Nationella projektmedel

Inom ramen för tidigare nationella uppdrag har Länsstyrelsen Östergötland beviljat projektmedel till nationella eller länsöverskridande insatser som syftar till att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor. 

Utlysningen av projektmedel avslutades 2019. De organisationer som beviljades medel slutrapporterade i januari 2021. 

Utgångspunkten för utlysningen var regeringens nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor 2017—2026 (i Makt, mål och myndighet —feministisk politik för en jämställd framtid, (2016/17:10)). 

Beviljade projekt 2019-2021

Under hösten 2019 utlystes projektmedel med följande inriktningar:

  • Projekt som studerar hur och var man når föräldrar i förebyggande syfte, där även effekt på barnen ska belysas.
  • Projekt kring hur asylsökanden barn (inklusive ensamkommande barn) kan få information om sina rättigheter.
  • Projekt inom hälso- och sjukvård, med fokus på insatser tidigt i barns liv.
  • Projekt kring långsiktigt stöd och eftervård för personer som varit placerade i skyddat boende.

Särskilt prioriterade var ansökningar om projekt som har potential att spridas nationellt och som tar stöd av externa forskare för att löpande utvärdera effekter. Alla aktörer arbetade under projektets gång  aktivt med barn-, barnrätts-, jämställdhets och genusperspektiv, inklusive HBTQ samt jämlikhet och icke-diskriminering. 

Samtliga projekt finansierades med projektmedel. Dåvarande Nationella kompetensteamet medverkade inte vid framtagande av diverse material inom ramen för projekten.

Övergripande resultat

Majoriteten av projekten har på olika sätt utvärderats, antingen genom en extern utvärderare, följeforskning eller intern utvärdering. Avsikten har varit att systematiskt utvärdera de metoder och arbetssätt som utvecklats under projekttiden, och huruvida de kan utgöra ett hållbart stöd till målgruppen. Följeforskare har i några fall kunnat notera försiktigt positiva effekter av de metoder som använts. Samtidigt är förändringsarbete, såsom förebyggande och attitydförändrande insatser, något som tar tid och där effekterna inte kan fastslås inom loppet av drygt ett år. Utvärderingar visar att arbetet har lett till ökad kompetens om hedersrelaterat våld och förtryck hos yrkesverksamma och inom den egna verksamheten. Projekten har mynnat ut i en rad rapporter, kunskapsinventeringar, nya arbetssätt samt förslag på metoder och stöd till utsatta för att förebygga, upptäcka och motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Flera beskriver också att de utifrån projektresultaten synliggör målgruppens särskilda behov både internt och externt. Vidare framkommer att samverkan mellan kommuner, län och organisationer har förbättrats under projekttiden. Nya arbetssätt och resultat från rapporter har i flera fall integrerats i aktörernas ordinarie verksamhet. Situationen med den pågående pandemin har påverkat alla projekt, på olika sätt. Samtliga aktörer övergick till att genomföra utbildningsinsatser, intervjuer, referensgruppsträffar och övriga aktiviteter i digitala form. Flera lyfter också att det har varit svårt att komma i kontakt med såväl utsatta som yrkesverksamma under pandemin, vilket i vissa fall har påverkat antalet deltagare. Nationella kompetensteamet har ändå sett positivt på att intervjuer med målgruppen i flera fall har genomförts, för att synliggöra deras behov och utforma långsiktigt stöd därefter.

Projekten

Innehåll

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.