Hedersvåld och intellektuell funktionsnedsättning
Personer med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat förtryck och våld är en oerhört sårbar och svårupptäckt målgrupp. Sårbar för att de ofta är i beroendeställning till den/dem som utövar våldet samt har en annan referensram kring vad som är önskvärd eller acceptabel behandling. Svårupptäckt då det hedersrelaterade förtrycket och våldet tar sig andra uttryck, dock med förödande konsekvenser för den unge.
Den hedersrelaterade värdegrunden bygger på kontroll av framförallt kvinnors sexuella beteende, där ett fokus ligger på bevarandet av kvinnans oskuld. Detta gäller även för personer med funktionsnedsättning! För personer med intellektuell funktionsnedsättning kan hedersrelaterade normer och begränsningar ta sig andra uttryck och få andra konsekvenser.
Passivt våld
Till skillnad från ungdomar utan funktionsnedsättning behöver familjer till dessa ungdomar inte alltid agera aktivt för att kontrollera och bestraffa. Genom att exempelvis inte bistå den unge med praktiskt stöd så som att skjutsa till kompisar, anmäla sig till aktiviteter och söka LSS-insatser begränsar föräldrarna den unge och dennes tillvaro. Bestraffningen kan även vara passiv, exempelvis att personen inte får sin medicin, inte får gå till skolan, inte får hjälp med att gå på toaletten och så vidare.
Vilseledande till äktenskap
Till skillnad från ungdomar utan funktionsnedsättning som ofta blir tvingade eller övertalade till att ingå ett äktenskap, så vilseleds ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning in i äktenskap. Det kan ske genom att lägga fokus på bröllopsfesten där den unges förståelse av ett äktenskap blir lika med bröllopsfest. Det kan också ske genom att förmedla till den unge att han/hon kommer att bli ”normal” och ”som alla andra” i familjen om de gifter sig. Vilseledande till äktenskap innebär att den unge tackar ja till att ingå äktenskap utan att egentligen veta vad det innebär.
Stödmaterial till vuxna som möter barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning (pdf)
Stödmaterialet ovan togs fram 2022 inom ramen för ”Myndighetsgemensamt uppdrag om information och vägledning i arbetet mot hedersrelaterad brottslighet”.
Svårt att följa den hederskulturella normen och familjens förväntningar
Personer med intellektuell funktionsnedsättning har svårt att veta hur han/hon ska bete sig och vad han/hon får respektive inte får göra. Dessa ungdomar kan dessutom sakna den kognitiva förmågan att leva ett så kallat dubbelliv och har svårt att se konsekvenser av sitt agerande. Den unge kan exempelvis berätta för sina föräldrar att han/hon skaffat en pojkvän/flickvän, vilket i ett hedersrelaterat sammanhang kan få förödande konsekvenser för den unge.
Hur många är utsatta?
Enligt TRIS (Tjejers rätt i samhället) rapport Trippelt utsatt uppgav 9 % av alla tjejer samt 6 % av alla killar på gymnasiesärskolor att deras föräldrar bestämmer vem de ska gifta sig med. Vidare svarade 35 % av tjejerna samt 22 % av killarna att de inte får ha sex med någon de är kära i för sina föräldrar. Ta del av fler resultat från rapporten.
Att förebygga hedersvåld bland personer med intellektuell funktionsnedsättning
TRIS (Tjejers rätt i samhället) har tagit fram flera publikationer om att förebygga hedersrelaterat förtryck och våld bland personer med intellektuell funktionsnedsättning. Ett av materialen är Nå – vidare, ett gruppmaterial med syfte att förebygga hedersrelaterat förtryck och våld bland unga med en intellektuell funktionsnedsättning. Länsstyrelsen Östergötland beviljat medel för att kunna sprida detta material till gymnasiesärskolor i hela landet.
Kommunikationsverktyget Våga förstå
Kommunikationsverktyget Våga förstå! gör det möjligt för barn och unga i olika åldrar och med olika typer av kommunikationssvårigheter att få stöd i att uttrycka sina känslor och berätta om sin utsatthet, med hjälp av emojis och bilder. Kommunikationsverktyget är unikt på så sätt att det särskilt lyfter situationer som inkluderar hedersvåldsutsatta barn och ungas erfarenheter av exempelvis barn- och tvångsäktenskap och könsstympning.
TRIS (Tjejers rätt i samhället) erfarenheter visar att barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårt att uttrycka sina känslor samt att relatera till och verbalt redogöra för vad de utsatts för. Länsstyrelsen Östergötland har i samarbete med TRIS tagit fram kommunikationsverktyget Våga förstå! som riktar sig till de som i sin verksamhet möter hedersvåldsutsatta ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning.