Nationella projektmedel
Inom ramen för det nationella uppdraget beviljar Länsstyrelsen Östergötland emellanåt projektmedel till nationella eller länsöverskridande insatser som syftar till att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor. För närvarande finns inga medel att söka.
Utlysningen av projektmedel 2019-12-16 är avslutad. De organisationer som har beviljats medel har slutrapporterat 2021-01-16. Nedan följer information om de projekt som beviljades medel.
Utgångspunkten för utlysningen är regeringens nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor 2017—2026 (i Makt, mål och myndighet —feministisk politik för en jämställd framtid, (2016/17:10)). Ett barnrättsperspektiv är centralt i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck och barns rättigheter ska särskilt beaktas vid ansökan om medel.
För mer information, kontakta: eva.asmar@lansstyrelsen.se
Länsstyrelsen Östergötland
Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck
Eva Asmar
Länsstyrelsen Östergötland
581 86 Linköping
Beviljade projekt 2019-2021
Under hösten 2019 utlyste Nationella kompetensteamet projektmedel med följande inriktningar:
- Projekt som studerar hur och var man når föräldrar i förebyggande syfte, där även effekt på barnen ska belysas.
- Projekt kring hur asylsökanden barn (inklusive ensamkommande barn) kan få information om sina rättigheter.
- Projekt inom hälso- och sjukvård, med fokus på insatser tidigt i barns liv.
- Projekt kring långsiktigt stöd och eftervård för personer som varit placerade i skyddat boende.
Särskilt prioriterade var ansökningar om projekt som har potential att spridas nationellt och som tar stöd av externa forskare för att löpande utvärdera effekter. Alla aktörer har under projektets gång arbetat aktivt med barn-, barnrätts-, jämställdhets och genusperspektiv, inklusive HBTQ samt jämlikhet och icke-diskriminering. Här redovisar vi framför allt de resultat och eventuella effekter som framgår av projektägarnas slutrapporter.
Samtliga projekt har finansierats med projektmedel. Nationella kompetensteamet har inte medverkat vid framtagande av diverse material inom ramen för projekten.
Övergripande resultat
Majoriteten av projekten har på olika sätt utvärderats, antingen genom en extern utvärderare, följeforskning eller intern utvärdering. Avsikten har varit att systematiskt utvärdera de metoder och arbetssätt som utvecklats under projekttiden, och huruvida de kan utgöra ett hållbart stöd till målgruppen. Följeforskare har i några fall kunnat notera försiktigt positiva effekter av de metoder som använts. Samtidigt är förändringsarbete, såsom förebyggande och attitydförändrande insatser, något som tar tid och där effekterna inte kan fastslås inom loppet av drygt ett år. Utvärderingar visar att arbetet har lett till ökad kompetens om hedersrelaterat våld och förtryck hos yrkesverksamma och inom den egna verksamheten. Projekten har mynnat ut i en rad rapporter, kunskapsinventeringar, nya arbetssätt samt förslag på metoder och stöd till utsatta för att förebygga, upptäcka och motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Flera beskriver också att de utifrån projektresultaten synliggör målgruppens särskilda behov både internt och externt. Vidare framkommer att samverkan mellan kommuner, län och organisationer har förbättrats under projekttiden. Nya arbetssätt och resultat från rapporter har i flera fall integrerats i aktörernas ordinarie verksamhet. Situationen med den pågående pandemin har påverkat alla projekt, på olika sätt. Samtliga aktörer övergick till att genomföra utbildningsinsatser, intervjuer, referensgruppsträffar och övriga aktiviteter i digitala form. Flera lyfter också att det har varit svårt att komma i kontakt med såväl utsatta som yrkesverksamma under pandemin, vilket i vissa fall har påverkat antalet deltagare. Nationella kompetensteamet har ändå sett positivt på att intervjuer med målgruppen i flera fall har genomförts, för att synliggöra deras behov och utforma långsiktigt stöd därefter.
Projekten
Barnskyddsteamet – att ta med hedersrelaterat våld i samtal med barnet (Karolinska universitetssjukhuset)
Projektet har syftat till att öka möjligheten att uppmärksamma utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck, könsstympning samt barnäktenskap, under pågående polisutredning och socialtjänstutredning. Barnskyddsteamet har utvecklat en metod i form av ett frågeformulär för barn utsatta för våld och inkluderat frågor som ska fånga upp barn utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, könsstympning och barnäktenskap. Barnskyddsteamet kan se att metoden bidrar till att ge en helhetsbild av hur komplex en situation kan vara för barnet samt hur vanligt förekommande det är med hedersrelaterat våld. Barnskyddsteamet har fått en bredare kunskap i ämnet och en högre kvalitet på arbetet i samband med läkarundersökningar. Det har blivit mer vanligt förekommande att prata om hedersrelaterat våld och förtryck vid samråd på barnahus där barn- och ungdomspsykiatri, socialtjänst, polis och åklagare varit närvarande. Barnskyddsteamet uppger att hedersrelaterat våld vid flertalet tillfällen bekräftats eller upptäckts i samband med läkarundersökningar och samtal med barn. Detta i fall när det inte har uppmärksammats vid tidigare samråd, när polis haft barnförhör eller när socialtjänsten pratat med barnet. Den långsiktiga effekten av projektet väntas vara att i högre utsträckning uppmärksamma barn som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck, och hur det påverkar barnets situation och hälsa. Spridning av metoden kommer initialt att ske till hälso- och sjukvård, (barnakutmottagningar), samt till socialtjänst. Barnskyddsteamet avser också att sprida metoden vid konferenser och utbildningar samt implementera den i det dagliga arbetet på barnahus.
