Förskolan
Personal inom förskola har en viktig roll i att tidigt upptäcka barn som utsätts eller riskerar att utsättas för våld i allmänhet och hedersrelaterat våld och förtryck i synnerhet.
För barn som är begränsade, på ett sådant sätt som avviker i förhållande till andra barn, är förskola och skola en viktig fristad. Som förskolepersonal är det därför viktigt att vara tydlig med att särbehandling inte förekommer, utan att varje enskilt barn har rätt att delta i förskolans verksamhet på samma villkor.
Vid misstanke om att ett barn far illa eller riskerar att fara illa ska en orosanmälan göras till socialtjänsten, i enlighet med 14 kap. 1 c § socialtjänstlagen. Läs mer om anmälningsskyldigheten här.
Ta även del av Skolverkets stöd för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck och förskolans ansvar för barn som far illa.
Brottsoffermyndigheten har utvecklat sidan Jag vill veta, med information till barn och unga som utsatts för brott. Där finns handledningen Liten och trygg, riktad till förskolepersonal, som bl.a. innehåller ett avsnitt om könsstympning av flickor.
Skolan
Att upptäcka elever som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck är en viktig uppgift för skolan. En förutsättning för att skolan ska kunna hjälpa dessa elever är att någon på skolan ser och förstår elevens livssituation, utsatthet och behov. Det är därför nödvändigt att skolans personal har en grundkunskap om vad hedersrelaterat våld och förtryck innebär och på vilket sätt det kan ta sig uttryck.
Rektor ansvarar för att skolan har rutiner och beredskap för att hantera de praktiska och principiella frågeställningar som aktualiseras vid förekomst av hedersrelaterat våld och förtryck. En hantering som följer gängse rutiner i elevvårdsärenden, framförallt en för tidig kontakt med föräldrarna, kan i vissa fall skada en elev som lever i en hederskontext. Det är därför viktig att även säkerställa fortbildning av skolans personal. En målgrupp för utbildning är bland annat elevhälsopersonal då de inte sällan är den yrkesgrupp som möter barn i en kontext där hedersrelaterat våld och förtryck kan uppmärksammas.
Skolverket har tagit fram stödmaterial för hur skolans personal kan arbeta med frågor som innefattar hedersrelaterat våld och förtryck. Läs mer på Skolverkets webbplats: Motverka hedersrelaterat våld och förtryck i skolan.
Skolverket har vidare tagit fram en webbkurs om hur skolor kan organisera och bedriva ett systematiskt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck, med tonvikt på främjande och förebyggande insatser.
Kursen riktar sig i första hand till skolledare och medarbetare inom elevhälsan, men är öppen för alla som är engagerade i skolans systematiska kvalitetsarbete. Läs mer om och ta del av webbkursen.
Det är viktigt att upptäcka de som är utsatta för att samhället ska kunna hjälpa dem att tillvarata sina rättigheter. Personal som arbetar i skolan och träffar ungdomar dagligen har möjlighet att upptäcka utsatta ungdomar och hjälpa dem att komma i kontakt med ansvariga myndigheter. Läs mer om skolans anmälningsskyldighet.
I Arvsfondsprojektet Kärleken är fri (2014–2017) ingick bland annat att utvecklat ett pedagogiskt material kring hedersproblematik som ett stöd riktat till lärare och annan skolpersonal. Läs mer om detta lärarmaterial.
Hur kan skolan arbeta?
Skolverket beskriver ett arbete utifrån fyra nivåer, där skolpersonalen ofta behöver arbeta parallellt.
1. Att nå alla elever genom utbildningen
2. Att nå alla föräldrar
3. Att upptäcka utsatthet hos elever
4. Agera vid misstanke eller kännedom
De första nivåerna, som avser det främjande och förebyggande arbetet, är centrala för skolan. Här kan skolan arbeta med att stärka elevers psykiska hälsa och tidigt skapa förtroendefulla kontakter med föräldrar. Läs mer om skolans möjligheter och ansvar i Skolverkets stödmaterial.
