Ärenden i Sverige

Nationella kartläggningar och nationell statistik kring hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor i Sverige förekommer i begränsad utsträckning. 

Kartläggningar och statistik kan utgöra viktiga underlag för att identifiera vilka insatser som behöver vidtas för att utveckla det akuta och det långsiktigt stödet till de som är utsatta samt det förebyggande arbetet.

Här har vi samlat underlag som kan ge en bild av utsatthet och omfattning.

Anmälda brott

Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet har det under åren 2015 t.o.m. 2020 inkommit totalt 538 polisanmälningar rörande äktenskapstvång och vilseledande till tvångsäktenskapsresa* respektive 181 polisanmälningar rörande könsstympning av flickor och kvinnor:

 ÄktenskapstvångBarnäktenskapsbrott*Vilseledande till tvångsäktenskapsresa/äktenskapsresa**Könsstympning
2015371114
2016701227
2017901421
20181181338
2019862439
20205619742

* Trädde i kraft 1 juli 2020.
** Sedan 1 juli 2020 är rubriceringen ändrad till vilseledande till äktenskapsresa.

Domar

Domar rörande könsstympning:

  • 2007: En pappa döms för brott mot lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor, för könsstympning av en omyndig dotter, till fängelse i två år.
  • 2007: En mamma döms för brott mot lagen med förbud mot könsstympning samt grov fridskränkning, för brott mot en omyndig dotter, till fängelse i tre år.
  • 2018: En pappa döms för stämpling till könsstympning av sina döttrar och olaga hot mot sin fru, till fängelse i sex månader. Domen fastslogs i hovrätten.

Domar rörande äktenskapstvång:

  • 2016: En pappa döms för äktenskapstvång och olaga hot riktat mot den myndiga dottern, till fyra års fängelse. Domen fastslogs i hovrätten.
  • 2017: En pappa döms till fängelse för äktenskapstvång och ofredande mot sin myndiga dotter, till fängelse i ett år och fyra månader (ett straff som i hovrätten höjs till ett år och åtta månader). Även mamman i familjen döms för äktenskapstvång, till fängelse i ett år.
  • 2017: Tre personer frias från misstankar om äktenskapstvång mot en omyndig flicka, då rätten inte ansåg det bevisat att de tilltalade hade utnyttjad flickans utsatta belägenhet. Domen fastslogs i hovrätten.
  • 2018: Föräldrarna till en omyndig pojke döms för stämpling till äktenskapstvång, till villkorlig dom.
  • 2018: Släktingar till en omyndig flicka frias från åtal för äktenskapstvång, då det inte anses ställt utom rimligt tvivel att flickan förts utomlands i syfte att giftas bort. Flickans moster döms dock för dataintrång och flickans mormor för olaga hot och misshandel (ringa brott). Hovrätten ändrar tingsrättens dom och dömer även mormor och mostern för äktenskapstvång.  Hovrätten bestämmer fängelsestraffets längd till l år 9 månader.
  • 2018: Föräldrarna till en omyndig flicka döms för försök till äktenskapstvång till villkorlig dom, samtidigt som mannen till vilken hon giftes bort frias då rätten inte ansåg bevisat att han haft uppsåt i förhållande till flickans bristande vilja. I hovrätten döms föräldrarna istället för förberedelse till äktenskapstvång då man inte ansåg det bevisat att en äktenskapsliknande förbindelse redan ingåtts.
  • 2019: Pappa och styvmor till en omyndig flicka döms till fängelse för äktenskapstvång. Målsäganden i målet var även flickans omyndiga pojkvän.
  • 2019: Föräldrar och kusin till en omyndig flicka frias från åtal angående äktenskapstvång.
  • 2020: En mamma och en närstående man till en myndig flicka döms till fängelse för bland annat stämpling till äktenskapstvång.
  • 2021: Föräldrar frias från åtal om äktenskapstvång mot en omyndig pojke. 
  • 2021: Mamma till en myndig flicka döms till villkorlig dom med samhällstjänst för vilseledande till äktenskapsresa.

I vissa fall rörande könsstympning och äktenskapstvång har barn och unga också förts ut ur landet. Både i Sverige och internationellt finns brister i lagstiftning och i riktlinjer kring hur olika myndigheter ska agera i en sådan situation.

Omfattning

Det finns idag få uppskattningar av omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck i världen. Enligt en uppskattning av UNFPA begås cirka 5 000 hedersrelaterade mord varje år. Uppskattningar visar att 39 000 flickor under 18 år gifts bort varje dag, att 700 miljoner av världens i dag vuxna kvinnor giftes bort som barn, samt att mer än 200 miljoner flickor och kvinnor i dag lever med konsekvenser av att ha blivit könsstympade (WHO).

I Sverige har flera studier genomförts för att försöka ge en bild av omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck. Detta har gjorts bland annat genom enkätstudier av upplevda begränsningar och villkor i förhållande till oskuld, sexualitet och äktenskap bland unga.