Föräldraskapsstöd för nyanlända (Länsstyrelsen Västmanland)
Projektet syftade till att inkludera föräldraskapsstöd som en del i samhällsorienteringen för nyanlända föräldrar. Det ska i sin tur leda till att nyanlända barn och unga får de bästa förutsättningarna att integreras i samhället samt minska risken att de utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Fokusgruppsintervjuer med föräldrar, unga och yrkesverksamma har legat till grund för utformningen av de olika delarna i projektet. För att kunna integrera föräldraskapsstöd som en ordinarie del i samhällsorienteringen har gruppledare utbildats i materialet Föräldraskap i Sverige. Länsstyrelsen Västmanland ser att projektet på kort sikt har resulterat i ökad kunskap och kompetens om hedersrelaterat våld och förtryck hos yrkesverksamma i länet. Vidare att nyanlända föräldrar som genomgår samhällsorientering i länet kommer att få tillgång till information och kunskap om föräldrarollen i Sverige, utifrån ett anpassat föräldraskapsstöd. Ytterligare en effekt är att samverkan mellan olika verksamheter inom kommunerna har ökat. Ett nätverk har bildats mellan länets gruppledare för samhällsorientering, för att främja erfarenhetsutbyte och samarbete. Länsstyrelsen kommer även att använda projektets resultat inom de befintliga uppdragen kring föräldraskapsstöd, integration och mäns våld mot kvinnor.
Föräldraskapsstöd för nyanlända
Hedersrelaterat våld och förtryck inom det nationella projektet om ökad upptäckt av psykiskt, fysiskt och sexuellt våld (Nationella nätverket för samordningsförbund)
Som en del i regeringsuppdraget att upptäcka och motverka psykiskt, fysiskt och sexuellt våld beviljades Nationella nätverket för samordningsförbund (NNS) medel i syfte att inkludera fördjupad kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck i arbetet med uppdraget. För att öka kunskapen hos NNS ledning, samordningsförbundens ledning samt handläggare inom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunerna (socialtjänsten) och regionen (hälso- och sjukvården), har en heldagskonferens om hedersrelaterat våld och förtryck genomförts. NNS ser att konferensen har lett till ökad medvetenhet om hedersrelaterat våld och förtryck hos deltagarna samt synliggjort den okunskap som finns. Fyra månader efter konferensen fick deltagarna svara på en enkät och fler uppger att de efter konferensen har ökat sin kunskap i frågan, pratat med chef/ledning och spridit kunskapen till kollegor. Förhoppningen är att projektet på längre sikt ska bidra till att NNS verksamheter får bättre redskap för att upptäcka individer som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och som också är eller riskeras att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. NNS har en implementeringsstrategi för hur erfarenheter från projektet ska integreras i ordinarie verksamhet samt spridas till andra aktörer.
Medverkan – ett projekt för barns rätt att leva utan hedersrelaterat våld och förtryck (Glöm aldrig Pela och Fadime)
Syftet med projektet har varit att stärka hälso- och sjukvårdens kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck och tillgång till verktyg för att upptäcka och ställa frågor om barns utsatthet, ge adekvat hjälp och stöd samt att se till att det sker på ett patientsäkert sätt. Riksorganisationen Glöm aldrig Pela och Fadime (GAPF) har genomfört ett antal digitala utbildningar, till övervägande del riktade till studerande inom hälso- och sjukvård. Med anledning av högt tryck på sjukvården har organisationen inte kunnat genomföra utbildningsinsatser riktade till personal inom hälso- och sjukvård samt 1177 Vårdguiden i den utsträckning som var planerat. Inom ramen för projektet har även ett antal informationsfilmer spelats in, som riktar sig till personal inom hälso- och sjukvård samt 1177 Vårdguiden. En extern utvärdering av insatserna har visat en kunskapsökning hos deltagarna. GAPF uppger att förhoppningen på kort sikt är utbildningsdeltagarna ska implementera kunskapen och verktygen som förmedlats i sitt yrkesliv. På längre sikt avser organisationen att löpande erbjuda utbildningar för läkarstudenter och studenter inom Vårdförbundet. De informationsfilmer som tagits fram ska under våren 2021 spridas i olika sociala kanaler.
Riksorganisationen GAPF – utbildning för vårdpersonal i 5 delar
Ensammast i rymden! (Tjejers rätt i samhället)
Syftet med projektet har varit att öka kunskapen om hur yrkesverksamma kan bemöta och skydda barn i en asylprocess, när dessa utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck från de närstående som barnet söker asyl tillsammans med. Tjejers rätt i samhället (TRIS) har genomfört en kunskapsinventering i form av intervjuer med barn, unga och yrkesverksamma samt statistik från TRIS jourtelefon, som legat till grund för framtagandet av en handbok för yrkesverksamma och en informationsskrift till barn och unga. En medvetenhet om målgruppens särskilda utsatthet har även implementerats i TRIS ordinarie verksamhet, genom fortbildning och förändrade arbetsmetoder. TRIS beskriver att organisationen i högre utsträckning har uppmärksammat barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck under asylprocessen. Målgruppens särskilda behov har också lyfts vid utbildningsinsatser riktade till yrkesverksamma och politiker. TRIS ser att kunskapsinventeringen och handboken på sikt kan bidra till att målgruppens särskilda utsatthet uppmärksammas mer i samhället. En förväntad effekt är också att barn och unga som befinner sig i asylprocessen och utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck får tillgång till information om sina rättigheter och vart de kan vända sig för att få skydd och stöd. TRIS planerar att sprida handboken inom ramen för organisationens ordinarie verksamhet. Informationsskriften för barn och unga ska spridas till förskolor och grundskolor, barnrättsorganisationer och via sociala medier.
Ensammast i rymden! Handboken och informationsskriften
Resursnätverk för mottagande av ensamkommande barn och unga (Länsstyrelserna i Värmlands, Dalarnas och Örebro län)
Syftet med projektet var att inom varje län i regionen skapa resursnätverk för råd och stöd till personer som arbetar med eller på annat sätt kommer i kontakt med ensamkommande barn och unga. Då antalet deltagare minskade under projektets gång, kom de istället att fungera som ett gemensamt länsövergripande resursnätverk. Nätverket består av olika yrkesgrupper som möter ensamkommande barn och unga, exempelvis inom skola, socialtjänst, överförmyndarnämnd, Migrationsverket och civilsamhälle. Majoriteten av deltagarna i resursnätverket uppger att de har fått ökad kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck samt om ensamkommande barns och ungas rättigheter, särskilt kopplat till asyl- och återvändandeprocess, placeringar, mottagande och vägen in i det svenska samhället. Länsstyrelserna uppger att resursnätverket har möjliggjort erfarenhetsutbyte mellan olika professioner samt resulterat i ökad samverkan mellan länsstyrelserna. Samtidigt har de försämrade förutsättningarna att träffas fysiskt under året inneburit en svårighet i arbetet med att etablera och främja samverkan. Resursnätverket är numera en del av länsstyrelsernas ordinarie verksamhet och ska framöver ge stöd och rådgivning till exempelvis handläggare inom socialtjänst och andra relevanta aktörer. Länsstyrelserna ser att projektet inneburit ett nytt arbetssätt för länsstyrelserna och att de når ut till en bredare målgrupp. På sikt väntas ett stärkt barnrättsperspektiv i arbetet leda till att ensamkommande barn och unga får ett tryggare mottagande.
