Förskolan

Personal inom förskola har en viktig roll i att tidigt upptäcka barn som utsätts eller riskerar att utsättas för våld i allmänhet och hedersrelaterat våld och förtryck i synnerhet.  Här kan du läsa mer om förskolans ansvar för barn som far illa.

Situationer att vara uppmärksam på är t.ex. om föräldrar sätter upp begränsningar kring vem barnet får leka med eller sova bredvid eller vilken personal som får byta blöja på barnet, exempelvis utifrån kön. Andra exempel där det kan finnas anledning att känna oro är om föräldrarna kräver att barnet ska ha viss klädsel på sig som gör att barnet t.ex. inte kan leka fritt.

För barn som är begränsade och utsatta på andra sätt är förskola och skola ofta en viktig fristad. Som förskolepersonal är det därför viktigt att vara tydlig gentemot föräldrar att ni inte särbehandlar barn utan de ska ha rätt att delta i förskolans verksamhet på samma villkor som alla barn. Känner ni osäkerhet kring hur ni ska agera, lyft det till rektor som ska se till att det finns rutiner som all personal kan följa och förankra sina beslut i.

Vid misstanke om att ett barn far illa eller riskerar att fara illa ska en orosanmälan göras till socialtjänsten, i enlighet med Socialtjänstlagen 14 kap. 1 c §. Läs mer om anmälningsskyldigheten här.

Brottsoffermyndigheten har utvecklat sidan Jag vill veta, med information till barn och unga som utsatts för brott. Där finns handledningen Liten och trygg, riktad till förskolepersonal, som bl.a. innehåller ett avsnitt om könsstympning av flickor.

Skolan

Att upptäcka elever som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck är en viktig uppgift för skolan. En förutsättning för att skolan ska kunna hjälpa dessa elever är att någon på skolan ser och förstår elevens livssituation, utsatthet och behov. Det är därför nödvändigt att skolans personal har en grundkunskap om vad hedersrelaterat våld och förtryck får för konsekvenser för barn och unga.

Rektorer är ansvariga för att skolan har rutiner och beredskap för att hantera de praktiska och principiella frågeställningar som aktualiseras vid förekomst av hedersrelaterat våld och förtryck. En hantering som följer gängse rutiner i elevvårdsärenden, framförallt en för tidig kontakt med föräldrarna, kan i vissa fall allvarligt skada en elev som lever i en hederskontext. Därför är en viktig uppgift för rektor också att säkerställa fortbildning av skolans personal. En särskilt viktig målgrupp för utbildning är elevhälsopersonal eftersom det oftast är de som kopplas in i dessa fall. Det är nödvändigt att skolan har rutiner för det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet.

Skolverket har tagit fram stödmaterialet Hedersrelaterat våld och förtryck – skolans ansvar och möjligheter om hur skolans personal kan arbeta med frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Läs mer på Skolverkets webbplats

Ett liv fritt från förtryck, våld, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är en rättighetsfråga. Det är viktigt att upptäcka de som är utsatta för att samhället ska kunna hjälpa dem att tillvarata sina rättigheter. Personal som arbetar i skolan och träffar ungdomar dagligen har en unik möjlighet just när det gäller att upptäcka utsatta ungdomar och hjälpa dem att komma i kontakt med ansvariga myndigheter.

Läs mer om skolans anmälningsskyldighet här.

I Arvsfondsprojektet Kärleken är fri (2014–2017) ingick bland annat att utvecklat ett pedagogiskt material kring hedersproblematik som ett stöd riktat till lärare och annan skolpersonal.

Läs mer om detta lärarmaterial här.

Hur kan skolan arbeta?

Hur kan då skolan arbeta med frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck? Skolverket ser det som ett arbete på fyra nivåer, där skolpersonalen ofta behöver arbeta parallellt.