Nationella studier om omfattning

  1. I Socialstyrelsens nationella enkätundersökning till ungdomar i årkurs 2 i gymnasiet som besvarades av 5200 elever, angav 5,6 procent av flickorna och 4,0 procent av pojkarna att de hade begränsningar i sitt val av vem de kan ingå äktenskap med. Mellan 25-30 procent av alla flickor och nästan 25 procent av alla pojkar uppgav att de minst en gång drabbats av kränkande behandling, hot eller våld av föräldrar eller andra vuxna nära anhöriga sedan de började på gymnasiet. Runt 10 procent av de utsatta ungdomarna svarade att det berott på att de dragit skam över familjen. Läs mer i Frihet och ansvar (Socialstyrelsen 2007).
  2. I Ungdomsstyrelsens rapport (nuvarande Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) Gift mot sin vilja gjordes en nationell postenkät riktad till ca 6 000 personer mellan 16 och 25 år (MUCF 2009). Av dem som svarade på enkäten var det fem procent som upplevde att föräldrar, religion eller kultur satte gränser för dem i valet av äktenskapspartner; 6,6 procent av kvinnorna och 3,8 procent av männen. Fem procent motsvarar cirka 70 000 individer i den åldersgruppen. Inskränkningarna gällde att inte själv få välja partner, att själv få välja partner men föräldrarna måste godkänna partnern samt att inte få gifta sig med någon som inte tillhör samma kultur eller religion som familjen. En andel som motsvarade 8 500 personer uppgav att de var oroliga för att inte själva få välja vem de skulle gifta sig med. Läs mer i Gift mot sin vilja (Ungdomsstyrelsens skrifter 2009:5).
  3. Allmänna barnhusets rapport Det är mitt liv tittade på sambandet mellan våldsutsatthet och att inte få välja sin framtida partner. De elever som inte får välja sin partner är betydligt oftare än andra utsatta för olika former av barnmisshandel, 88 procent hade utsatts för någon form av barnmisshandel någon gång under uppväxten jämfört med 42 procent. 

Könsstympning av flickor och kvinnor

  1. Socialstyrelsen har 2015 gjort en uppskattning av hur många flickor och kvinnor som lever i Sverige som kan vara könsstympade. Studien Flickor och kvinnor i Sverige som kan ha varit utsatta för könsstympning– en uppskattning av antalet visade att omkring 38 000 flickor och kvinnor kan vara könsstympade, varav 7 000 är flickor under 18 år. Någon bedömning av hur många flickor och unga kvinnor i Sverige som kan riskera att bli könsstympade, i Sverige eller utomlands, finns dock inte.
  2. I Socialstyrelsens rapport Inventering av vård för könsstympade flickor och kvinnor framgår det att man inom sjukvården har kännedom om åtminstone 10 flickor, som är födda i Sverige, som har fått diagnosen könsstympning mellan åren 2012-2018. 

Myndigheter och organisationers kännedom om utsatta individer

  1. I Ungdomsstyrelsens rapport gjordes en genomgång av 174 länsrättsdomar från år 2007 som rörde ansökningar om vård enligt 2 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). 32 domar rörde flickor vars fria vilja i förhållande till äktenskap var tydligt begränsad. Majoriteten hade under lång tid varit utsatta för fysiskt våld av föräldrar, syskon och andra nära släktingar. I rapporten ingick också en enkät till 14 frivilligorganisationer som särskilt arbetade med hedersrelaterat våld och förtryck. Frivilligorganisationerna uppskattade att de under ett år sammanlagt hade mött 806 personer som var utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, varav 248 var utsatta för eller riskerade att utsättas för äktenskap mot den egna viljan. Läs mer i Gift mot sin vilja (Ungdomsstyrelsen).
  2. Utrikesförvaltningen för statistik över de ärenden som rör personer som med avsikt förts ut eller kvarhålls av sina närstående i utlandet – i en hederspräglad eller patriarkal kontext. Dessa ärenden hanteras inom Utrikesförvaltningen som ett familjekonfliktärende. Totalt 114 familjekonfliktärenden inkom under 2019 som innefattade 211 individer – 73 myndiga och 138 barn. I 28 av ärendena har det funnits uppgifter om en konkret risk för barn- eller tvångsäktenskap för personen eller personerna. I 20 av ärendena har det funnits uppgifter om att det rört sig om en s.k. uppfostringsresa. I 65 av ärendena har det funnits uppgifter om att den nödställdes pass beslagtagits av en närstående. I 50 av ärendena har socialtjänsten haft kännedomen om individen eller individerna sedan tidigare. I 21 av ärendena har polis/åklagare varit inkopplade. I 43 av ärendena har utrikesförvaltningen kunnat bekräfta att personen eller personerna har kommit hem till Sverige igen.
  3. Nationella kompetensteamet vid Länsstyrelsen Östergötland genomförde under 2019 en kartläggning om bortförda personer i en hederskontext och barn som uppges vara gifta. 192 av 290 tillfrågade kommuner besvarade enkäten. 43 av kommunerna hade inom sin socialtjänstverksamhet kännedom om bortförda personer. Sammanlagt handlade det om 199 personer varav 86 barn. 27 kommuners socialtjänst hade sammanlagt kännedom om 36 barn som uppgavs vara gifta.

Länsstyrelsen Östergötlands nationella stödtelefon

Samtalen som kommer in till vår nationella stödtelefon, dit yrkesverksamma kan vända sig för stöd och råd, kan också ge oss en bild av utsattheten.

Innehåll

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.