Romer i fokus – en långsiktig förändring (Romska Ungdomsförbundet)
Projektets syfte har varit att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck samt att bättre förstå kopplingen mellan hedersrelaterat förtryck och psykisk ohälsa, bland unga romska kvinnor och män samt unga romska föräldrar. Detta har gjorts genom olika aktiviteter såsom samtal och värderingsövningar med deltagarna.
I förebyggande syfte anses projektet ha ökat kunskapen och medvetenheten hos deltagarna om vad hedersrelaterat våld och förtyck är samt hur det kan ta sig i uttryck sig i deltagarnas vardag och liv. På sikt anses projektet ha skapat förutsättning för långsiktiga beteendeförändringar.
Semiskyddat boende (Skåne Stadsmission)
Syftet med projektet var att utveckla utbudet av långsiktigt stöd för personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck som varit placerade på skyddat boende. Skåne Stadsmission har inom ramen för projektet utvecklat en metodbok med en modell för långsiktigt stöd, så kallat semiskyddat boende. Ombudsmannaskap har använts för att ge stöd när hotbilden inte längre är akut. Under projektets gång har Skåne Stadsmission kunnat testa modellen på ett antal utsatta personer, inom ramen för sin egen verksamhet. Skåne Stadsmission uppger att projektet på kort sikt har lett till en ökad medvetenhet hos målgruppen kring sin egen hotbild och säkerhetsplanering, ökad kunskap om sociala rättigheter och ökade färdigheter vid myndighetskontakter. Skåne Stadsmission har även initierat samverkan med ideella aktörer samt fastighetsägare. Trots vad som framkommit om behov och effekter av långsiktiga lösningar för målgruppen har kommunernas efterfrågan på placering vid semiskyddat boende varit relativt låg. Modellen har implementerats i Skåne Stadsmissions verksamhet och kommer framöver att erbjudas inom ramen för deras Trygga boende. Metoden ska spridas till verksamheter inom Riksföreningen Sveriges Stadsmissioner som bedriver skyddat boende samt till övriga relevanta aktörer som socialtjänst och politiker, för att understryka vikten av långsiktigt stöd efter tiden på skyddat boende.
Studie om långsiktigt stöd till hedersutsatta (Östersunds kommun)
Projektet syftade till att ge kommuner, chefer och politiker i Jämtlands län ökad kunskap om hur långsiktigt stöd kan utformas, för att stärka den utsattas hälsa och utveckling. Projektet har mynnat ut i ett förslag på metod för att ge långsiktigt stöd till utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, i glesbygdslän. Förslaget bygger på intervjuer med ideella organisationer och yrkesverksamma, både i och utanför Jämtlands län. Det beskriver vilka behov målgruppen har samt vilka utmaningar som uppmärksammats under arbetets gång. Sammanställningen kommer att vara ett stöd för det länsgemensamma kompetenscentret Centrum mot våld vid rådgivning till handläggare i ärenden som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Förslaget har presenterats för chefer i länet och förhoppningen är att förslaget ska implementeras i kommunerna samt att rapporten och förslagen på insatser ska leda till att kommunerna i Jämtland stärker sin kompetens och samverkan kring hedersrelaterat våld och förtryck.
Långsiktigt stöd för hedersutsatta – sammanställning av projekt under 2020
Stöd till ett fritt liv (Unga kvinnors värn, Somaya kvinno- och tjejjour samt Terrafem)
Syftet med projektet har varit att ta fram en metod för långsiktigt stöd till kvinnor med erfarenheter av hedersrelaterat våld och förtryck, med utgångspunkt i organisationernas eget arbete med den utsatta målgruppen.49 Rapport 2021:1 Årsrapport Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck – verksamheten under 2020 Projektet har resulterat i rapporten Rum för stöd: ett liv fritt från våld som innehåller analyser av intervjuer med personal inom den egna organisationen, utsatta kvinnor och socialsekreterare. Det har också resulterat i en metod som fokuserar på olika typer av stöd, arbetssätt och bemötande som är särskilt viktiga att beakta när kvinnor utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Organisationerna menar att rapporten och metodmaterialet på kort sikt har ökat kunskapen hos berörda organisationer. Organisationerna lyfter också att de har fått verktyg för att strukturera och vidareutveckla arbetet med långsiktigt stöd till målgruppen. Projektet har dessutom resulterat i kunskapsutbyte och bättre samverkan mellan organisationerna. Organisationerna uppger att en förväntad långsiktig effekt är att de med hjälp av den framtagna metoden ska kunna systematisera arbetet och därmed i högre utsträckning möta behovet av långsiktigt stöd hos målgruppen. Projektägarna avser sprida rapporten och metoden till andra aktörer och beslutsfattare samt använda den i sin utåtriktade verksamhet.
Via respektive organisations länk kan du läsa mer om projektet och få tillgång till framtaget material:
Stöd till ett fritt liv (Unga kvinnors värn)
Stöd till ett fritt liv (Somaya kvinno- och tjejjour)
Vad händer sen? (Kvinnors nätverk)
Projektets syfte var att ungdomar och unga vuxna som har varit placerade på grund av hedersrelaterat våld och förtryck ska ges ett bättre långsiktigt stöd. Att uppmärksamma målgruppens särskilda behov förväntas på sikt bidra till att synliggöra behovet av individanpassat hållbart stöd. Intervjuer med ungdomar utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck som tidigare varit placerade i skyddade boenden, samt socialsekreterare har resulterat i rapporten Vad händer sen? Rapporten fokuserar på områdena psykiska och fysiska besvär, emotionell/fysisk försummelse som barn, boendesituation, ekonomi och sysselsättning, kontakt med familj, relationer, intellektuell funktionsnedsättning samt målgruppens önskemål av socialtjänsten. Kvinnors nätverk lyfter att mer forskning behövs för att kunna utforma förslag kring ett långsiktigt stöd. Förhoppningen är att rapporten ska bidra till att uppmärksamma vikten av att samhället prioriterar långsiktiga insatser för målgruppen samt en metodutveckling av insatser efter det akuta skedet. Kvinnors nätverk kommer att integrera resultat och lärdomar från projektet i ordinarie verksamhet och lägga mer vikt vid uppföljning och att kunna erbjuda ett hållbart långsiktigt stöd. Vidare ska fortsatt dialog med socialsekreterare föras, med tanken att det på sikt ska leda till en bättre förståelse för och samverkan kring långsiktiga placeringar.