1.   Att nå alla elever genom utbildningen

2.   Att nå alla föräldrar

3.   Att upptäcka utsatthet hos elever

4.   Agera vid misstanke eller kännedom

De första nivåerna, som handlar om det främjande och förebyggande arbetet, är i högsta grad centrala för skolan. Här kan skolan göra åtskilligt för att stärka elevers psykiska hälsa och också tidigt skapa förtroendefulla kontakter med föräldrar. Läs mer om skolans möjligheter och ansvar i Skolverkets stödmaterial.

Den sista nivån att agera vid misstanke eller kännedom, handlar om att skolan ska uppmärksamma barn som far illa och anmäla detta till socialtjänsten.

Läs mer om skolans anmälningsskyldighet här

Att behålla ett barnperspektiv

Personal kan ibland känna en osäkerhet över hur akuta hoten som riktas mot eleven är. När en elev har tagit mod till sig och berättat om sin situation är det viktigt att ge eleven stöd. Eleven själv vet om hotet är reellt. Situationen kan bli farlig för eleven om skola och socialtjänst missbedömer elevens situation. Skolan måste lyssna och tro på eleven i den stund hen berättar om sina svårigheter. En del elever har svårt att bedöma riskerna och kan undervärdera dem.

Ur Skolverkets Hedersrelaterat våld och förtryck – skolans ansvar och möjligheter 

Enligt 14 kap. 1 § Socialtjänstlagen (SoL) är myndigheter och yrkesverksamma inom bland annat förskola/skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och polis skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.

  • Detta omfattar självklart kännedom eller misstanke om hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttrycksformer såsom till exempel barn- och tvångsäktenskap samt könsstympning.
  • Observera att t.ex. skolan inte ska utreda saken ”så att man säkert vet”, det räcker att man har oro eller misstankar. Det är socialtjänstens och polisens ansvar att utreda.
  • Vid osäkerhet går det att konsultera socialtjänsten utan att avslöja identiteten på den unge.
  • Anmälaren har rätt att få viss information enligt 14 kap. 1 § b,c SoL.

Viktigt att tänka på för skolpersonalen:

  • Träffa eleven ensam och lyssna på hens berättelse.
  • Ta elevens information på stort allvar och ge känslomässigt stöd.
  • Kontakta inte föräldrar om du och/eller eleven bedömer att det kan förvärra elevens situation och utsätta hen för ytterligare risk.
  • Kontakta socialtjänsten för att stämma av kring din bedömning av situationen. Du kan även kontakta den nationella stödtelefonen för yrkesverksamma.
  • Anmäl till socialtjänsten och eventuellt polisen. Tänk på att anmälan till socialtjänsten helst ska göras skriftligt. Detta är ett sätt att själv bli medveten om vilka uppgifter man lämnar och vad man går vidare med.
  • Erbjud socialtjänsten att träffa eleven på skolan. Om eleven vill, erbjud dig att vara med på mötet.
  • I anmälan till socialtjänst och polis har skolan stor nytta av den dokumentation som skolan har fört löpande under arbetets gång. Informationen är också till nytta för dem som övertar stödansvaret och vid en eventuell rättegång.

Läs mer om skolans anmälningsskyldighet här.

På Skolverkets webbsida kan du hitta material som går att ladda ner eller beställa.

Se även handboken Hedersrelaterat våld och förtryck.

Viktig arena för alla barn och unga

Skollagen är tydlig med att skolan aktivt och medvetet ska främja flickor och pojkars/ kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter och har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Skolan ska inte bara i sin undervisning förmedla kunskap om demokratiska värderingar utan hela undervisningen ska genomsyras av demokratiska arbetsformer, för att förbereda eleven på att bli en aktiv samhällsmedborgare. Nedan följer utdrag från Skollagen:

Skolan ska ge stöd för elevernas lärande, eleverna ska utveckla förmågan till ett kritiskt tänkande och få redskap för att förstå konsekvenserna av olika alternativ.

Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem.

Skolan ska också främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden.

Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling.

