Förskola

Alla barn har rätt till sin egen kropp. Du som arbetar inom förskolan har ett ansvar att agera när du är orolig för att en flicka riskerar att utsättas eller har utsatts för könsstympning.    

Innehåll

Arbetet i förskolan ska, enligt förskolans läroplan (Lpfö 2018), spegla de värden och rättigheter som uttrycks i barnkonventionen. Utbildningen ska utgå från vad som bedöms vara barnets bästa, att barn har rätt till delaktighet och inflytande och att barnen ska få kännedom om sina rättigheter. Förskolan ska aktivt och medvetet främja alla barns lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Förskolan har ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar barnens utveckling, val och lärande.   

Det hör till alla flickors grundläggande rättigheter att inte bli utsatta för könsstympning. Även barn med funktionsnedsättning kan ha blivit utsatta eller riskera att bli det. Förskolans verksamhet är viktig inte minst i arbetet för att förebygga könsstympning. Huvudmannen har ansvar för att förskolans personal ska kunna delta aktivt i det förebyggande arbetet. 

Vad säger lagen?

Som yrkesverksam inom förskolan och öppna förskolan har du en skyldighet att anmäla till socialtjänsten om du i din verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa (se 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL). Barn kan fara illa i många olika situationer och av en eller flera olika orsaker. Oavsett vilken situation barnet befinner sig i ska du utgå från din misstanke eller kännedom om att barnet far illa, när du bedömer om en anmälan ska göras till socialnämnden. Du behöver inte sätta dig in i om socialnämnden behöver ingripa för att skydda barnet, utan kan utgå från dina egna iakttagelser och din egen bedömning om ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Du behöver inte heller ta ställning till orsaken till att barnet far illa, det är socialnämnden som har ansvar att utreda det. Detta gäller också när du vet att könsstympning har skett eller riskerar att ske, och oavsett vilken form av könsstympning det rör sig om.

Det behövs inga bevis för att göra en orosanmälan till socialtjänsten, det räcker med oro. Det är socialtjänstens ansvar att utreda behovet av skydd, stöd och hjälp för barnet. Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten är ansvariga för att utreda brottet. Rektorn ansvarar för att det finns rutiner för orosanmälan till socialtjänsten. Du som är anställd i förskolan kan också överväga att göra en polisanmälan om du misstänker brott. Om det finns en osäkerhet kring om en anmälan ska göras eller inte så kan du konsultera Polismyndigheten utan att lämna uppgift om vem anmälan gäller. Dokumentera gärna iakttagelser och notera dessa med tid och plats. Dessa uppgifter kan vara avgörande längre fram i en förundersökning.

Att känna till lagstiftningen är en förutsättning för att du som arbetar inom förskolan ska kunna stötta vårdnadshavare med att skydda barnen. Grundläggande kunskap om vad könsstympning är och vilka konsekvenser det har är viktigt för att kunna agera när det finns oro för utsatthet.

I Sverige är könsstympning av flickor och kvinnor förbjudet enligt lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor.

Samverkan 

Samverkan är viktig mellan förskolan och andra aktörer som i olika sammanhang möter flickor som utsatts för eller riskerar att utsättas för könsstympning, till exempel socialtjänst och hälso- och sjukvård. Det är huvudmannens ansvar att det finns fungerande samverkansstrukturer. Förskolans personal ska kunna vända sig till barnhälsovården för att få stöd och råd i frågor som rör barnens hälsa. Hälsovård i förskolan bör regleras genom överenskommelse mellan region och kommun eller mellan enskild BVC och förskola. En förutsättning för att kunna samverka är att det finns ett uppdrag och att särskild tid avsätts.

Ett exempel på samverkan kan vara att tillsammans med personal från BVC ordna samtalsgrupper för vårdnadshavare där man informerar om könsstympning och dess konsekvenser, svensk lagstiftning samt rätten till stöd och hjälp. Det är viktigt att inkludera pappor i dessa samtal, då de behövs i arbetet för att förhindra och motverka att könsstympning sker. 

Genom tidiga samtal med vårdnadshavare har personal på förskolan större möjligheter att bidra i det förebyggande arbetet mot könsstympning av flickor. Redan vid introduktion på förskolan går det att ta upp information om könsstympning. Rektorn ansvarar för att barn och vårdnadshavare får en god introduktion.

Samtala om könsstympning 

Att samtala med vårdnadshavare om könsstympning kan upplevas som svårt och känsligt, men tidiga insatser minskar riskerna för att flickor utsätts för könsstympning. 

Om du får kännedom om en flicka som är könsstympad, eller är orolig för att en flicka riskerar att könsstympas, ska du göra en orosanmälan. Du kan även göra en polisanmälan. 

Jämställdhetsmyndigheten ger exempel på några huvudargument som du kan ta stöd av och upplysa om vid samtal med vårdnadshavare:
  • könsstympning stöds inte i någon religions heliga skrifter,
  • det är en skadlig sedvänja som innebär livslångt lidande för många som utsätts, 
  • det är ett brott enligt svensk lag och internationella konventioner, 
  • det har inga medicinska fördelar,
  • och det är ett övergrepp mot kvinnors och flickors kroppsliga integritet och mänskliga rättigheter.    

För råd och vägledning kan du ringa till nationella stödtelefonen vid Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck, 010-223 57 60. 

Vill du ge information om könsstympning till utsatta eller närstående som du möter?
Här finns informationsbroschyrer på svenska, engelska, amhariska, arabiska, franska, somaliska och tigrinja.

Tips på material och vidare läsning

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.