Öppna förskolan som bas för förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck (Norrköpings kommun)
Syftet med projektet har varit att öka kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck bland personal inom öppna förskolan och förskolan, för att i tidigt skede upptäcka barn som lever i en hederskontext och riskerar att utsättas för barn- /tvångsäktenskap, könsstympning eller så kallade uppfostringsresor. Projektet skulle också bidra till att stärka föräldrarna i sitt föräldraskap samt att förbättra barns livsvillkor. Inom projektet har pedagoger och rektorer fått utbildning om hedersrelaterat våld och förtryck och ska gemensamt ta fram riktlinjer för hur det förebyggande arbetet inom området ska fungera. Utbildningarna har ökat kunskapen hos personal inom förskolan, vilket har lett till att de har blivit tryggare och uppmärksammar frågan i högre utsträckning. Aktiviteter för föräldrar har genomförts i form av språktimmar, föräldrastödsgrupper och tematräffar. En extern forskare har intervjuat mammor som har deltagit i föräldrastödsgruppen och det visar på positiva resultat. Genom nya verktyg för att förstå, vägleda och bekräfta barnen har föräldrarna fått egenmakt att kunna påverka sin familjs situation och stärka relationen med sina barn. På sikt väntas utvecklingsarbetet, med fortsatta träffar och diskussioner, leda till förändrade normer och attityder kring barnuppfostran. Norrköpings kommun kommer löpande att sprida arbetsmodellen som tagits fram i arbetet med personal och föräldrar, till fler öppna förskolor och förskolor i kommunen.
Tidigare beviljade projekt
Länsstyrelsen Östergötland har även tidigare beviljat nationella projektmedel. Nedan finns information om de projekt som beviljades medel under 2016 och 2017 för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck.
Alla projekt utom ett drivs av ideella organisationer och målgruppen för projekten är främst yrkesverksamma på kommunal nivå. Även kommunpolitiker och flickor i asylprocessen finns som målgrupper. Projekten är framför allt inriktade på utbildning (insatser och material). Vissa insatser är inriktade mot flera län, andra har en mer generell nationell inriktning.
Uppgifter om projektens namn och vilken organisation/myndighet som driver projektet samt en kategorisering av innehållet i dem listas nedan. Under 2017 har projekt som beviljats nationella projektmedel och som startade under 2016 fortsatt sin verksamhet. Det handlar om de medel som tidigare utlystes inom ramen för uppdraget att främja och lämna stöd till insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck.
Beviljade projekt 2017
Organisation: Acting for Change
Insats: Bygga broar – med barn och unga i centrum
Kategori av insats: Spridning av metod och utbildningsmaterial. Framtagande
och testning av föräldraskapsstöd. Nätverk, handledning och koordinering av
viktiga resurspersoner ska utvecklas.
Organisation: Kvinnors nätverk
Insats: Om unga kvinnors situation på asylboenden
Kategori av insats: Utbildningsinsats för asylsökande flickor.
Organisation: Kvinnorättsförbundet
Insats: Visste du det
Kategori av insats: Utbildning/Informationsspridning
Organisation: Rädda Barnen
Insats: Det handlar om kärlek
Kategori av insats: samverkan och utbildning
Organisation: TRIS – tjejers rätt i samhället
Insats: Förebygg i tid – att arbeta med tjejgrupper inom särskolan
Kategori av insats: Spridning av framtaget utbildningsmaterial, samt utbildning
och handledning vid användande av materialet.
Organisation: Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime
Insats: STOPP – ett treårigt nationellt projekt mot barn- och tvångsäktenskap
Kategori av insats: Utbildning av kommunala politiker och tjänstemän
Myndighet: Kriminalvården
Insats: Hedersrelaterat våld och förtryck – mot förbättrad kunskap om förövarna
Kategori av insats: Forskningsstudie
Beviljade projekt 2016
Organisation: Acting for Change
Insats: Bygga broar – med barn och unga I centrum
Kategori av insats: Spridning av metod och utbildningsmaterial. Framtagande och testning av föräldraskapsstöd. Nätverk, handledning och koordinering av viktiga resurspersoner ska utvecklas.
Tidsperiod: 2016-08-15 till 2017-08-15
Belopp: 676 000 kr
Berörda kommuner: Lund, Hörby, Halmstad, Falkenberg, Västra Hisingen, Angered, Borås
Kortfattad beskrivning:
Bygga broar har tidigare år utvecklat ett utbildningskoncept riktat till pedagoger och andra inom förskolan till årskurs 3 med målsättningen att öka pedagogernas kompetens att föra processinriktade värdegrundsdialoger med föräldrar om bl a barnuppfostran, sexualitet och familjebildning. Projektet syftar till en vidare spridning av utbildningskonceptet till övriga Halland, Borås och stadsdelen Angered samt fortsatt koordinering av insatserna i Lund, Hörby, Halmstad och Västra Hisingen.
Arbetet avser också en vidareutveckling av utbildningskonceptet till ett föräldraskapsstöd i samverkan med bland annat socialtjänsten och ABF Halland för att nå föräldrar på andra arenor än förskola och skola. Ansökan har också särskilt fokus på att utveckla strategier för förebyggande och åtgärdande insatser i Västra Hisingen samt att handleda, koordinera och skapa nätverk mellan de nyckelpersoner/resurser som är särskilt lämpade att vidareutveckla kompetensinsatserna lokalt. Under hösten 2015 genomförde Hörby en fem dagars utbildning i ”Processinriktad värdegrundsdialog – med barnen i centrum”, det finns en önskan om att fortsätta utbildningssatserna under hösten 2016. Målet är att främja en konstruktiv integrationsprocess, förebygga hedersrelaterat våld och förtryck samt stärka barn och ungas känslor av inkludering.