Den sista nivån, att agera vid misstanke eller kännedom, innebär att skolan ska uppmärksamma barn som far illa och anmäla detta till socialtjänsten. Läs mer om skolans anmälningsskyldighet
Utgå ifrån ett barnperspektiv
”[…] När en elev har tagit mod till sig och berättat om sin situation är det viktigt att ge eleven stöd. Eleven själv vet om hotet är reellt. Situationen kan bli farlig för eleven om skola och socialtjänst missbedömer elevens situation. Skolan måste lyssna och tro på eleven i den stund hen berättar om sina svårigheter. En del elever har svårt att bedöma riskerna och kan undervärdera dem.”
Läs vidare i Skolverkets Hedersrelaterat våld och förtryck – skolans ansvar och möjligheter
Enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (SoL) är myndigheter och yrkesverksamma inom bland annat förskola/skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och polis skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.
Detta omfattar kännedom eller misstanke om hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttrycksformer, såsom till exempel barn- och tvångsäktenskap samt könsstympning. Det är tillräckligt att det finns en oro eller misstanke om att hedersrelaterat våld och förtryck kan förekomma. Skolan ansvarar inte för att utreda en sådan misstanke, utan det ankommer på socialtjänst och polis.
Vid osäkerhet är det möjligt att konsultera socialtjänsten, utan att den unges identitet avslöjas.
För mer information om skola och socialtjänsts skyldighet att se och hjälpa utsatta, se handboken Hedersrelaterat våld och förtryck.
Viktig arena för alla barn och unga
Av skollagen (2010:800) framgår att skolan aktivt ska främja flickor och pojkars men även kvinnor och mäns lika rätt och möjligheter, och därtill har ett ansvar att motverka traditionella könsmönster. Skolan ska i sin undervisning förmedla kunskap om demokratiska värderingar och undervisningen ska genomsyras av demokratiska arbetsformer.
Nedan följer utdrag från skollagen:
Skolan ska ge stöd för elevernas lärande, eleverna ska utveckla förmågan till ett kritiskt tänkande och få redskap för att förstå konsekvenserna av olika alternativ.
Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem.
Skolan ska också främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden.
Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling.
Skolan ska ta ansvar för att eleven har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället.
Se även Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet.
Barns och ungas rättigheter
Barn och unga växer upp med olika möjligheter och förutsättningar, men det är viktigt att alla barn och unga ges möjligheten att:
- vara trygga
- få möta kunniga och professionella pedagoger
- få delta i all undervisning
- få tillgång till kroppslig integritet
- forma och påverka sina liv
- ha fritid
- få träffa vänner
- få bli kära
- få klä sig som de vill
- få stöd i att säga nej till giftermål, som barn eller mot sin vilja
- inte behöva kontrollera systrar, kusiner eller andra närstående
- inte behöva bli kontrollerad av bröder, systrar, kusiner eller andra närstående, och
- växa upp utan alla former av förtryck och våld.
Om skolan uppmärksammar att en elev inte får tillgång till dessa rättigheter och möjligheter och utsätts för eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck, är det viktigt att beakta anmälningsskyldigheten.
Skolans anmälningsskyldighet
Enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (SoL) är myndigheter och yrkesverksamma inom bland annat förskola/skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och polis skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.
Detta innefattar såväl kännedom som misstanke om hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning.
På Skolverkets webbplats kan du läsa mer om skolans anmälningsskyldighet.
Inom skolan innefattar anmälningsskyldigheten rektorer, förskolechefer, pedagoger, elevhälsan och övrig skolpersonal – oavsett om verksamheten är offentlig eller enskild. Skolan har vidare en skyldighet att samverka med socialtjänst och andra samhällsorgan i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, se 14 kap. 1 § socialtjänstlagen och 29 kap 13 § skollagen.
