation, men samhällets förutsättningar att uppmärksamma och kunna ge stöd och skydd har förändrats. Vi behöver anpassa våra insatser till den förändringen och bryta isolering som inte är relaterad till sjukdom.

Telefonen är stängd dessa datum

Ons-fre 12-14/5
Fredag 25/6

Övriga avvikelser

Fredag 30/4 stänger stödtelefonen kl. 12:00
Torsdag 6/5 är stödtelefonen stängd mellan kl. 9:00-10:30

Anmälningsskyldighet för yrkesverksamma

Du som arbetar på en myndighet vars verksamhet berör barn och unga ska genast anmäla till socialnämnden om du misstänker att ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Det gäller bland annat dig som är anställd inom hälso- och sjukvården, tandvården, förskolan, skolan, socialtjänsten eller kriminalvården.

Länk till Socialstyrelsens webbplats om anmälningsskyldighet.

Är du själv utsatt?

För råd, stöd och hjälp – Vänd dig till socialtjänsten i din kommun. Dit kan du också vända dig i akuta situationer. Vid akut situation eller pågående brott ring polisen på 112.

Det finns också ideella organisationer som kan hjälpa och ge dig stöd.

Varför en nationell stödtelefon?

Bakgrunden till att inrätta stödtelefonen är att Länsstyrelsen Östergötland genom tidigare uppdrag fått kännedom om det finns stora och varierande behov av råd och vägledning bland yrkesverksamma runtom i landet, när det gäller ärenden som rör hedersrelaterat våld och förtryck.

Behovet av en stödtelefon för yrkesverksamma har identifierats i samband med kunskapsspridande och andra tidigare insatser . Dessutom fick Länsstyrelsen Östergötland redan innan starten av den nationella stödtelefonen dagligen ta emot samtal från hela landet genom, det kontaktnät som etablerats över hela landet utifrån nationella regeringsuppdrag. Läs mer i Länsstyrelsens rapport om det Nationella Kompetensteamet och den Nationella Stödtelefonen.

Telefonen är inte någonting som tillkommer istället för exempelvis utbildningsinsatser utan ska ses som ett komplement. Utbildningsinsatser finns det fortfarande ett stort behov av. Kontakta oss med frågor kring utbildningar.

Statistik över ärenden till stödtelefonen

Baserat på de ärenden som inkommer till stödtelefonen tas viss statistik fram. Denna statistik ger en övergripande bild av ärendena och den utsatthet som kommer till Länsstyrelsen Östergötlands kännedom, men ger inte en fullständig bild av förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning i Sverige. Statistiken uppdateras en gång i kvartalet.

Statistik över ärenden 1 jan – 31 mars 2021

Statistik över ärenden 13 mars 2014 – 31 mars 2021

Många samtal som inkommer rör ärenden som är mycket allvarliga och situationerna mer eller mindre akuta. De individer som samtalen handlar om har varit utsatta för kränkningar av sina mänskliga rättigheter och många gånger brottsliga handlingar. Det handlar framför allt om flickor och unga kvinnor som utsätts för många olika typer av våld, kränkningar, begränsningar och kontroll. De utsätts ofta av flera förövare, till exempel av föräldrar, syskon och andra släktingar. Det kan också vara en person som utövar våldet medan andra i omgivningen understödjer eller tillåter att det sker. Samtalen kan också handla om utsatta pojkar och unga män, eller vuxna kvinnor och män. Det handlar i nästan samtliga fall om upprepad utsatthet och inte om enstaka handlingar.

Utsattheten handlar bland annat om:

  • Barnäktenskap och tvångsäktenskap.
  • Barn och unga som förts utomlands.
  • Grovt fysiskt våld.
  • Sexuellt våld.
  • Allvarligt psykiskt våld och hot, inklusive dödshot.
  • Omfattande kontroll och begränsningar i den utsattas vardag och liv.
  • Konsekvenser av könsstympning eller oro för att någon ska könsstympas.

Läs mer i Länsstyrelsens Östergötlands årsrapporter.

Vanliga ämnen i samtalen

Samtalen till den nationella stödtelefonen ger en bild av de svårigheter som olika yrkesgrupper möter, vad de behöver ytterligare vägledning kring och vad som behöver utvecklas för att bättre möta den utsatta målgruppens behov av stöd och skydd.

En majoritet av samtalen till stödtelefonen kommer från yrkesverksamma inom socialtjänst. Näst vanligast är samtal från skolpersonal. Här följer exempel på vanliga ämnen som tas upp i samtalen:

Socialtjänst

  • Avsaknad av stöd från chefer.
  • Barns utsatthet och ambivalens, samt våldets konsekvenser.
  • Barnperspektiv kontra föräldraperspektiv.
  • Hot- och riskbedömningar.
  • Omhändertagande och placering.
  • Bortförda barn och det transnationella perspektivet.
  • Insatser till vårdnadshavare och övrig familj.
  • Stöd till vuxna och unga vuxna.

Skola

  • Tecken på utsatthet.
  • Orosanmälningar.
  • Kontakt och samverkan med socialtjänsten.
  • Barn som saknas från skolan.
  • Att upprätthålla skollagens grundläggande värden.

Polis och åklagare

  • Hot- och riskbedömningar.
  • Säkerhetsplanering.
  • Stöd i brottsutredningar.
  • Behov av sakkunniga.

Hälso- och sjukvård

  • Tecken på nuvarande eller tidigare utsatthet.
  • Bemötande, insatser och vilket stöd som kan erbjudas.
  • Frågor om ”mödomshinnan” och oskuldsintyg.

Läs mer i Länsstyrelsens årsrapporter avseende år 2018 och 2019.

Innehåll

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.