Organisation: Kvinnors Nätverk
Insats: Om unga kvinnors situation på asylboenden
Kategori av insats: Utbildningsinsats för ensamkommande flickor
Tidsperiod: 2016-10-01 till 2017-09-30
Belopp: 681 000 kr
Berörda kommuner: Nationellt (Kvinnors Nätverk/Linnamottagningen är verksam på nationell nivå, med säte i Stockholm)
Kortfattad beskrivning:
Under 2015 sökte totalt 35 369 ensamkommande barn asyl i Sverige. Utan att bortse från de individuella erfarenheterna och individuella variationer som naturligtvis finns inom gruppen, så finns det behov på gruppnivå som måste belysas och tillgodoses. De flickor och unga kvinnor som kommer till Sverige riskerar både att utsättas för rasism och sexism från majoritetssamhället och för begränsningar, kontroll och kränkningar utifrån traditionella värderingar om t.ex. könsroller, kropp, sexualitet och relationer. Värderingar som har en tendens att förstärkas i homogena grupper, t.ex. på asylboenden. Nyligen har lyfts flera exempel på hur kvinnor och flickor utsätts för övergrepp och kränkningar på vissa asylboende, från andra på boendet, dessutom utan att personalen reagerar eller agerar.
Det övergripande målet med projektet är att utveckla ett underlag/material för att arbeta med asylsökande flickor och unga kvinnor i frågor om rättigheter, heder och könsnormer för att öka kunskapen och ändra attityder och på så sätt öka målgruppens livsutrymme och förebygga och minska förekomsten av hedersrelaterat förtryck och våld och tvångsäktenskap.
Organisation: Kvinnorättsförbundet
Insats: Visste du det?
Kategori av insats: Utbildning/Informationsspridning
Tidsperiod: 2016-06-15 till 2017-06-14
Belopp: 400 000 kr
Berörda kommuner: Malmö, Lund, Staffanstorp, Landskrona, Helsingborg och Göteborg, Mölndal, Borås
Kortfattad beskrivning:
Organisationen beskriver att deras målgrupp (unga mellan 13-25 år samt föräldrar med irakisk, afgansk och kurdisk bakgrund) ofta saknar kunskap om den nya lagstiftningen om tvångs- och barnäktenskap som trädde i kraft 1 juli 2014. Syftet med insatsen är att informera om den nya lagstiftningen till ca 2000 familjer med utländsk bakgrund, samt att 500 ungdomar ska få samma information muntligen på sina skolor. Detta för att målgruppen ska förstå konsekvenserna av tvångs- och barnäktenskap, och dessutom informeras om vilka möjligheter som finns att förändra sitt liv för den som utsatts för tvångs- och barnäktenskap. För att genomföra projektet kommer organisationen sprida informationen genom informationskvällar, diskussionsmöten, individuella samtal/rådgivning, radiosändning, TV-program och informationsblad på tre olika språk (svenska, persiska/dari och kurdiska).
Organisation: Rädda Barnen
Insats: Det handlar om kärlek
Kategori av insats: samverkan och utbildning
Tidsperiod: 2016-04-01 till 2016-12-31
Belopp: 670 000 kr
Berörda kommuner: Östergötland, Västmanland och Sörmland
Kortfattad beskrivning:
Det handlar om kärlek är en samverkansmodell som i nuläget är verksamt i ca 50 kommuner. Målet med samverkansmodellen är att sprida information om barn- och ungas rättigheter samt att sprida kunskap om var i samhället barn och unga kan söka stöd om en utsätts hedersrelaterat våld och förtryck. Genom samverkansmodellen står myndigheter och frivilligorganisationer sida vid sida för att informera och sprida kunskap om sin verksamhet och för att öka förtroendet bland unga som behöver stöd och vägledning.
Rädda Barnen ser ett fortsatt behov att konsolidera det lokala arbetet med modellen för att kommuner på sikt ska kunna bli autonoma i sitt arbete med samverkansmodellen. Rädda Barnens projekt syftar till en gemensam samordning av länen Östergötland, Västmanland och Sörmland. För att genomföra detta önskar organisationen anställa en samordnare/projektledare för att kunna stödja och vägleda samverkansgrupperna så att de kan etablera och utveckla Det handlar om kärlek och samverkansmodellen. Projektledaren kommer även att arbeta för att stödja skolor i praktiska detaljer samt tillhandahålla pedagogiskt material för projektet, samt att kvalitetssäkra projektet. Planen är att fortsättningsvis inkorporera insatser för motverkande av könsstympning i modellen och att höja kunskapsnivån kring detta i samverkansgrupperna. Likaså arbetet med pojkars dubbla roller som båda offer och förövare. Organisationen ser även ett behov av att stödja och bedriva påverkansarbete regionalt/lokalt där Det handlar om kärlek och det förebyggande arbetet behöver kopplas ihop med kommunens handlingsplaner för att den utsatta ska kunna på hjälp och stöd. Projektledaren kommer även att arbeta för att förankra modellen långsiktigt i kommunerna.
Insatsens övergripande syfte är att genom aktiv samverkan mellan myndigheter (polis, socialtjänst), andra organisationer, frivilligorganisationer och skolan förebygga hedersrelaterat våld och förtryck mor barn och ungdomar. Genom detta ska målgruppen få ökat förtroende för vuxenvärlden och dessutom ökad kunskap om sina rättigheter. Yrkesverksamma som möter barn och ungdomar ska få ökad kunskap och kompetens inom området hedersrelaterat våld och förtryck. Organisationen kommer även att bjuda in till värderings- och attitydövningar i samband med skolveckor.
Organisation: TRIS- tjejers rätt i samhället
Insats: Förebygg i tid – att arbeta med tjejgrupper inom särskolan
Kategori av insats: Spridning av framtaget utbildningsmaterial, samt utbildning och handledning vid användandet av materialet.