Skolan ska ta ansvar för att eleven har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället. 

Läs mer här 

Barns och ungas rättigheter

Barn och unga växer upp med olika möjligheter och förutsättningar, men det är viktigt att alla barn och unga ges möjligheten att:

  • vara trygga
  • få möta kunniga och professionella pedagoger
  • få delta i all undervisning
  • få tillgång till kroppslig integritet
  • forma och påverka sina liv
  • ha fritid
  • få träffa vänner
  • få bli kära
  • få klä sig som de vill
  • få stöd i att säga nej till giftermål, som barn eller mot sin vilja
  • inte behöva kontrollera systrar, kusiner eller andra närstående
  • inte behöva bli kontrollerad av bröder, systrar, kusiner eller andra närstående, och
  • växa upp utan alla former av förtryck och våld.

Om du på skolan uppmärksammar att en elev inte får tillgång till dessa rättigheter och möjligheter och utsätts för eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck då är det viktigt att veta att skolan har en anmälningsskyldighet vid misstanke om att barn far illa.

Läs mer om skolans anmälningsskyldighet här.

Skolans anmälningsskyldighet

Om du är orolig för att en elev utsätts för eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck så är det viktigt att veta att skolan har en anmälningsskyldighet vid misstanke om att barn far illa eller riskerar att fara illa.

  • Enligt 14 kap. 1 § Socialtjänstlagen (SoL) är myndigheter och yrkesverksamma inom bland annat förskola/skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och polis skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.
  • Detta omfattar självklart kännedom eller misstanke om hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning.
  • Observera att t.ex. skolan inte ska utreda saken ”så att man säkert vet”, det räcker att man har oro eller misstankar. Det är socialtjänstens och polisens ansvar att utreda.
  • Vid osäkerhet går det att konsultera socialtjänsten utan att avslöja identiteten på den unge.
  • Anmälaren har rätt att få viss information enligt 14 kap. 1 § b,c SoL.

På Skolverkets webbplats kan du läsa mer om skolans anmälningsskyldighet.

Yrkesverksamma inom verksamheter som berör barn och unga som får veta att ett barn far illa är skyldiga att anmäla det till socialtjänsten. Det gäller även vid misstanke att barnet riskerar att fara illa. I skolan gäller skyldigheten rektorer, förskolechefer, pedagoger, elevhälsan och övrig skolpersonal – oavsett om verksamheten är offentlig eller enskild. Skolan har även en skyldighet att samverka med socialtjänst och andra samhällsorgan i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Detta framgår av 14 kap. 1 § socialtjänstlagen och 29 kap 13 § skollagen.

Socialtjänsten behöver så tidigt som möjligt få veta om ett barn behöver hjälp. Skyldigheten gäller barn under 18 år som far illa på grund av missförhållanden i hemmiljön eller genom sitt eget beteende. Det kan handla om misstankar om övergrepp, vanvård eller brister i omsorgen i hemmet eller att barnet har ett riskbeteende, t.ex. missbruk, kriminalitet eller något annat självdestruktivt beteende.

Så anmäler du

Anmäl till socialtjänsten i den kommun där barnet bor. Du kan inte vara anonym när du anmäler. Skola och förskola bör ha tydliga rutiner för hur anmälan ska gå till. Socialstyrelsen rekommenderar att göra en skriftlig anmälan om situationen inte är akut. Om du anmäler per telefon bör du bekräfta anmälan skriftligt efteråt. Om du är osäker och överväger att göra en anmälan kan du be socialtjänsten om råd innan du anmäler, utan att röja barnets identitet.

Lämna uppgifter till socialtjänstens utredning

Rektorer, förskolechefer, pedagoger, elevhälsan och övrig skolpersonal är också skyldiga att lämna uppgifter som kan ha betydelse för socialtjänstens utredning.

