Vad är hedersrelaterat våld och förtryck?

Länsstyrelsen Östergötland arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck utgår ifrån det rättighetsperspektiv som betonas i regeringens uppdrag såväl som i de universella mänskliga rättigheterna. I FN:s generalförsamlings resolution Avskaffande av brott mot kvinnor i hederns namn (Resolution 55/66 ) fastställs att brott mot kvinnor i hederns namn är en mänsklig rättighetsfråga och att stater har en skyldighet att förebygga, utreda och åtala brott och erbjuda skydd till de som utsätts. Att inte göra detta utgör enligt resolutionen ett brott mot mänskliga rättigheter. I resolutionen betonas att en otillräcklig förståelse av grundorsakerna till mäns våld mot kvinnor och brott i hederns namn förhindrar möjligheterna att motverka våldet.

Vikten av att synliggöra de normer som råder kring kön, makt och sexualitet i olika kontexter för att kunna förstå och se de olika uttryck som mäns våld mot kvinnor kan ha, betonas i forskning av Bredal från 2014; Gill, Strange & Roberts (Eds.); Heise från 1998; Korteweg & Yurdakul från 2010; och Schlytter, Högdin, Ghadimi, Backlund & Rexvid  från 2009. Detta betonas också i regeringens Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (Skr. 2007/08:39 s. 12). Det är regeringens definition av hedersrelaterat våld och förtryck i denna handlingsplan som Länsstyrelsen Östergötland utgår ifrån i sitt arbete.

Viktigt att uppmärksamma hedersrelaterat våld och förtryck utifrån ett rättighetsperspektiv

FN:s generalförsamling och andra verksamheter inom FN har uppmanat regeringar att utveckla och implementera lagar och andra åtgärder för att utrota skadliga sedvänjor och traditioner, inklusive tidiga äktenskap, tvångsäktenskap, könsstympning och hedersrelaterade brott (FN:s generalförsamling; Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor 20 december 1993; Resolution S-23/3 annex, para. 69(e); Resolution 55/66 om avskaffande av brott mot kvinnor i hederns namn, Resolution 59/165 den 20 december 2004; FN:s kvinnokommission om avskaffande av all slags diskriminering av flickor (2007) samt resolutionerna 51/2 och 52/3 av FN:s kvinnokommission (2007)).

I Sverige har regeringen tagit initiativ till omfattande insatser för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttrycksformer som t ex barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning. I handlingsplan 2007/08:39 fastslår regeringen att mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer är oacceptabelt och att strävan är att våldet ska upphöra. I proposition 2013/14:208 betonar regeringen att tvångsäktenskap och barnäktenskap inte kan tolereras. Regeringen lyfter fram att det står klart att äktenskap mot den egna viljan är ett problem i Sverige och att det ur de drabbades perspektiv handlar om allvarliga kränkningar och stora ingrepp i den personliga integriteten och friheten. I regeringens proposition 1998/99:70 konstateras att könsstympning inte endast är ett brott mot rätten till kroppslig integritet utan också utgör ett förnekande av kvinnans rätt till självständighet.

När hedersrelaterat våld och förtryck synliggörs kan detta väcka en rädsla för att stigmatisera vissa grupper (Bredal 2014; Korteweg & Yurdakul 2010). Att förstå att normer kring kön, makt och sexualitet inte är statiska utan förhandlings- och förändringsbara och också samverkar med andra faktorer på individ och gruppnivå (Gill, A. K. 2014; Heise, L. L. 1998; Roberts, K. 2014) är viktigt att synliggöra i förhållande till mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck, särskilt i ett tidigt förebyggande perspektiv.

Enligt Länsstyrelsen Östergötland får dock rädslan för stigmatisering aldrig leda till att individer förvägras sina mänskliga rättigheter och att hedersrelaterat våld och förtryck osynliggörs. I arbetet med de som utsätts för eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck måste den enskilda personens situation alltid vara i fokus, liksom utgångspunkten att mänskliga rättigheter är lika för alla.

Läs mer om det hedersrelaterade våldets och förtryckets uttryck, de som utsätts och förövarna, omfattning samt konsekvenserna av att utsättas.

Referenser
Bredal, A. (2014) Ordinary v. Other Violence? Conceptualising Honour-Based Violence in Scandinavian Public Policies

FN:s generalförsamling (1993) Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor, 20 december 1993

FN:s generalförsamling (2000) Resolution S-23/3 annex, para. 69(e), 10 juni 2000

FN:s generalförsamling (2000) Resolution 55/66 om avskaffande av brott mot kvinnor i hederns namn, december 2000

FN:s generalförsamling (2004) Resolution 59/165,  20 december 2004

FN:s kvinnokommission om avskaffande av all slags diskriminering av flickor (2007)

FN:s kvinnokommission (2007) Resolution 51/2

FN:s kvinnokommission (2007) Resolution 52/3

Gill, A. K., Strange, C., & Roberts, K. (Eds.) ‘Honour’ Killing and Violence: Theory, Policy and Practice. Palgrave Macmillan

Gill, A. K. (2014) Introduction:’Honour’ and ‘Honour’ – Based Violence: Challenging Common Assumptions. I Gill, A. K., Strange, C., & Roberts, K. (Eds.). ‘Honour’ Killing and Violence: Theory, Policy and Practice. Palgrave Macmillan

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (Skr. 2007/08:39)

Heise, L. L. (1998) Violence against women an integrated, ecological framework. Violence against women, 4(3), 262-290

Korteweg, A. C., & Yurdakul, G. (2010) Religion, culture and the politicization of honour-related violence: A critical analysis of media and policy debates in Western Europe and North America. United Nations Research Institute for Social Development

Regeringens proposition 1998/99:70 Könsstympning borttagande av kravet på dubbel straffbarhet

Regeringens proposition 2013/14:208 Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap samt tillträde till Europarådets konvention om våld mot kvinnor.

Roberts, K. (2014) Towards a psychologically oriented motivational model of honour-based violence. I Gill, A. K., Strange, C., & Roberts, K. (Eds.). ‘Honour’ Killing and Violence: Theory, Policy and Practice. Palgrave Macmillan

Schlytter, A., Högdin, S., Ghadimi, M., Backlund, Å. & Rexvid, D. (2009) Oskuld och heder. En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad – omfattning och karaktär