Tidsperiod: 2016-09-01 till 2017-09-01
Belopp: 571 241 kr
Berörda kommuner: Nationellt
Kortfattad beskrivning:
Projektet syftar till att sprida, utbilda och handleda i TRIS tjejgruppsmaterial till gymnasiesärskolor för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck bland ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Målet är att minst fyra kommuner i fyra olika län ska börja använda sig av materialet i sina gymnasiesärskolor och att dessa erbjuda utbildning och handledning i materialet. Målet är även att öka kunskapen bland yrkesverksamma om målgruppen unga med en intellektuell funktionsnedsättning som utsätts/riskerar att utsättas för hedersrelaterat förtryck och våld. Det befintliga tjejgruppsmaterialet har under 2015 testats i tre kommuner för fyra grupper, där över 90 % av de deltagande tjejerna uppger i en utvärdering att de tyckt bra om tjejgrupperna och övningarna.
Organisation: Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime
Insats: STOPP – ett treårigt nationellt projekt mot barn- och tvångsäktenskap
Kategori av insats: Utbildning av kommunala politiker och tjänstemän
Tidsperiod: 2016-08-01 till 2017-07-31
Belopp: 637 285 kr
Berörda kommuner: Nationellt (30 kommuner)
Kortfattad beskrivning:
GAPF ansöker om stöd för att genomföra det första året i det treåriga nationella STOPP-projektet vars syfte är att – genom kvalificerad utbildning av dels förtroendevalda i kommunala social- och utbildningsnämnder och dels ansvarig personal inom den kommunala socialtjänsten och utbildningsverksamheten i frågor kring barn- och tvångsäktenskap, bortförda barn och ungdomar samt hedersrelaterat våld och förtryck – motverka och förebygga barn- och tvångsäktenskap samt annat hedersrelaterat våld och förtryck som drabbar barn och unga i Sverige.
STOPP-projektet tar dels sin utgångspunkt i FN:s konvention om avskaffande av alla slags diskriminering av kvinnor och FN:s konvention om barnets rättigheter, dels i de erfarenheter som GAPF vunnit i det tidigare projektet Bortförda barn som genomfördes 2013-2014 i 29 högstadie- och gymnasieskolor i Sverige. Resultaten från Bortförda barn-projektet visar bland annat att det råder brist på kontroll av vad som hänt elever som försvinner under skolloven. Vidare att barn som försvunnit inte anmäls och att samarbetet mellan skola och socialtjänst brister. Personal inom förvaltningar och myndigheter upplever rädsla för att klassas som rasister om de kommenterar eller agerar mot problematiken kring hederskultur. Skolpersonal har dessutom ofta negativa erfarenheter när det gäller socialtjänstens, UDs m fl förmåga att agera och samarbeta kring bortförda barn. Ideella organisationer träder ofta in för att bistå drabbade individer när samhällets insatser brister eller uteblir.
Beviljade projekt 2015
Organisation: Kriminalvården
Insats: Hedersrelaterat våld och förtryck – mot förbättrad kunskap om förövarna
Kategori av insats: Forskningsstudie
Tidsperiod: När tillfälle ges
Belopp: 300 000 kr
Berörda kommuner: Nationellt
Kortfattad beskrivning
Under 2014 har Kriminalvården bedrivit en utredning om hedersrelaterad brottlighet med syfte att bland annat kartlägga kunskapsläget (Yourstone et al., 2015). Föreliggande projektet är en vidareutveckling av denna utredning.
Forskning om hedersrelaterad brottslighet har i första hand inriktat sig på offren till sådant våld och förtryck. Mycket lite vetenskaplig uppmärksamhet har ägnats åt förövaren och ett eventuellt återfallsförebyggande arbete vid hedersrelaterad brottslighet. Framför allt saknas underlag för vilka faktorer som ligger bakom hedersrelaterade brott, både på en normativ nivå men även faktorer som har inverkan på individnivå (Yourstone, Eriksson & Westerberg, 2015). Fokus, både inom den vetenskapliga forskningen och det operativa arbetet har legat på hantering och skydd av offer för hedersrelaterat våld och förtryck isolerat från kunskapen om förövaren till dessa brott. För att kunna arbeta både preventivt, rehabiliterande och återfallsförebyggande måste man även ha kunskap om gärningspersonerna; vilka dessa är, vad de har för likheter och vad som skiljer dem åt.
Syfte med denna studie är öka kunskapen om förövare till hedersrelaterade våldsbrott genom att undersöka om, och i så fall hur, dessa förövare skiljer sig från normalbefolkning och andra våldsbrottsdömda klienter.
1. Skiljer sig klienter dömda för hedersrelaterad våldsbrottslighet från normalbefolkning och andra våldsbrottsdömda klienter?
2. Vilka subgrupper går att urskilja bland klienter dömda för hedersrelaterad våldsbrottslighet?
Forskarna Andrews och Bonta (2006) etablerade de välbelagda sk risk-, behovs-, och mottaglighets-principerna. Dessa innebär att behandlingsinsatser mot kriminellt beteende blir som mest effektiva om de fokuserar på riskfaktorer som är direkt drivande för individens kriminella beteende och dessutom anpassas utifrån t ex kognitiva och psykiatriska problem. För att kunna optimera behandlingseffektiviteten behövs således kunskap om olika riskfaktorer och kriminalitet men också om olika undergrupper av förövare.
Organisation: Länsstyrelsen Västra Götaland
Insats: Utbildning om könsstympning av flickor och kvinnor
Kategori av insats: Analys och kartläggning
Tidsperiod: 2015-10-01 till 2016-09-30
Belopp: 121 000 kr
Berörda kommuner: Västra Götalands län samt Hallands län
Kortfattad beskrivning
Utbilda yrkesverksamma om könsstympning samt stödja verksamheter att utveckla rutiner för hur målgruppen ska få kunskap om vilken hjälp som finns att få.
Lst i Västra Götaland har i samverkan med Göteborgs stads samverkansgrupp anordnat utbildningsinsatser för yrkesverksamma under 2013 och 2014. Behov av utbildning är fortsatt enormt stort och det finns många yrkesverksamma som saknar kunskap och kompetens inom området.
Organisation: Tjejjouren i Norrköping
Insats: Tjejer till tjejer
Tidsperiod: 201-01-01 till 2016-08-31
Belopp: 118 000 kr
Berörda kommuner: Nationellt i samverkan med ROKS
Kategori av insats: Utbildning och spridning av metod
Kortfattad beskrivning
Projektet Tjejer till tjejer har drivits av Tjejjouren i Norrköping tillsammans med Norrköpings kommuns socialtjänst sedan 2013 och har finansierats av Länsstyrelsen Östergötland. Under 2014 har en Tjejer till tjejer-handbok tagits fram för att inspirera och sprida projektet inom länet och länsövergripande. Projektets huvudsyfte är att öka kunskapen om HRV genom att ge specialkompetens till kontaktpersoner som arbetar inom kommunens socialtjänst.