Skolans värdegrund och uppdrag

Det är viktigt att uppmärksamma, agera och reagera om och när skolans personal misstänker att någon elev riskerar att utsättas eller har utsatts för olika former av kränkningar och övergrepp. Läroplanens skrivningar visar att skolan måste uppmärksamma elever som riskerar eller är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning.

Nedan följer utdrag från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet om skolans grundläggande värden:

Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. 

Läs mer på Skolverkets webbsida

Handlingsplan för skolan

Att ta fram en handlingsplan för den egna skolan är ett sätt att skapa rutiner för främjande, förebyggande arbete, akuta insatser och uppföljning. Skolan behöver ge tydliga signaler om att hedersrelaterat våld är en form av förtryck som inte accepteras. Skolan ska ha tydliga rutiner när det gäller insatser för att ge stöd till en utsatt elev och ska veta vem som gör vad för att hjälpa en utsatt flicka eller pojke. Det är viktigt att det finns en konkret samverkan mellan skolan och socialtjänsten. Skolans ansvar är att anmäla till socialtjänsten när det finns misstankar om att elever far illa. Handbok om hedersrelaterat våld och förtryck samt Skolverkets stödmaterial kan ge vägledning vid framtagande av en handlingsplan på området.

Att vara uppmärksam på

För att tidigt kunna upptäcka elever som kan vara utsatta för hedersrelaterat förtryck behöver skolans personal vara uppmärksam på ett antal signaler som kan tyda på att någon är utsatt. Observera att listan inte är uttömmande och att det inte finns ett ”facit” för hur en utsatt elev beter sig.

Viktiga signaler kan vara
  • Övervakning och kontroll av syskon eller andra familjemedlemmar.
  • Olika villkor för syskons deltagande i sociala sammanhang.
  • Olika kläd- och beteendekoder i och utanför skolan.
  • Rigid kontroll av fritiden, exempelvis att eleven inte får delta i aktiviteter utanför skolan, får inte delta vid skolresor.
  • Få eller inga kamratkontakter utanför skolan.
  • Önskemål hemifrån om undantag från viss undervisning, till exempel musik, gymnastik, sex- och samlevnadsundervisning.
  • Kontinuerliga somatiska symptom som magvärk, huvudvärk och illamående.
  • Återkommande frånvaro och skolk.
  • Koncentrationssvårigheter och försämrade studieresultat.
  • Depression och självmordstankar.
  • Utåtagerande beteende för att få uppmärksamhet.
  • Avsaknad av vuxna stödpersoner utanför familjen.
  • Föräldrar som drar sig undan all kontakt med skolan och föräldrar som motsätter sig stödinsatser från skolans sida.
  • Oro över att familjen ska få reda på att man är homosexuell, bisexuell eller transperson.
  • Oro över att föras ut ur landet under lov eller utlandssemester och bli bortgift.
  • Eleven rymmer hemifrån.
  • Konkreta planer på äktenskap mot elevens vilja eller då eleven är omyndig.
  • Synliga skador av våld.
  • Uppvisade symtom som kan vara en konsekvens av att flickan är könsstympad. Mer information om arbetet mot könsstympning hittar du här.
  • Önskan om att ”återställa” sin ”mödomshinna” eller slidkrans eller tvingas till ”oskuldskontroll” för att söka oskuldsintyg eller oskuldsoperation. Se Socialstyrelsens meddelandeblad på ämnet.

Vänta inte på att en elev själv tar initiativ att berätta om eller på annat sätt signalera sin utsatthet. Visa att du vill veta.

Om man ser några av dessa tecken måste skolans personal samtala med flickan eller pojken om hennes/hans allmänna situation. Våga fråga om vilka krav som föräldrarna ställer. Vad tycker föräldrarna om flickans fortsatta skolgång och framtida äktenskap? Ställer föräldrarna krav på pojkens framtida yrkesval och äktenskapspartner? Vad skulle hända om hon eller han bröt mot dessa krav? Anser föräldrarna att familjens rykte skulle skadas om flickan eller pojken går sin egen väg? Det är också viktigt att ta hänsyn till flickans eller pojkens sexuella läggning eftersom homo-, bi- och transsexualitet kan innebära att utsattheten och hotbilden förstärks ytterligare.

