Skola

Alla barn har rätt till sin egen kropp. Du som arbetar inom skolan har ett ansvar att agera när du är orolig för att en flicka riskerar att utsättas eller har utsatts för könsstympning.

Innehåll

Skolan är en central plats för alla barn och ungdomar. Enligt aktuella läroplaner för grundskola, förskoleklass och fritidshem, anpassade grundskolan, Specialskolan och Sameskolan är skolans uppdrag bland annat att förmedla och förankra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska också verka för jämställdhet och främja alla elevers hälsa och välbefinnande. För dig som arbetar inom skolan finns det stora möjligheter att upptäcka barn och unga som far illa då du möter dem varje dag och får en unik insyn i deras vardag. Skolan har därmed en avgörande roll för att upptäcka och förebygga könsstympning och för att hjälpa elever som redan är utsatta. Elevhälsan kan bistå med sin särskilda kompetens som stöd. 

Vad säger lagen?

Som yrkesverksam inom skolan har du en skyldighet att anmäla till socialtjänsten om du i din verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa (se 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL). Barn kan fara illa i många olika situationer och av en eller flera olika orsaker. Oavsett vad barnet befinner sig i för situation är det misstanken eller kännedomen om att barnet far illa som är utgångspunkten för om en anmälan ska göras till socialnämnden. Du behöver inte sätta dig in i om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd, utan kan utgå från dina egna iakttagelser och din egen bedömning om ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Du behöver inte heller ta ställning till orsaken till att barnet far illa, det är socialnämnden som har ansvar att utreda. Detta gäller också vid kännedom om att könsstympning har skett eller riskerar att ske oavsett vilken form av könsstympning det rör sig om. 

Det behövs inga bevis för att göra en orosanmälan till socialtjänsten, det räcker med oro. Det är socialtjänstens ansvar att utreda behovet av skydd, stöd och hjälp för barnet. Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten är ansvariga för att utreda brottet. Rektorn ansvarar för att rutiner finns för orosanmälan till socialtjänsten. Anställda i skolan kan också överväga att göra en polisanmälan. Om det finns en osäkerhet kring om en anmälan ska göras eller inte så kan du konsultera Polismyndigheten utan att lämna uppgift om vem anmälan gäller. Det kan vara bra att dokumentera iakttagelser och notera dessa med tid och plats. Dessa uppgifter kan vara avgörande längre fram i en förundersökning. 

Att känna till lagstiftningen är en förutsättning för att du som arbetar inom skolan ska kunna stötta vårdnadshavare med att skydda barnen. Grundläggande kunskap om vad könsstympning är och vilka konsekvenser det har är viktigt för att kunna agera när det finns oro för utsatthet. 

I Sverige är könsstympning av flickor och kvinnor förbjudet enligt lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor.

Prata om könsstympning i undervisningen

Du som arbetar inom skolan kan, utifrån elevernas ålder och mognad, ta upp frågor som rör könsstympning inom ramen för det ämnesövergripande kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer. Jämställdhetsmyndigheten ger exempel på hur man kan lyfta frågor om könsstympning med utsatta. Detta kan även användas av dig som är yrkesverksam i skolan i undervisningen.

Du kan exempelvis prata om könsstympning i kontexten:
  • mänskliga rättigheter,
  • jämställdhet,
  • samt rätten till den egna kroppen (både för flickor och pojkar).

Jämställdhetsmyndigheten ger också exempel på några enkla huvudargument kring könsstympning. Till exempel kan du informera och upplysa om att:
  • könsstympning inte stöds i någon religions heliga skrifter,
  • det är en skadlig sedvänja som innebär livslångt lidande för många som utsätts, 
  • det är ett brott enligt svensk lag och internationella konventioner, 
  • det inte har några medicinska fördelar,
  • och att det är ett övergrepp mot kvinnors och flickors kroppsliga integritet och mänskliga rättigheter.

Inom skolan behövs också forum för att informera vårdnadshavare om könsstympning. Ett sätt att arbeta med detta är att, förutom de formella föräldramötena och utvecklingssamtalen, hitta mindre formella mötesformer för vårdnadshavare.

Frånvarorapportering

Flickor som utsatts för könsstympning kan behöva söka vård under skoltid hos exempelvis ungdomsmottagning eller kvinnoklinik. Du som arbetar inom skolan behöver vara medveten om att uppgifter om frånvaro från skolan till vårdnadshavare kan få allvarliga konsekvenser för flickor som lever i en hederskontext. Det är därför angeläget att skolans rektor ser till att skolan har säkra rutiner kring frånvarorapportering.

Samverkan

Ett effektivt förebyggande arbete kräver samverkan mellan flera olika aktörer såväl internt som externt. För att kunna ge det bästa stödet till barn i utsatthet behöver skolan samverka med de aktörer som är viktiga ur barnets perspektiv, till exempel socialtjänsten, Polismyndigheten, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och/eller barn- och ungdomshabiliteringen. Det är skolledningen som ansvarar för att en samverkan byggs upp. Samverkansstrukturerna behöver bygga på rutiner och funktioner och inte vara beroende av enskilda individers kompetenser.