Insatsen ska öka kunskapen om hedersutsatta tjejers situation genom utbildning av kontaktpersoner med spetskompetens i ämnet som i sin tur ska finnas i flera kommuners regi. Genom att sprida metoden och erfarenheter vill de inspirera till att flera ideella aktörer startar liknande projekt.
Organisation: TRIS- tjejers rätt i samhället
Insats: TRIS Utbildning
Kategori av insats: Analys och kartläggning
Tidsperiod: 2015-09-01 till 2016-09-01
Belopp: 500 000 kr
Berörda kommuner: Dalarna, Norrbotten och Västerbotten
Kortfattad beskrivning
TRIS vill erbjuda utbildningspaket till socialtjänst/socialnämnd i Dalarna, Norrbotten och Västerbotten för att sprida TRIS metodstöd för framtagande av handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck bland personer med intellektuell funktionsnedsättning samt sprida den nya lagstiftningen mot barn- och tvångsäktenskap där det andra rekvisitet (utsatt belägenhet) kommer att belysas särskilt.
Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten bland socialhandläggare och socialnämnder i nämnda län om hedersrelaterat förtryck och våld bland personer med eller utan intellektuell funktionsnedsättning samt om den nya lagstiftningen.
Organisation: Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS)
Insats: Rätten till mitt eget liv, kunskap och opinion
Tidsperiod: 2015-08-01 till 2016-03-31
Belopp: 214 500 kr
Berörda kommuner: Nationellt för ROKS medelemsjourer
Kategori av insats: Utbildning, ta fram en film och en rapport
Kortfattad beskrivning
På Roks årsmöte 2014 togs det beslut om att vårt fokus för år 2015 skulle vara våld och förtryck i hederns namn. Att våra medlemmar fattade det beslutet är ett uttryck både för att de upplever att de behöver fördjupa sin kunskap kring denna form av våld och att de anser att aspekter av frågan behöver uppmärksammas i den allmänna debatten. Inom ramen för fokusåret kommer vi att ta fram en film och en rapport. Vi vill att materialet ska kunna användas i jourernas interna utbildningar och i det lokala opinionsarbetet, och på så sätt kunna bidra till ett mer kvalificerat brottsofferstöd och en ökad allmän medvetenhet om frågan. Vi bedömer dock att det behövs en riktad satsning för att jourerna ska känna sig rustade att utbilda och driva frågor som rör stöd till dem som utsätts för våld i hederns namn. Och vi vill med ert stöd handleda, engagera och ge underlag till jourerna att bedriva utbildnings- och opinionsarbetet kring våld i hederns namn efter fokusårets slut.
Organisation: Desert Flower Scandinavia
Insats: Desert Flower Scandinavia
Kategori av insats: Utbildning av personal inom hälso- och sjukvård
Tidsperiod: 2015-06-01 till 2015-08-30
Belopp: 198 000 kr
Berörda kommuner: Stockholm, Uppsala
Kortfattad beskrivning
Projektet syftar till att informera och utbilda personal inom de yrkesgrupper (inom hälso- och sjukvården) som möter könsstympade kvinnor/flickor och flickor i risk. Idén till projektet har arbetats fram i samband med samarbetet med Amel-mottagningen (mottagning för könsstympade) på Kvinnokliniken på Södersjukhuset och på Kliniken för rekonstruktiv plastikkirurgi på Karolinska Universitetssjukhuset. Desert Flower kommer att hålla fem frukostseminarier fördelat mellan Uppsala och Stockholm. Kopplat till seminarierna kommer man att ta fram en kort informationsbroschyr med lagtexter etc. som är relevanta för personal inom hälso- och sjukvården. Man kommer även att gå ut med annonser och informationer via dagstidningar och mail.
Organisation: Elektra – en del av Fryshuset
Insats: Dialogprocesser och individfokus-utbildning för yrkesverksamma som möter ensamkommande
Kategori av insats: Utbildning av personal som arbetar med ensamkommande barn; utveckling och integrering av arbetet mot HRV i aktörernas ordinarie verksamhet; insatser för att höja kunskapen och medvetandet om frågorna, här HRV och ensamkommande barn och unga
Tidsperiod: 2015-06-01 till 2016-05-31
Belopp: 502 144 kr
Berörda kommuner: Kalmar, Malmö, Stockholm, Göteborg samt kranskommuner till varje kommun
Kortfattad beskrivning
Detta projekt är en vidareutveckling av Våga Vara Jags utbildningspaket. Elektra kommer art utbilda boenden för ensamkommande i/omkring Göteborg, Kalmar, Malmö och Stockholm med Elektras nischade utbildningskoncept med dialogprocesser, ge yrkesverksamma konkreta handlingsplaner för hur de kan förbättra ensamkommandes processer i det svenska samhället samt ta fram ett nationellt material för hur man kan arbeta förebyggande mot våld och förtryck i hederns namn bland unga ensamkommande.
I projektet kommer det ingå att bidra till en attitydförändring hos ensamkommande ungdomar som lever med hedersrelaterat våld och förtryck. Personalen kommer att få utbildning och därefter få delta i en dialogprocess med en grupp ungdomar på boenden. Dialogprocessen kommer vara indelat i olika teman som: Fördomar & normer, Mänskliga rättigheter, Demokrati, Jämställdhet, Genus och könsroller, Kultur och traditioner, Sex, samlevnad och relationer, Mångfald och integration, Självkänsla och självförtroende, Rasism, diskriminering och Intersektionalitet, Civilkurage, Lagar och etik samt Beroende och missbruk.
Organisation: Fritidsforum – Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar
Insats: Vi kallar det för heder
Kategori av insats: Utbildning av personal som arbetar med ensamkommande barn; utveckling och integrering av arbetet mot HRV i aktörernas ordinarie verksamhet; insatser för att höja kunskapen och medvetandet om frågorna, här HRV och ensamkommande barn och unga
Tidsperiod: 2015-09-01 till 2016-08-31
Belopp: 450 840 kr
Berörda kommuner: Västerås kommun, Uppsala kommun, Huddinge kommun, Karlstad kommun, Skellefteå kommun
Kortfattad beskrivning
Insatsen syftar till att genomföra en förstudie bland unga pojkar och flickor med utländsk bakgrund, för att ta reda på hur hederskulturer påverkar och begränsar fritiden. Utgångspunkt ligger i maskulinitetsnormer, och det fokus på pojkar som finns på fritidsgårdar idag. Fritidsforum lyfter att fritidsgårdar idag allt mer ses som en arena för att motverka kriminalitet och gängbildning, ofta med fokus på unga pojkar och att flickorna riskerar att försvinna.