Mer information om hur du som skolpersonal kan agera när du misstänker att en elev är utsatt hittar du i handboken Hedersrelaterat våld och förtryck.

Samverkan

Skolans samverkan
med andra verksamheter är viktig både i ett främjande och förebyggande skede
och i det enskilda stödarbetet till de flickor och pojkar som är utsatta för
hedersrelaterat våld och förtryck.

Viktigt att ha klart för sig är bland annat:
  • Vilka resurspersoner på skolan ska engageras när flickan eller pojken bedöms
    vara utsatt för brott?
  • Vilka är kontaktpersoner inom socialtjänsten?
  • Vilka är polisens kontaktpersoner i dessa ärenden?
Följande punkter kan exemplifiera vilka uppgifter skolan kan behöva klargöra när det gäller samverkan med olika verksamheter:
  • Socialtjänsten: 
    Rutiner för hur kan skolan ta kontakt med socialtjänsten för att rådgöra
    kring ett avidentifierat ärende. I de fall barnet eller ungdomen upplever
    en rädsla för att skolan ska ta kontakt med socialtjänsten, hur kan
    socialtjänsten medverka vid mötet i skolan för att trygga den utsatte?
  • Polisen: 
    I vilka situationer ska polisanmälan göras? Finns former för att rådfråga polis innan en formell anmälan görs? Hur och när kan polisen medverka till
    stöd för utsatta flickor och pojkar?
  • Ungdomsmottagningen: 
    Vilket stöd kan ungdomsmottagningen ge de utsatta? Kan mottagningarna medverka i skolans främjande och förebyggande arbete?
  • Hälso- och sjukvården:
    Upparbeta kontakter med hälso- och sjukvården. Hur kan elever få tillgång till stöd och vård utifrån behov?
  • Ideella organisationer:
    Sök samarbete med de ideella organisationer som arbetar mot hedersrelaterat våld och förtryck. Samarbeta med dessa i det främjande och förebyggande arbetet. Vilka personer kan vara resurspersoner
    för enskilda utsatta och skapa kontakt med dessa?

Läs mer i Metodstöd för samverkan och Våga stå kvar! – En mindre kommuns erfarenheter av ett framgångsrikt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck

Kontakt med vårdnadshavare

I kontakt med vårdnadshavare ska skolan informera om läroplan och skolans värdegrund. Det kan t.ex. handla om skolans och samhällets syn på barns, kvinnors och mänskliga rättigheter, inkluderande rätten att bestämma över sitt liv. Det är också viktigt att informera om och ha en dialog med föräldrarna kring barnets rätt att delta i all undervisning, och att det är föräldrarnas skyldighet att se till att så sker.

Om du får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa ska detta anmälas till socialtjänsten. Kontakta inte föräldrar i en sådan situation.

Följande insatser är exempel på hur man kan nå föräldrarna i ett tidigt, förebyggande skede:

  • Alla föräldrar bör återkommande informeras om skolans och samhällets syn på mänskliga rättigheter, det vill säga barns, kvinnors och mäns rättigheter, samt jämställdhet. Man kan särskilt lyfta fram flickors och pojkars rätt att bestämma över sina liv och flickors rätt till sina kroppar.
  • Informera, vid behov, på föräldrarnas modersmål om lagar och konventioner som gäller barns rättigheter och föräldrars ansvar, gärna på föräldramöten och i andra sammanhang då föräldrarna samlas i skolan. Sådan information är viktig för alla föräldrar och kan vara en början till ett samtal om det egna föräldraskapet och hur det påverkar barnens mående och livssituation. Det är viktigt att fundera över hur dessa möten kan kännas så välkomnande och trygga som möjligt. Om en lärare inte är bekväm med att ta denna typ av samtal, finns det t.ex. organisationer som skolan kan ta hjälp av?
  • Även i utvecklingssamtal kan barns rättigheter tas upp, och hur barnets mående och livssituation påverkar studieresultaten. Stäm av med eleven hur och när frågan kan tas upp med föräldrarna.

