Nationella stödtelefonen

Är du yrkesverksam eller arbetar ideellt och behöver råd och konsultation i situationer där barn och vuxna är eller riskerar att bli utsatta för hedersrelaterat förtryck, våld, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning? Då kan du ringa till den nationella stödtelefonen. Syftet med stödtelefonen är att ge stöd på generell nivå till yrkesverksamma som i sin verksamhet hanterar frågor om hedersrelaterat våld och förtryck.

Nationella stödtelefonen drivs av Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Att tänka på innan du ringer

Avidentifiera ärendet, uppge inte namn eller personnummer för den person ditt ärende gäller.

Telefonnummer och öppettider

Telefonnummer: 010-223 57 60

Telefonen är bemannad måndag, onsdag och fredag kl. 09:00-12:00.

Ändrade öppettider

25/9 stängt förmiddag, öppet kl. 13:00-16:00
20/10 stängt

Tekniska problem

Om det uppstår tekniska problem, kontakta växeln på 010-223 50 00.

Anmälningsskyldighet för yrkesverksamma

Du som arbetar på en myndighet vars verksamhet berör barn och unga ska genast anmäla till socialnämnden om du misstänker att ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Det gäller bland annat dig som är anställd inom hälso- och sjukvården, tandvården, förskolan, skolan, socialtjänsten eller kriminalvården.

Länk till Socialstyrelsens webbplats om anmälningsskyldighet.

Är du själv utsatt?

För råd, stöd, hjälp och skydd – vänd dig till socialtjänsten i din kommun. Dit kan du också vända dig i akuta situationer. Vid akut situation eller pågående brott ring polisen på 112.

Det finns också ideella organisationer som kan hjälpa och ge dig stöd.

Varför en nationell stödtelefon?

Bakgrunden till att inrätta stödtelefonen är att Länsstyrelsen Östergötland genom tidigare uppdrag fått kännedom om det finns stora och varierande behov av råd och vägledning bland yrkesverksamma runtom i landet, när det gäller ärenden som rör hedersrelaterat våld och förtryck.

Behovet av en stödtelefon för yrkesverksamma har identifierats i samband med kunskapsspridande och andra insatser. Dessutom fick Länsstyrelsen Östergötland redan innan starten av den nationella stödtelefonen dagligen ta emot samtal från hela landet genom det kontaktnät som etablerats utifrån nationella regeringsuppdrag. Läs mer i rapporten om det nationella kompetensteamet och den nationella stödtelefonen (2017).

Telefonen är inte någonting som tillkommer istället för exempelvis utbildningsinsatser utan ska ses som ett komplement. Utbildningsinsatser finns det fortfarande ett stort behov av.

Statistik över ärenden till stödtelefonen

Baserat på de ärenden som inkommer till stödtelefonen tas viss statistik fram. Denna statistik ger en övergripande bild av ärendena och den utsatthet som kommer till Länsstyrelsen Östergötlands kännedom, men ger inte en fullständig bild av förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning i Sverige. Statistiken uppdateras nästa gång vid årsskiftet 2023/2024.

Statistik över ärenden 1 januari – 30 juni 2023

Statistik över ärenden 13 mars 2014 – 30 juni 2023

Många samtal som inkommer rör ärenden som är mycket allvarliga och situationerna mer eller mindre akuta. De individer som samtalen handlar om har varit utsatta för kränkningar av sina mänskliga rättigheter och många gånger brottsliga handlingar. Det handlar framför allt om flickor och unga kvinnor som utsätts för många olika typer av våld, kränkningar, begränsningar och kontroll. De utsätts ofta av flera förövare, till exempel av föräldrar, syskon och andra släktingar. Det kan också vara en person som utövar våldet medan andra i omgivningen understödjer eller tillåter att det sker. Samtalen kan också handla om utsatta pojkar och unga män, eller vuxna kvinnor och män. Det handlar i nästan samtliga fall om upprepad utsatthet och inte om enstaka handlingar.

Utsattheten handlar bland annat om:

  • Barnäktenskap och tvångsäktenskap.
  • Barn och unga som förts utomlands.
  • Grovt fysiskt våld.
  • Sexuellt våld.
  • Allvarligt psykiskt våld och hot, inklusive dödshot.
  • Omfattande kontroll och begränsningar i den utsattas vardag och liv.
  • Konsekvenser av könsstympning eller oro för att någon ska könsstympas.

Läs mer i Länsstyrelsen Östergötlands årsrapporter.

Innehåll

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.