Socialtjänsten behöver så tidigt som möjligt få veta om ett barn behöver hjälp. Skyldigheten gäller barn under 18 år som far illa på grund av missförhållanden i hemmiljön eller genom sitt eget beteende. Det kan handla om misstankar om övergrepp, vanvård eller brister i omsorgen i hemmet eller att barnet har ett riskbeteende, t.ex. missbruk, kriminalitet eller något annat självdestruktivt beteende.
Så anmäler du
Anmälan görs till socialtjänsten i den kommun där barnet är bosatt. Det är inte möjligt att vara anonym vid en anmälan. Skola och förskola bör ha tydliga rutiner för hur en anmälan lämpligen bör hanteras. Socialstyrelsen rekommendation är att göra en skriftlig anmälan görs om situationen inte är akut. Vid anmälan per telefon bör bekräftelse ske skriftligen. Vid osäkerhet kan kontakt tas med socialtjänsten för råd och stöd innan anmälan sker.
Lämna uppgifter till socialtjänstens utredning
Rektorer, förskolechefer, pedagoger, elevhälsan och övrig skolpersonal är skyldiga att lämna uppgifter som kan ha betydelse för socialtjänstens utredning.
Skolans värdegrund och uppdrag
Det är viktigt att uppmärksamma, agera och reagera om och när skolans personal misstänker att någon elev riskerar att utsättas eller har utsatts för olika former av kränkningar och övergrepp. Av läroplanens innehåll framgår att att skolan har en skyldighet att uppmärksamma elever som riskerar eller är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning.
Nedan följer utdrag från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet om skolans grundläggande värden:
Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. […] Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell.
Läs mer på Skolverkets webbsida
Handlingsplan för skolan
Att ta fram en handlingsplan för den egna skolan är ett sätt att skapa rutiner för främjande samt förebyggande arbete, akuta insatser och uppföljning. Skolan ska vidare ha rutiner i vilka det framgår vilka insatser som behövs för att ge stöd till en utsatt elev och veta vem som gör vad. Det är av vikt att samverkan förekommer mellan skola och socialtjänst. Det ankommer på skolan att anmäla misstanke om att elever skulle fara illa till socialtjänsten.
Handbok om hedersrelaterat våld och förtryck samt Skolverkets stödmaterial kan ge vägledning vid framtagande av en handlingsplan inom området.
Uppmärksamma signaler redan i ett initialt skede
För att tidigt kunna upptäcka elever som kan vara utsatta för hedersrelaterat förtryck behöver skolans personal vara uppmärksam på signaler som kan tyda på att någon är utsatt. Vänta inte på att en elev själv tar initiativ att berätta om eller på annat sätt signalera sin utsatthet.
Mer information om hur du som skolpersonal kan agera när du misstänker att en elev är utsatt hittar du i handboken Hedersrelaterat våld och förtryck.
Samverkan
Skolans samverkan med andra verksamheter är viktig både i ett främjande och förebyggande skede och i det enskilda stödarbetet till de flickor och pojkar som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.
I ett initialt skede är det viktigt att ta reda på:
- Vilka resurser på skolan som ska engageras när flickan eller pojken bedöms
vara utsatt för brott - Vilka som är kontaktpersoner inom socialtjänsten
- Vilka som är kontaktpersoner inom Polismyndigheten i aktuella ärenden
Vid samverkan med andra aktörer bör följande klargöras:
- Socialtjänsten
Rutiner för hur kan skolan ta kontakt med socialtjänsten för att rådgöra
kring ett avidentifierat ärende. - Polisen
I vilka situationer ska polisanmälan göras? Hur och när kan polisen medverka till stöd för utsatta flickor och pojkar? - Ungdomsmottagningen
Vilket stöd kan ungdomsmottagningen ge de utsatta? Kan mottagningarna medverka i skolans främjande och förebyggande arbete? - Hälso- och sjukvården
Upparbeta kontakter med hälso- och sjukvården. Hur kan elever få tillgång till stöd och vård utifrån behov?