För att utvärdera hur unga lever och ser på sina möjligheter till en aktiv fritid, kommer man att hålla tolv fokusgrupper med unga i olika åldrar. Referensgruppsmöten genomförs också med för studien relevanta sakkunniga. Resultaten redovisas i en rapport som sedan presenteras på en nationell konferens, som också syftar till att skapa ett forum för verksamma inom den fria tidens arena att mötas och diskutera utvecklingsmöjligheter.
Organisation: Kvinnors nätverk
Insats: Kartläggning av målgruppens sårbarhet och förändringsbenägenhet.
Kategori av insats: Analys och kartläggning
Tidsperiod: 2015-06-01 till 2016-05-31
Belopp: 485 000 kr
Berörda kommuner: Nationellt
Kortfattad beskrivning
Linnamottagningen har genom deras förra projekt (som Länsstyrelsen beviljade medel till) identifierat stora individuella variationer inom målgruppen som stödet behöver anpassas till. De ser även en betydligt mer komplex problematik idag än tidigare. De vill analysera komplexiteten och de faktorer som skapar variationer för att kunna utforma och anpassa stöd och insatser till målgruppen. Detta ska ske genom analys och genomgång av deras egen dokumentation rörande ärenden och kontakter de haft under de senaste 10 åren. Vad har fungerat och inte? De kommer även att göra en genomgång och analys av övriga samhällets insatser och stöd under samma period.
Organisation: Viva Komvux/SFI
Insats: Dags att prata! Samtalsgrupper för vuxna nyanlända om heder
Kategori av insats: Utveckling och integrering av arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i aktörernas (i första hand kommuners och andra myndigheters) ordinarie verksamheter; ev. insatser som fångar upp ett aktivt deltagande och organiserar dem som själva riskerar att utsättas för hot och våld (i det här fallet potentiella våldsverkare)
Tidsperiod: 2015-09-01 till 2016-08-31
Belopp: 300 000 kr
Berörda kommuner: Umeå kommun, Luleå kommun
Kortfattad beskrivning
Insatsen är en form av process (regelbundna samtalsgrupper) med syftet att det ska leda till attityd- och beteendeförändring gällande jämställdhet, heder, könsstympning och HBTQ-frågor hos deltagarna – där kvinnor och män, flickor och pojkar ska kunna delta i samhället på lika villkor utan överdriven kontroll av någon part. Samtlig personal på Viva Komvux/SFI är utbildad i hedersrelaterad problematik och könsstympning. Skolan har också en kurator samt två friskvårdare som tidigare hållit i samtalsgrupper på SFI med olika teman, vilka anpassats till rätt språknivå eller hållits med hjälp av tolk. De har stor erfarenhet med att ta fram passande digitalt material och sedan hålla i trygga samtalsgrupper på olika teman.
”Vi tänker oss obligatoriska schemalagda samtalsgrupper kvinnor och män separat, i vissa fall med tolk om nivån på svenskan kräver det.
Under planeringsfasen tillsammans med SFI i Luleå, när vi tar fram material och metod, tar vi också fram konkreta teman som vi utvecklar till enkla Powerpoints för att skapa strukturen för samtalen. Vi kommer bl.a. att prata om normer i hemlandet, normer i andra länder samt normer i Sverige. Vad är bra, vad är rätt? Vi tar upp och utvecklar frågeställningar som: Vem har rätt till frihet? Vad är frihet? Vad gäller för flickor? Vad gäller för pojkar? Kan alla barn vara med på allt som skolan erbjuder? Om inte, varför inte? Vem bestämmer vem våra barn ska gifta sig med? Eller får de bestämma själva? Om inte, varför inte? Vem äger våra barn? Eller är de sina egna? Vem äger kvinnan? Eller är hon sin egen? Kan hon bestämma sin utbildning? Sitt yrke? Vi pratar könsstympning. Vilka blir konsekvenserna? Vad säger traditionen i ditt hemland? Vad säger våra religioner? Vad säger organisationer ute i världen om hälsorisker? Vad säger lagen i Sverige?
Grupperna med män och kvinnor träffas omkring fem tillfällen vardera. I Umeå kommer vi att i grupper med kvinnliga deltagare endast ha kvinnliga samtalsledare (två st), och i grupper för män manliga ledare (två st). I Luleå finns inget sådant krav på kön av ledare, dock kommer man även där att vara två ledare i varje grupp. I övrigt följer vi samma material som vi tar fram tillsammans. I utvärderingarna kommer vi sedan att kunna jämföra upplevelser hos ledare i de grupper där ledarna hade samma kön som deltagarna med upplevelser hos ledarna som inte hade det, samt resultatet av deltagarnas självskattningsenkäter. Tiden för varje tillfälle är ca 2 timmar där vi också fikar tillsammans. Personalen vi tänker oss ska ingå i projektet i Umeå är: två kvinnliga friskvårdare, en manlig kurator samt en manlig lärare. Personal i Luleå är två lärare.
Vårt mål är att få in samtalsgrupper omkring hedersfrågor som ett inslag i SFI-undervisningen och att under projekttiden utvärdera, anpassa och göra bättre innan en tydlig metod och enkelt SFI-anpassat digitalt material permanentas i verksamheten. Med hjälp av erfarenhetsutbyte med SFI i Luleå under projekttiden säkerställer vi att metoden och materialet blir så bra som möjligt.
Med hjälp av det länsöverskridande samarbetet Umeå och Luleå emellan, kommer materialet och metoden dessutom att ”rota sig” ordentligt, där rektorer för respektive Sfi-skola kan sprida arbetet till övriga Sfi-skolor i länen. Genom samverkan med Länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten och deras arenor (bl.a. nätverksmöten) kommer vi också kunna sprida materialet och metoden både länsvis och länsövergripande.”