Skolverket har listat några framgångsfaktorer för en god samverkan: 
  • Multikompetent team: olika yrkesgrupper, till exempel speciallärare, fritidspedagoger och familjebehandlare som arbetar mot gemensamma mål utifrån barnets bästa.
  • Samordnare för samhällsinsatser: en person som är ”vägen in” när barnet behöver stöd från flera olika myndigheter.
  • Individuellt stöd: en ”coach” som stöttar och stämmer av med eleven under skoldagen, hjälper med struktur och läxor och finns tillgänglig om något akut inträffar.

Elevhälsan

Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet är hela skolans ansvar och ska enligt skollagen ingå i skolans systematiska kvalitetsarbete. Det är rektorn som har det yttersta ansvaret för att rätt förutsättningar finns. För att skolans personal ska kunna ge rätt stöd är det viktigt att de har kunskap om lagstiftningen och om skolans ansvar och rutiner. Elevhälsans olika kompetenser behöver tidigt vara delaktiga i arbetet för att kunna upptäcka flickor som är utsatta eller riskerar att utsättas för könsstympning. 

Frågor om könsstympning kan finnas med i de hälsobesök som elevhälsan erbjuder. En flicka som varit utsatt för könsstympning kan ha svårt att sätta ord på sin egen upplevelse eller sakna kunskap om att det hon blivit utsatt för är ett brott. Att återkomma till ämnet kan underlätta för flickor att söka hjälp och visar att du finns där för att lyssna. Elever som nekas hälsobesök av sina vårdnadshavare bör följas upp.  

Det är viktigt att du som yrkesverksam inom elevhälsan visar flickan att du är intresserad av att lyssna och att du ställer riktade frågor. Ibland söker flickor som har varit utsatta för könsstympning hjälp hos elevhälsan för besvär i samband med menstruation eller urinbesvär. Det är inte säkert att de är medvetna om hur det normalt ska kännas eller vara.

Frågor som du kan ställa för att fånga upp dessa flickors eventuella hälsobesvär är:
  • Ungefär hur lång tid brukar det ta för dig att kissa? 
  • Ungefär hur många dagar brukar du blöda vid menstruation?
  • Har du någon gång sökt vård på grund av besvär relaterade till ditt underliv?
  • Har du haft problem som du själv tror kan vara orsakade av könsstympning?

Svaren på dessa frågor kan ligga till grund för fortsatta samtal och för fortsatt stöd till flickan.

Hälsobesöken kan också vara ett naturligt tillfälle att ställa frågor och att involvera inte bara barnen utan även vårdnadshavare i samtal om könsstympning. Om det finns ett behov av tolk är det viktigt att säkerställa att tolken är neutral.

Till dig som möter vuxna

Du som arbetar med elever över 18 år har också stora möjligheter att, i olika ämnen i den ordinarie undervisningen, ta upp frågor som rör såväl hedersrelaterat våld och förtryck som könsstympning av flickor och kvinnor. Enligt läroplanen för vuxenutbildning (Lvux12) ingår det sedan den 1 juli 2022 i kommunal vuxenutbildnings jämställdhetsuppdrag att arbeta systematiskt med att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Vuxenutbildningen ska även ge eleverna möjlighet att diskutera frågor som rör sexualitet, samtycke, relationer och hälsa. I utbildningen ska maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld och förtryck kritiskt granskas.

Om du som arbetar inom kommunal vuxenutbildning misstänker att en elev blivit utsatt för eller lever med konsekvenser av könsstympning är det viktigt att stötta och upplysa eleven om att det finns möjligheter att ansöka om stöd och hjälp både hos socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Personalen bör även överväga möjligheten att lämna uppgifter till Polismyndigheten vid misstanke om brott. 

Yrkesverksamma inom kommunal vuxenutbildning har också möjlighet att bistå en elev som är i behov av stöd i elevens kontakter med socialtjänst, polis, hälso- och sjukvården samt lokala civilorganisationer.

För råd och vägledning kan du ringa till nationella stödtelefonen vid Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck, 010-223 57 60. 

Vill du ge information om könsstympning till utsatta eller närstående som du möter?
Här finns informationsbroschyrer på svenska, engelska, amhariska, arabiska, franska, somaliska och tigrinja.

Tips på material och vidare läsning

  • Skolverket
    Stödmaterial om skolans ansvar för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck 
  • Skolverket
    Stöd för kontroversiella frågor till lärare vid samtal om t ex hedersnormer och könsstympning 
  • Jämställdhetsmyndigheten
    Könsstympning av flickor och kvinnor
  • Jämställdhetsmyndigheten
    Sammanställning av material och produkter som har tagits fram av olika aktörer för att förebygga och bekämpa könsstympning av flickor och kvinnor
  • Socialstyrelsen
    Samlingssidor om könsstympning av flickor och kvinnor 
  • Länsstyrelsen Östergötland
    Våga se – en vägledning för stöd, vård och skydd av flickor och kvinnor som är eller riskerar att bli könsstympade 
  • Skolverket
    Sexualitet, samtycke och relationer

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.