Läs mer i Metodstöd för samverkan och Våga stå kvar! – En mindre kommuns erfarenheter av ett framgångsrikt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck
Kontakt med vårdnadshavare
I kontakt med vårdnadshavare ska skolan informera om läroplan och skolans värdegrund. Det kan t.ex. handla om skolans och samhällets syn på mänskliga rättigheter, däribland rätten att bestämma över sitt liv. Det är av vikt att informera om och ha en dialog med föräldrarna kring barnets rätt att delta i all undervisning, och att det är föräldrarnas skyldighet att se till att så sker.
Exempel på hur och när dialog kan ske med föräldrar i ett tidigt skede:
- Föräldrar bör återkommande informeras om skolans och samhällets syn på mänskliga rättigheter samt jämställdhet.
- Vid behov, informera om de lagar och konventioner som gäller barns rättigheter och föräldrars ansvar, på föräldrarnas modersmål. Sådan information är viktig för alla föräldrar och kan vara en början till ett samtal om det egna föräldraskapet och hur det påverkar barnens mående och livssituation.
- Dialog kring barns rättigheter och hur barnets mående och livssituation påverkar studieresultaten, kan ske vid utvecklingssamtal. Stäm av med eleven hur och när frågan kan tas upp med föräldrarna.
Skolan bör kontinuerligt fundera över hur samarbetet med föräldrarna/vårdnadshavarna kan bli bättre, särskilt i syfte att tidigt förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Skolan uppfattas ofta som en neutral plats för möten och bör därför även användas så konstruktivt som möjligt för att förbättra barnets situation i förhållande till familjen. Detta är inte ett ansvar som skolan enskilt kan ta men genom samarbete med andra aktörer kan resultatet bli att barnets situation förbättras. Det är samtidigt viktigt att ha i åtanke att skolan ofta är en frizon för barn och unga som lever med ett begränsat livsutrymme.
Skolavbrott i förhållande till hedersrelaterat våld och förtryck
Det finns en risk för att barn och ungas skolgång avbryts på grund av hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning.
I vissa fall har barn och unga även förts ut ur landet, vilket framkommer både av inkomna samtal till den nationella stödtelefonen för yrkesverksamma och av andra rapporter och utredningar.
Om barn och unga har förts utomlands eller hålls kvar utomlands mot sin vilja, är det viktigt att ta en kontakt med Utrikesdepartementet:
- Familjekonfliktsektionen: 08-405 55 88.
- UD-jouren: +46 8-405 50 05. Jouren är öppen dygnets alla timmar, sju dagar i veckan.
Här kan du läsa mer om skolavbrott och den transnationella dimensionen i förhållande till hedersrelaterat våld och förtryck:
Nationell kartläggning om bortförda personer i hederskontext
Kommunens ansvar för att skolplikten fullgörs
Nästan alla barn som är bosatta i Sverige har både en rättighet och en skyldighet att gå i skolan. Skolplikten innebär att eleven ska delta i den verksamhet som anordnas i skolan, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Skolplikten börjar höstterminen det år barnet fyller sex år och upphör för de allra flesta efter det nionde skolåret.
Kommunen ska se till att eleverna fullgör sin skolplikt och går klart sin utbildning i deras grundskola och grundsärskola eller får sin utbildning på annat sätt. Kommunerna ska även ha system och rutiner för att kontrollera att alla barn är skolplacerade och går i skolan och att inget barn glöms bort eller försvinner. De som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin skolplikt. Om vårdnadshavaren inte har fullgjort sina skyldigheter har hemkommunen rätt att kräva att så sker. I vissa fall kan det innebära att en vårdnadshavare får betala böter.
Läsa mer om skolplikt och kommunens ansvar för att skolplikten fullgörs på Skolverkets webbplats.
Kommunernas aktivitetsansvar
Enligt skollagen är varje kommun skyldig att hålla sig informerad om hur ungdomar i kommunen är sysselsatta. Det gäller de unga som är mellan 16 och 20 år och som inte går i, eller har gått ut, gymnasieskolan. Regleringen kallas för kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar och syftet är att förebygga att unga människor hamnar utanför både arbete och studier.
Här kan du läsa mer om kommunernas aktivitetsansvar:
Sveriges Kommuner och Regioner