Skolan bör också fundera över hur samarbetet med föräldrarna/vårdnadshavarna kan bli bättre, särskilt i syfte att tidigt förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Skolan uppfattas ofta som en neutral plats för möten och bör därför även användas så konstruktivt som möjligt för att förbättra barnets situation i förhållande till familjen. Detta är inte ett ansvar som skolan enskilt kan ta men genom samarbete med andra aktörer kan resultatet bli att barnets situation förbättras. Det är samtidigt viktigt att ha i åtanke att skolan ofta är en frizon för barn och unga som lever med ett begränsat livsutrymme. Därför är det inte alltid lämpligt att anordna aktiviteter för vuxna i skolans lokaler om dessa inte är kopplade till barnens skolgång.

Skolavbrott i förhållande till hedersrelaterat våld och förtryck

Det finns en risk för att barn och ungas skolgång avbryts på grund av hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning.

I vissa fall har barn och unga också förts ut ur landet, vilket framkommer både av erfarenheter från den nationella stödtelefonen för yrkesverksamma och av andra rapporter och utredningar. Både i Sverige och internationellt har brister i lagstiftning och riktlinjer som styr skolans agerande när en elev försvinner eller har långvarig frånvaro lyfts fram i förhållande till hedersrelaterat våld och förtryck.

Vid rådgivning kring enskilda ärenden kontakta nationella stödtelefonen för yrkesverksamma. Om det handlar om personer som förts utomlands eller hålls kvar utomlands mot sin vilja går det också bra att kontakta Utrikesdepartementet:

  • Familjekonfliktsektionen: 08-405 55 88.
  • UD-jouren: +46 8-405 50 05. Telefonnumret går till den konsulära nödjouren i Stockholm som är öppen dygnets alla timmar, sju dagar i veckan.
Här kan du läsa mer om skolavbrott och den transnationella dimensionen i förhållande till hedersrelaterat våld och förtryck:

Nationell kartläggning om bortförda personer i hederskontext

Utrikesdepartementet

Kommunens ansvar för att skolplikten fullgörs

Nästan alla barn som är bosatta i Sverige har både en rättighet och en skyldighet att gå i skolan. Skolplikten innebär att eleven ska delta i den verksamhet som anordnas i skolan, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Skolplikten börjar höstterminen det år barnet fyller sex år och upphör för de allra flesta efter det nionde skolåret.

Kommunen ska se till att eleverna fullgör sin skolplikt och går klart sin utbildning i deras grundskola och grundsärskola eller får sin utbildning på annat sätt. Kommunerna ska också ha system och rutiner för att kontrollera att alla barn är skolplacerade och går i skolan och att inget barn glöms bort eller försvinner. De som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin skolplikt. Om vårdnadshavaren inte har fullgjort sina skyldigheter har hemkommunen rätt att kräva att så sker. I vissa fall kan det innebära att en vårdnadshavare får betala böter.

Här kan du läsa mer om skolplikt och kommunens ansvar för att skolplikten fullgörs:

Skolverket

Skolinspektionen

Kommunernas aktivitetsansvar

Enligt skollagen är varje kommun skyldig att hålla sig informerad om hur ungdomar i kommunen är sysselsatta. Det gäller de unga som är mellan 16 och 20 år och som inte går i, eller har gått ut, gymnasieskolan. Regleringen kallas för kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar och syftet är att förebygga att unga människor hamnar utanför både arbete och studier.

Här kan du läsa mer om kommunernas aktivitetsansvar:

Skolverket

Sveriges Kommuner och Regioner

Skolinspektionen

Innehåll

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.